Då skulle jag kunna andas |
Det är stunder som dessa
När jag missar bussen in till stan för att möta en vän
Som jag tänker på dig
Du var min vän och kärlek på en och samma gång
Jag tittar runt och tänker på att du inte är långt borta
Vi bor fortfarande väldigt nära
Men ändå har vi inte råkat setts på så länge
Börjar tänka på om vi båda skulle gett det en till chans
Om det tog slut som vanligt
Att det var kärleken som blekna
Då skulle jag leva
Jag skulle kunna andas
|
|
|
|
