Halloween |
Halloween
De sista blommorna faller ner på kistan som är halvvägs ner i jorden. Bakom mig kan jag höra två medelålderskvinnor be tyst till prästens ord. Det blåser så hårt och är så kallt att folk nästan fokuserar mer på kylan än på min bror som ligger där livlöst. Tårarna tränger sig fram och rullar sakta ner för mina kinder och en iskall känsla som tyder på hat tvingar mig att bita mig själv i läppen för att inte skrika ut högt.
Brasan sprakar häftigt och sprider små gnistor omkring sig. Det är ännu en vanlig lördagskväll som för oss innehåller musik, alkohol och människor av alla möjliga slag. Vodkan börjar verka och jag får en behaglig känsla i kroppen. Folk omkring mig börjar bli suddiga och jag tappar sakta med säkert kontrollen. Värmen som brasan ger ifrån sig behövs inte längre när adrenalinet redan pumpar för fullt.
- Vi drar till kyrkogården! Hör ni! Vi drar till kyrkogården!
Med snubblande steg stapplar Johan fram i mörkret. Bakom sig har han ett helt gäng ungdomar på väg mot Göteborgs största kyrkogård. Det är något som känns fel. Men jag ignorerar det, släcker elden och springer sedan ifatt dom andra. Träden vaggar tyst fram och tillbaka som om att dom ber en tyst bön. Inte ens jag står stilla känns det som. Mina vänner är långt före mig och jag har inte orken att leta efter dom. Där i mitt tänkande tittar jag upp emot himmelen. Då ser jag dom. Svarta fåglar. Enorma gestalter. Och dom flyger rakt emot mig. Jag återfår fattningen och springer. Jag springer för mitt liv. Men dom tycks bara komma närmare. Jag hör deras skrik och håller för mina öron samtidigt som jag försöker att hitta stigen framför mig. Mina skrik kvävs i natten och jag tappar kontrollen totalt. Nu är det kört, tänker jag. Nu dör jag. Sen blir allt svart…
När jag vaknar senare, utan tidsuppfattning kippar jag efter luft. Jag är instängd. Mina händer vandrar panikslaget längst väggarna för att hitta en utväg. Utrymmet är för trångt för att vara ett rum eller i en byggnad över huvud taget och jag kan känna hur träflisor sticker sig in under min hud. Snart finns det inget syre kvar och jag måste göra någonting snabbt. Jag börjar banka i hopp om att någon ska höra mig. Men utan resultat. Det måste finnas en utväg. Jag krälar och pressar mina knän emot ytan. Efter ett par försök lyckas jag och kan andas igen. När jag reser mig upp ser jag att jag fortfarande är kvar på kyrkogården och att det jag har legat i är en kista.
Söndag morgon. Halloween. Doften av nybakade bullar fyller hela huset och får mig att stiga upp ur sängen lite tidigare än vad jag brukar. Min mors välkomnande med en kopp te och en kram gör inte saken värre precis. Jonathan sitter vid bordet och äter sin frukost. Han har just fyllt 15 år och sitter i telefon med en av hans nya flickvänner, Nilla. Hans flickvänner har alltid kommit och gått. Jag vet inte varför, men bara jag tittar på honom kokar det inom mig. Visst, vi är släkt, och det är inte konstigt när vi bor under samma tak, men vi har aldrig haft en dålig relation till varandra. Men idag känns det fel. Jag ignorerar känslan och smuttar lite på mitt te. När jag tittar på mitt schema förvånas jag över att jag inte har något uppskrivet idag. Inget alls. Ingen fotbollsträning eller band rep, inga tider att passa över huvud taget. Då slår det mig, det är lov. Inga läxor att göra, eller bussar att hinna med på en hel vecka. Jag lutar mig emot stolen och njuter av solens strålar som tindrar över den tidiga, tjocka vinter snön. Idag ska jag koppla av.
- Du ser lite trött ut. Vill du att jag ska tappa upp ett bad åt dig?
Jonathan är otroligt framåt och positiv idag. Det stör mig något otroligt. Men, om han vill agera slav åt mig så, varför inte?
- Gör så, lägger jag till inget vidare entusiastiskt.
I badrummet tänder jag doftljus. Jag fyller badkaret med badsalt jag fått av farmor i födelsedags present och lägger mig ner för att ta det lugnt. Min nedkylda kropp tinar snart upp i det varma vattnet. Jag sluter ögonen och inom kort drömmer jag.
Han närmar sig. Men jag ligger i mitt bad och njuter av värmen att jag inte hör hans fotsteg i trappan. Hans andetag är plötsliga och ansträngda. Han vet att jag inte hör honom. Snart har han realiserat det han så länge fantiserat om. Dörren glider upp med en enkel handrörelse. Han förbered sig. Han hukar sig bredvid badkarskanten och granskar mig där jag ligger bekvämt och orörlig. Han sitter där i säkert 10 minuter och bara tittar på mig. Han vet vad han ska göra och betänker sig inte en sekund. Jag får en oangenäm känsla i kroppen alltså jag börjar vakna till. Han närmar sig sitt byte. Jag är hans byte. Då känner jag hans grepp runt min hals. Jag spärrar upp ögonen och ser Philip i en fokuserad min. Händerna skakar. Våra blickar bemöts. Mina blåa i hans gröna. Jag får ingen luft. Mina händer tar ett grepp om hans som är placerade runt min hals. Han slutar inte. Jag kan se hela mitt liv passera förbi mina ögon och bönfaller gud att få honom att sluta. Nu är mitt huvud placerat under vattnets yta. Och även fast badsaltet svider i mina ögon vågar jag inte blunda. Mina ben orkar inte längre fäkta emot hans tortyr och min kropp sjunker sakta ihop. Det sista jag ser är Philips klara ögon som lyser belåtet.
När jag öppnar mina ögon hittar jag mig själv med Jonatahans hals i mina händer. Mitt grepp förlöser kroppen och jag stegar bakåt. Jag försöker kväva mina skrik med handen när jag ser vad jag har gjort.
De sista blommorna faller ner på kistan som är halvvägs ner i jorden. Bakom mig kan jag höra två medelålderskvinnor be tyst till prästens ord. Det blåser så hårt och är så kallt att folk nästan fokuserar mer på kylan än på min bror som ligger där livlöst. Tårarna tränger sig fram och rullar sakta ner för mina kinder och en iskall känsla som tyder på hat tvingar mig att bita mig själv i läppen för att inte skrika ut högt.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | 13mhz - 10 maj 07 - 06:19 | | Tackar! :) | | 13mhz - 27 dec 06 - 07:25 | Tack så mycket! :)
Cilises : det ska inte vara så! xD Jag ska ändra det nu! Jag ahr bara inte hunnit ändra det! Det är en person. :)
DeadToTheWorld : det är meningen. du ska tänka efter själv. (: | | DeadToTheWorld - 21 dec 06 - 03:52 | | jag fattar inte riktigt, eller, kanske. men den var asbra!! | | Cilises - 20 dec 06 - 06:47 | Du byter namn mitt i?
Från Jonathan till Phillip, eller är de två olika personer fr isåfall framgick det inte
Annars är det suverän! härligt att du fick ihop det:D:D <3 | aip91 - 19 dec 06 - 20:05- Betyg:  | | bra skriva :) |
|
|
|
