Kanske jag hjälpte ett barn... |
Hon satt på berget, hon var inte ledsen men tyst,
jag log och frågade hur hon mådde, hon sa bra, jag
frågade om det var bra i skoan, ja sa hon, sen reste
hon sig upp, sa jag måste gå, han är så dum, vem sa jag,
hon pekade, jag frågade vad han gjort, han är dum, spottar mig
i håret och så, vad heter han , han heter Patrik, ok...vill
du ha hjälp? ja sa flickan, på ca 13 år, jag sa, du där
.ge fan i och spotta henne i håret, jag är hennes moster och jag lovar dig att
jag kommer ner och spottar dig i ditt ljusa hår, Patrik, jag vet ju vem du är,
fattar du? Men röst e stark, jag e en tuff kvinna det vat jag, jag sa-fattar du eller ska jag
komma ner...patrik och han s två vänner bal´kade och gick.
Jag tittade på flickan, vågar du gå till skolan nu, ja sa hon, jag sa vem jag var, sa att jag gärna kommer åter.
Dagen efter kom hon, hejade glatt, jag sa, gick det bra, hon log och sa han har inget mer gjort.
Jag log och tänkte , tacka min Gud för mitt temperament
och kaxiga uppsyn, jag älskar barn och unga, både andras och mina.
Kanske jag hjälpte ett barn...vore så skönt i denna ruttna värld!
Alla barn som gråter ikväll, ni ska veta, att vi vuxna gör det med, för inuti, är man liten hela livet...
Och såras det gör vi med....och sårar....så dömm inte mamma och
pappa förhårt, de minns kanske inte nu men sen när de själva får en smärta att bearbeta!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Jojjan93 - 2 nov 06 - 07:07- Betyg:  | | Väldigt fin stämmer säkert får se sen när jag blir stor :) | | taina - 22 okt 06 - 22:15- Betyg: | | jätte bra tyker jag | | Tuvalover - 17 okt 06 - 01:18 | | denna dikt var jättebra! |
|
|
|
