Med vantar på |
Årsdagen
sedan ditt sms
där du skrev
att du hade träffat
henne
och att det var
seriöst
Det var ni nu
och jag grät
över påskmaten,
salta tårar
i varmrökt lax
Och idag
när hans nakna kropp
slingrades runt min
hade jag dig i tanken
för jag kände
precis som du
och du beskrev det
klockrent
Det är som att ha vantar på sig
sa du
Ja,
precis så är det
Han har
någon slags mur
som skyddar
allt det där
som spelar roll,
och hur tätt sammanpressade
våra kroppar än är,
hur mycket mina händer
än smeker hans skinkor,
hur djupt in
jag än känner honom
så är det alltid med vantar på
Ingenting känns,
för han är här
men inte närvarande,
han är i mig
men inte i mig
Och du har rätt,
jag var likadan,
jag vet det,
visste det
redan då,
men jag vet också
varför
Precis som jag vet
varför
med honom
Skydd,
skydd,
skydd
Du sa
att du inte
kände så stor
attraktion,
du pratade
om mina kläder,
om att jag var sjuk,
om fel, fel, fel
med mig
Och jag försökte
bli mer attraktiv
för dig,
innan jag insåg
att jag gjorde våld
på mig själv
Så jag slutade
försöka bli bra
för dig
och började
bygga murar,
skydda mig
från dig
Och när vi hade sex
var det skönt,
du var i mig
och det var jag också,
inuti mig själv,
dit jag inte
släppte in dig mer,
där du inte
skulle skada mig mer
Allt det du önskade av mig,
att inte ha krav på dig,
kunde jag göra,
jag kan göra allt
om jag stänger av,
gör jag saker fysiskt
kan jag svälja
i oändlighet
för jag är inte här
Ja,
du har rätt,
jag stängde ute dig,
men du
stängde ute mig
först,
och du
gjorde illa mig,
grävde hänsynslöst,
högintelligent
och dum
på samma gång
Kanske den mest intelligenta
och den dummaste
personen
jag
mött
Kanske
var det ett försök
att bryta ner
mina murar
men du
bröt ner
mig,
och murarna
växte högre,
starkare,
hårdare
för varje gång
Du hackade,
brände,
stacks
och bände
med sylvassa,
brännande
ord,
letade sprickor
i murbruket
där du kunde kila in
något spetsigt,
nå mig
Och du lyckades
ofta
nå mig
på helt fel sätt
Hade du
vågat öppen,
hade du
vågat sårbar,
hade du
sett allt vackert
som var jag,
hade du
gett mig värme,
trygghet,
ömhet
så
hade jag
smält i dina händer
släppt dig
ända in
Du tror
att man når människor
genom att räkna ut dem,
deras svagaste punkter
och röra dem
där det känns
Ingenting Marcus,
är mer fel
Vill du
beröra någon
behöver du
känna,
vara mjuk,
följsam
och respektera
de sköraste gränser,
sitta på huk
och låta ömtålighet
sakta
börja lita på dig,
försiktigt
våga sig fram,
låta dig smeka
med varsamma händer,
fingertoppar
Du förstår inte det här,
för du hittar det inte
i dig själv,
stryk ditt inre
med ömhet Marcus,
våga känn
ditt känsligaste,
våga
Och jag sörjer oss,
saknar oss,
saknar dig,
för du är fortfarande
den enda jag älskat
på ett sådant sätt
att jag haft tilltro,
hopp om framtid,
och jag tänker
att skulle vi komma tillrätta
med det här,
skulle du
släppa all kyla
och allt utanförletande,
skulle du våga
så skulle vi
kunna vara ett vi
Eller,
skulle ha kunnat vara ett vi
som varade
för alltid
...
Marcus, du finns i mitt hjärta och jag sörjer dig
|
|
|
|
