Kluven ros |
En död ros målad röd
Hon blir min död
Hon existerar för att se mig lida
Hon och jag
är som natt och dag
När hon osynligt står vid min sida
Hon är en skugga som förföljer mig
En vålnad som döljer sig
Ett spöke som bara jag ser
Och när hon släcker min glöd
så blir min blick så död
och jag vill aldrig skratta nåt’ mer
Hon sliter och hon tär
hon förvränger vem jag är
hon får mig att känna mig svag
Hon skriker och gråter
För att jag ej förlåter
att hon som dödar mig är jag
|
|
|
|
