Såhärliggerdettill... |
Bästa S!
Jag har lyssnat på ditt inspelade tal. Du talar utmanande, med en nästintill sexuell laddning. Jag uppskattar hur, du ömsom ”viskar i mitt öra, ömsom talar med bestämdhet”. Och för att göra en lång historia kort, så ska jag för dispositionens skull dela in mina rader i tre punkter.
1) Jag använder ditt namn. Ja. Jag förstod inte vad din invändning eller observation egentligen grundas i. Sofia Sofia Sofia. Namnet är så vackert, att EU:s fattigaste medlemsstat har det som sitt namn på sin huvudstad. Så vackert, är namnet. Är du ovan att bli tilltalad vid ditt namn, eller blir du besvärad av att jag använder ditt namn på det sätt som jag gjort? Jag använder det, när jag gör det. Svårare än så är det inte.
2) Att jag ” säger hur det ligger till”.
Det är ” en grej” som hamnat på mina läppar senaste månaderna. Jag använder det förmodligen för att – med emfas – göra mig märkvärdig samtidigt som det bör ses som ett billigt retoriskt tilltag. Stör du det på dig, byt planet. Det är som ditt ex som sade” han tjänar minst 200 000 kr i månaden, och ni alla blev imponerade” men det visade sig att personen tjänade 40 000 kr i månaden. Det är genetiskt betingat utifrån min härstamning att göra sig märkvärdigare än nöden egentligen kräver.
3) ” Elias vill hjälpa Sofia”.
Såhär ligger det till ; Förra veckan var du mycket låg. Jag kände en omsorg för dig. Du grät och mådde oerhört dåligt när du inte ville lämna sängen. Jag försökte få dig på andra tankar och ge dig perspektiv. När vi väl träffades, såg jag en lejoninna. En stark ”motherfucker”.
Under vår promenad så sade jag; flera gånger att jag hade fel. Men ditt känslominne är selektivt och mycket svagt. Du är som jag på den punkten. En extrovert självfrämjare som öser sin sorg över mottagaren som blir ” brydd och bekymrad” för att nästa dag ha gått vidare. Vem fucking är jag att hjälpa dig? Efter att vi träffats – sade jag till dig – att bilden du förmedlat i sms ” stred mot den Sofia som ” jag quizade med. Du var bra mycket tryggare i dig själv än vad jag annat, vilket jag går igång på. Så är det så jäkla märkligt att jag vill vara ett stöd när du ena dagen skriver världens mest patetiska SMS till ” Johan” och gråter, för att när han bekräftar dig fullständigt ha förträngt den ledsamhet du kände?
Det finns drag av otacksamhet i ditt sätt. Utifrån informationen jag hade då, ville jag finnas där för dig. Dagen efter mådde du bra varav jag erkände att jag hade fel om dig och ”Aldrig sett någon med så dåligt känslominne”. Försökte jag ”hjälpa dig” efter det?
Sammanfattning: Sofia, såhärligger det till. Jag måste hjälpa dig!
LOVE
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | JagheterSofia - 12 nov 18 - 01:12- Betyg:  | | Är det något som är säkert, är det att Moredhels kreativitet saknar gränser. | | Moredhel - 12 nov 18 - 00:01 | Självdialog som en ambitiös dagbok
hjälp den här Sofia (dig själv?)
stjälp henne
bara inte
hela vägen
till Sofiahemmet
eller till exil i Sofia |
|
|
|
