Apokalyps nr 3. |
Fluortanten skramlar i korridoren
krukmakarens dotter vänder sig i sin svettiga säng
långsamt långsamt.
Inget vill vi mista
bara ta en sista temp på jordens intensiva hetta.
Så många drömmar jag delade med dessa rädda
otrygga framtidslöften.
Alla de som ville framåt
återskapa ett kallt krig
i ett förödande jazztempo.
Glödlampor såldes billigt,
de hade gått ur sortimentet
nu kommer nya tider och nya ljus.
Frukterna i affärerna smakade
jag tror de smakade kemiskt
och bakteriefritt.
Häxorna kåserar i veckotidningar
de säger alla att de visste det skulle gå så här illa.
Jag klipper min högra tånagel med en blodig sax
vill vara packad och klar.
Omsorgen om de svaga
om det nu finns några kvar.
Men många står med järnrör
och blodiga plakat.
Lev väl Moder Jord
vi försökte älska dig så gott vi kunde.
|
|
|
|
