Regnet |
Genomblöt
Kall
Tung
"Regnet är vackert..
men på ett sorgligt sätt"
Sockersöt
Vågigt hårsvall
Ung
"De glänsande Dropparna som faller från skyar så högt ovan oss men trots det landar mjukt med enbart en viskning av fukt och kyla.
Det är vackert"
Han stod under paraplyet och såg på henne där hon stod i en tunn tröja och jeans medans regnet öste ner över hennes glittrande ögon som såg upp mot de mörka molnen.
Han hade så många frågor men visste att det inte gick att fråga och förvänta sig svar. För hela hon var en fråga i sig.
En gåta
Förtrollande
Omöjlig att motstå
"Men all skönhet uppskattas inte..
Speciellt inte den som får en att känna"
Läppar dygnvåta
beroendeförhållande
Omöjlig att förstå
"För folk har en inbillning av att skönhet bedöms av det de ser och inte av hur det får dem att känna.
Det är sorgligt"
Han tog in varje ord och betraktade hennes varelse där hon stod mitt i ett oväder.
Han betraktade hur vacker hon var, men på ett sorgligt sätt. Hennes skönhet berörde en, fick en att känna.
Gick inte att förutspå eller kontrollera och när hon väl dök upp kunde man inte annat än hänföras av hennes kraft och skönhet.
Hon var som ett oväder.
Precis som regnet,
var hon vacker.
Men på ett sorgligt sätt.
|
|
|
|
