På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn
Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk
visa alla   skicka in   forum   bloggar  medlemmar   bli medlem   logga in

Noveller

Sex i Bägare, Tio i Stavar [Del Sju]
”Vad tänker du på?”
Rickard låg med huvudet i Levis knä, utsträckt i soffan med händerna över magen. De hade varit bekväma och beställt pizza med hemleverans och nu var Rickard så mätt att han knappt kunde röra sig. Han såg undrande upp på Levi när han frågade något. Levi strök fingrarna genom Rickards hår, som hade blivit alldeles för långt under sommarens gång. Det var snart höst, löven hade redan börjat gulna och kylan kom allt närmre. Rickard var nog en av de få som faktiskt längtade efter den mörkare årstiden. Han tyckte om kylan, älskade allt som hade med vinteraktiviteter att göra och det bästa av allt var när folk började tända julstakar i alla fönster och den stora granen med ljus restes upp på torget. Nu var det mest regnigt och blött, vilket han inte var fullt lika förtjust i. Det gjorde honom mest trött och ofokuserad, som nu.
”Förlåt, vad sa du?”
”Jag frågade vad du tänker på”, sa Levi.
”Ska jag vara ärlig?”
”Det är klart.”
”På Oscar Hedgren.” Rickard såg tveksamt upp på Levi, som mötte hans blick med lika tveksam uppsyn i ansiktet. ”Jag träffade honom för inte så längesedan. Du minns väl honom?”
”Ja, absolut. Viktors lillebror.”
”Jag hade en liten… Grej med honom i gymnasiet? Eller grej och grej. Vi låg med varandra. Jag träffade honom inte på jättelänge, men så stötte jag ihop med honom i början av sommaren igen.”
”Jaså. Var han sig lik?”
”Ja, det var han väl. Jag hade koll på Johans lägenhet när han var bortrest, men elen gick åt fanders och Oscar är tydligen elektriker, så det var då vi träffades igen. Jag förstår inte hur man kan bo i samma stod och inte se varandra på flera år? Men nu har det i vilket fall som helst visat sig att min pappa är tillsammans med Oscars mamma.” Rickard satte sig upp istället, kände att han behövde prata med ordentligt om det här och då kändes det inte rätt att ligga ner. Levi la upp armen mot soffans ryggstöd och såg roat på honom.
”Så ni är syskon nu”, flinade han.
”Skärp dig. Det kändes bara så jävla knäppt.”
”Varför då? Ni är väl vuxna. Spelar det någon roll att ni låg med varandra under gymnasiet? Du och jag gjorde ju det.”
”En gång.”
”Visst, men ändå. Det var en gång värd att minnas.” Levi la handen om Rickards nacke, drog honom intill sig och kysste hans kind. Rickard kunde inte låta bli att le. Det hade det varit.
”Alla gånger är värda att minnas.”
Ӏr det så?” Levi skrattade lågt. ”Du är duktig på att smickra, det är en sak som är säker. Men skämt åsido, känns det jobbigt att de träffas?”
”Nej, självklart inte. Vi är ju vuxna, som du sa. Men lite märkligt kändes det ändå, för pappa hade bjudit in dem så att jag och Johan skulle få träffa dem, och ingen av oss hade en aning om att de träffats. Varken vi eller någon av Hedgren-bröderna. Dessutom, som grädden på moset, så har Johan börjat träffa Alex också.”
”Alex? Alltså, en av de små tvillingarna?”
”De är tydligen tillsammans. Johan berättade det bara någon dag före, men han hade inte sagt något till pappa, och Alex hade inte sagt till sin mamma heller, så… Ingen visste någonting.”
”Oj. Vilken fullträff. Hur var middagen?”
”Ja, maten smakade gott men allt annat hade jag gärna skippat”, sa Rickard torrt, men kunde inte låta bli att dra på munnen. Levi skrattade lågt. ”Det var kanske inte så farligt egentligen, men nog var det stelt.”
”Huvudsaken är väl ändå att din pappa och deras mamma är glada tillsammans. Tänk om det hade hänt när ni varit typ sexton och så hade ni fått flytta ihop?”
”Nämn det inte ens.” Rickard rynkade pannan. Tur var det väl att han var vuxen och inte behövde vara alltför delaktig i det hela. Det var mest glädjande att Roger träffat någon som gjorde honom lycklig. Egentligen var det här ett bra tillfälle att prata med Levi om vad det var som de hade, eller inte hade, men av någon anledning kom han inte för sig. Det kändes för ansträngande och han skulle upp väldigt tidigt kommande morgon för att köra kunder till morgonflyget och om det blev någon längre diskussion så hade han inte lust att avbryta den mitt i allt. Det kunde vänta tills imorgon.
Nästkommande dag kom det inte heller något vidare tillfälle, och inte dagen efter det heller. Han jobbade länge och Levi likaså, så det blev knappt att de sågs överhuvudtaget. Rickard stannade över hos Levi ett par dagar. Dit kunde i alla fall inte Oscar komma och ringa på. Rickard tänkte en del på honom. Egentligen hade han redan tagit beslutet om att Levi var den man som var bättre för honom, för han ville ge honom mer än bara tillfälligt, stökigt, hett sex. Han himlade med ögonen åt sig själv när han tänkte på det. Okej, Oscar var bra i sängen. Det kunde han inte neka, då vore han bara fånig, men Oscar var bitter, svår, omöjlig att kommunicera ordentligt med. Levi var vänlig, varm, omtänksam. Bra i sängen, duktig på att laga mat… Allt positivt han kunde tänka sig. Dessutom var han polis. Vem hade någonsin tackat nej till en man i uniform? Definitivt inte Rickard, i alla fall. Någon dag skulle han prata med Levi. Men inte idag.

En mycket regnig torsdag trotsade Rickard det hemska vädret och tog en rekordsnabb promenad in till stan för att äta lunch med Johan. Trots regnjacka och paraply var han blöt ända in till skinnet när han kom fram till fiket som de bestämt sig för att träffas. Johan stod innanför dörren till fiket och hans ögonbryn sköt i höjden när en mycket blöt lillebror kom fram till honom.
”Gick du hit?”
”Ja.”
”Men varför ringde du inte? Jag kunde ha hämtat dig.”
”Jag har en egen bil. Och två taxibilar.” Rickard vek ihop paraplyet och drog ner dragkedjan på jackan. T-shirten hade blivit alldeles blöt och satt klistrad mot hans bröst. ”Jag tänkte inte att jag skulle hinna bli så blöt på den korta biten. Vad vore livet utan lite utmaningar ibland?”
”Är det en utmaning?” brummade Johan.
”Såja, lugna dig. Jag skulle inte drömma om att få utmana dig.” Båda bröderna skrattade åt Lejonkungen-referensen. Rickard hade varit som besatt av den filmen när han varit yngre, något som Johan knappast glömt, eftersom att det var han som fått sitta och se den med honom, dagarna i ända.
Det var praktiskt taget tomt på caféet. Den rödhåriga, fräkniga tjejen bakom kassan log vänligt mot dem när de kom fram. Hon tittade mycket intresserat på Johans tatueringar när hon tog hans beställning, eller så var det kanske hans muskler som drog till sig hennes blick. Johan flirtade oskyldigt tillbaka, och Rickard himlade med ögonen åt honom.
”Du kunde bara inte låta bli, eller?” frågade han när de tagit plats vid ett bord nära ett fönster.
”Vadå? Menar du tjejen i kassan? Hon var ju jättesöt.”
”Du är väl en upptagen man nu?”
”Men ge dig”, flinade Johan. ”Det var ju bara lite flirt. Du skulle ha sett honom igår när han följde med mig till tatueringsstudion. Han limmade så jävligt på Johannes, det var inte klokt.”
”Ska du gadda dig igen eller?”
”Ja.” Johans ögon lyste genast upp och han började exalterat berätta för Rickard om sin nyaste plan när det kom till tatuering. Rickard lyssnade med ett halvt öra. Johans planer blev sällan som han först tänkt sig för han hann alltid ändra sig flera gånger under tiden tatueraren skissade och fixade, men själva grunden lät cool i alla fall. Rickard själv hade inte en enda droppe bläck i huden. Någon gång hade han funderat på att skaffa sig något, men hittills hade han inte kommit på ett motiv han fastnat för. Roger var nästan lika tatuerad som Johan, så Rickard fick väl vara det svarta fåret i familjen tills vidare.
Caféet bjöd på kaffe efter lunchen så han och Johan tog varsin kopp. Rickards t-shirt hade torkat lagom till att de var färdiga och regnet hade lättat nu. Rickard lutade sig tillbaka i stolen och tittade på folket som passerade fönstret utanför.
”Hur går det med Alex då?” frågade Rickard när han såg en liten brunett passera. Inte Alex själv, men någon som var lik åtminstone.
”Bara bra”, sa Johan. ”Ledsen för det som hände hemma hos pappa, förresten. Varför skulle du ens in i pappas rum?”
”Skulle kolla var du var någonstans”, ljög Rickard. ”Tänkte inte på att Alex också var borta, annars hade jag väl räknat ut det själv.”
”Du skulle inte in med Oscar då?” sa Johan med ett flin. Rickard drog irriterat ihop ögonbrynen.
”Vadå?”
”Nej, jag skojar bara.” Johan höjde avvärjande händerna. ”Jag bara vet att ni hade något på gång förut.”
”Har jag sagt det till dig?”
”Nej, men Alex berättade. Han bodde ju hemma då, och du var tydligen där ibland.”
”Just det… Det hade han och William väldigt roligt åt, minns jag. Vilken skvallerbytta han är.”
”Det är han.” Johan tog en sörplande klunk av kaffet. Johan var inte alltid så bra på att uttrycka sina känslor, men det märktes i hans leende och hans ögon att han verkligen gillade Alex. Rickard hoppades att han skulle ha ett långvarigt förhållande med honom, för det skulle vara bra för honom. Johan hade alltid jobbat för mycket och brytt sig om sin fritid för lite. Pengar var visserligen bra, men ett liv utanför jobbet var viktigare.

Rickard gav Johan en grabbig kram innan han påbörjade promenaden hemåt igen. Det duggade lätt, och han brydde sig inte om att fälla upp paraplyet nu. Han skulle behöva duscha när han kom hem i vilket fall som helst. Levi och Oscar snurrade fortfarande i huvudet på honom. Han kunde se en framtid ihop med Levi. Kanske till och med ett giftermål, om det skulle hålla så länge. Det kunde han däremot inte se med Oscar. Det skulle alltid vara en röra av sex och strul och han hade kommit så pass långt i livet att han behövde och ville ha något stabilare. Om allt gick som det gjorde nu så kanske han flyttade ihop med Levi redan nästa år, och det skulle han faktiskt kunna tänka sig. Han hade ju köpt en lägenhet som var stor nog för två att bo i, mycket med hopp om att det skulle bli så en dag i framtiden. Hans liv kändes stabilt, han kunde se sig själv som vuxen och en sambo skulle egentligen vara det enda som kunde göra det bättre just nu. Rickard log för sig själv när han precis fick ett sms från just Levi. Utan text, bara en bild på honom från hakan och neråt med polisuniformen på den vältränade kroppen. Han försökte verkligen tänka sig om han kunde se en framtid ihop med honom, och det kunde han. Han kunde gärna se den framtiden, och han längtade efter den.

Sådär. Nu var det slut. Tack mina två läsare för denna gång.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
ilenna - 8 mar 17 - 13:33
åh men vad fint slutet blev ändå! gillar också att det var öppet och att man liksom själv får vara med och gissa hur framtiden kommer se ut för alla pojkarna.
till övriga kapitlet: gillade att oscar ändå var ärlig och rakt ut sa att han tänkte på rickard (fastän han ligger med huvudet i knäet på en snygg polis?? haha) och som alla andra johan/oscar-scener tyckte jag om denna också :D tycker att du skapat en jättefin och realistisk relation mellan dom på relativt få kapitel. gillade särskilt det här haha: ”Du skulle inte in med Oscar då?” sa Johan med ett flin. så kul att han ändå hållit på det fastän han vetat.
och till hela storyn i sig: tyckte verkligen om den jättemycket! det är fina och framförallt olika karaktärer, replikerna har alltid känts klockrena. plus massa humor och hett sex - klart det har varit bra haha! Det har verkligen känts som att man har fått vara med i deras lilla värld eftersom allt varit så lätt att se framför sig. så mycket bra jobbat! :D
arbok - 5 mar 17 - 20:23
JOHAN SOM FLIRTAR MED VIKTORIA PÃ… FIKET :))))))))))))) blev så fnissig när jag läste om lilla fräkentjejen.
Har redan läst halva det här kapitlet men det hindrar mig inte från att läsa det igen. (Och igen, och igen förmodligen.)
Levi och Rickard är en kombo jag inte tänkt alltför mycket på förut, men sedan rosa blocket och nu denna story blir jag så mysig när jag tänker på dem. De är ett sjukt fint par? Men Oscar? Men OSCAR HEDGREN? Hnnn.
Såg framför mig hur Johan log när han pratade om Alex och han var så fin. Du beskriver söta, enkla detaljer och det blir tydligt och flyter på utan att du pepprar med detaljer. I like. Very much.

Så plötsligt slut, men det är också vad jag gillar mest med det du skriver. Det är öppet, man får undra, tänka och fundera på alla alternativ och sätt det kan sluta på. (Tanken på Rickard och Levi som gifta är ju inte fy skam liksom. Fan vad bra.)

Min kommentar blev fett dålig och rörig men det är så jag blir när jag tänker på snygga (påhittade) pojkar. Skriv mer nu. *fyrverkeri*

Skriven av
Megabitchchan
5 mar 17 - 20:14
(Har blivit läst 486 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk

Beskrivande ord





Dikta.se | Hem | Hjälp | Villkor och info om cookies