Även en mörk skugga har sina ljusa stunder! Del 7 |
Detta har hänt: Emma hade gjort illa axeln ordentligt sen Sasha kastade in henne i sarjen då Emma fick rida henne för första gången. Det hade kunnat gått illa, om det nu inte var för Mrs. Holdsworth helande örter som hjälpte henne att tillfriskna fort. Inte nog med det fick hon lära känna Derek lite mer som berättade för henne om Sasha och nu med hjälp av Linnea så skulle Sasha få pröva på Horsemanship som Linnea lovat att hjälpa Emma och Chiara med. Kan Emma få fason på Sasha eller är det något annat som stör stoet?
Helgen kom fortare än vad jag kunnat trott. Med mycket lektioner och uteritter så såg jag fram emot helgen för en gång skull. Helgerna var min enda lediga tid och under dom stunderna tog jag hand om mina hästar, släppte ut dem i hagarna så dom fick avnjuta en härlig ledighet. Snön yrde om deras hovar när dom satte av i vansinnighets galopp. Den enda av dom som fick vara kvar i stallet var Danne och Sasha. Just denna dagen så skulle jag ut och rida med Danne och Sasha skulle få hänga med på släpp så hon kunde få lära sig av Danne och hur en uteritt skulle tas. För trots att han var hingst så betydde ston inte så mycket för honom.
"Åh ska du ut med båda?" Chiara kom in i stallet med en tom skottkärra och ställde upp den på sidan av Danne som sänkte huvudet och luktade på den.
"Jo, jag hade läst lite på internet att man kan ta med sig en trygg häst och rida på den och låta den energiska hänga på sidan av. Tydligen har det funkat så jag ska testa" Log jag och sadlade på Danne.
"Hm, jo du kan ju försöka, men det kanske inte funkar för alla hästar" trilskades Chiara och kliade sig bakom nacken.
"Kan ju vara värt en chans?"
"Jo men absolut! Vill du att jag ska följa med?" Undrade Chiara och klappade Danne över mulen.
"Nej det behövs inte. Jag tänkte att vi skulle rida över till Gyllenåsen och skritta lugnt en stund bara. Sen ta färjan till Skördebygden innan vi rider tillbaka hit. Linnea skulle sen hjälpa till med Sasha i Ridhuset."
"Okej, men du får ringa mig om något går på tok så kommer jag så fort jag kan!" Jag log mot henne och kände mig väldigt tacksam att jag hade en så bra vän som Chiara.
"Jag lovar" lovade jag henne.
På uteritten gick det förvånansvärt bra. Trots att Sashas ben var kortare än Dannes lyckades hon hålla jämna steg med honom. Hon fick bara skritta något fortare men hon var så nyfiken på omgivningarna att skritta lite extra fort gjorde henne ingenting. Danne för den delen lunkade på i lugn takt, trots hans storlek till Sasha så lyckades han lugna ner på skritten något. Inte mycket men det dög för dom båda.
När vi kom in i Gyllenåsen så smackade jag på dom så vi kom fram i trav förbi Jaspers gård och upp mot den trasiga bron. Där stannade jag in dom båda. Näsborrarna på Sasha var utvidgade och huvudet stod rakt upp med ansiktet mot bron. Hon kunde se att den var trasig. Öronen pekade framåt och hon stod redo. Danne hade hoppat över den bron flera gånger innan Sasha så han kände sig inte det minsta nervös på att hoppa över bron.
Jag har alltid vart rädd för att hoppa över bron men med Dannes säkerhet så hade jag mognat på mig lite och vågade ta sats med honom. Jag smackade på dom så vi kom fram i trav och mitt på bron så smackade jag på dom ännu mer och vi kom fram i snabb galopp. Jag lutade mig fram, tog tag i manen och smackade ytligare. Jag sneglade ner på Sasha och hon började ta sats till att hoppa. Jag kände sen hur Danne tog tag med bakbenen och sköt ifrån avsatsen. Sasha bredvid honom flög snäppet högre än honom själv och vi landade alla tre säkert på andra sidan. Vi galopperade upp för kullen och stannade av till halt när vi kom upp.
Näsborrarna på både Danne och Sasha var utvidgade, öronen stod framåt och dom frustade. Jag själv tittade mot bron som vi hoppat över och sneglade på Sasha. Hon var då verkligen en fantastiskt hopphäst. Smäcker och smidigt som hon flög över så skulle inte ett hinder vara för högt för henne. Hon skulle ta hindret med storm och ta oss över båda två. Jag klappade Danne på halsen och Sasha och berömde dom båda. Vi fortsatte sen skritta vidare ner till Fiskebyn där vi tog färjan över till Skördebyden.
Solen stekte på ordentligt och flugorna irriterade oss alla tre när vi skrittade upp från hamnen och upp mot vägen tillbaka till Moorland och jag hade inget med mig för att bli av med dom. När vi kom upp till korsningsvägen in till Jarlaheim och vägen mot Goldspurs så valde jag att rida in till Jarlaheim och se om dom hade något jag kunde använda på hästarna för att ta bort flugorna.
Inne i Jarlaheim så red jag direkt till Amelia för att se om hon hade något. Inne i butiken så frågade jag henne om hon hade något man kunde smörja in hästarna med så man slapp alla flugor.
"Jo, jag har ett medel som jag gjort helt själv och säljer nu. Det är ett eget recept som faktiskt fungerar" hon försvann ner bakom disken och plockade upp en liten burk som hon ställde fram åt mig. "Den innehåller Olivolja, teatree oil och vitlök. Men du använder den bara för att smörja in på ställen där hästarna inte kan komma åt flugorna. Det funkar faktiskt och den kommer bli en storsäljare så fort jag vet vad jag ska kalla den!"
"Vilka har du testat denna på?" Undrade jag när jag studerade den lilla burken.
"Felicitys hästar bland annat och det har funkat säger hon. Ingen flugor dras till dom längre." Jag funderade lite.
"Hur mycket ska du ha för den? Den är inte så stor direkt!" Sa jag då jag hade så många hästar som skulle utnyttjas av den."
"Sant, den innehåller bara 50 ml men den ger effekt direkt! Tänk bara på att inte smörja vid ögonen eftersom den innehåller vitlök." Jag funderade en stund till när jag tittade på den lilla burken.
"Hur mycket?"
"250 Jorvik shillings" log hon. Jag satte tungan i halsen och plockade upp min börs och räckte fram 250 Jorvik shillings och gav dom till henne. "Och funkar det inte?"
"Klart du får pengarna tillbaka, men om dom har funkat på Felicitys hästar så borde det ju fungera på dina." Log hon.
Jag lämnade butiken 250 spänn fattigare. Utanför så stötte jag på Derek som stod och gosade med Sasha. Hon frustade och pratade med honom som om hon inte sett han på flera år.
"Hej Emma!" Log Derek när han hörde att jag kom ut från butiken.
"Eh, hej!" Svarade jag honom och gick fram till honom och han släppte blicken från Sasha en stund och klappade Danne över halsen. "Så, har du det bra?" Frågade jag eftersom jag inte kunde komma på annat att fråga. Hans reaktion var att skratta hjärtligt åt mig, så förmodligen så måste han ha förstått att jag inte visste vad jag skulle säga. Jag själv kommer inte ihåg så mycket från kvällen hos Mrs. Holdsworth eftersom jag hade så ont att jag svimmade.
"Det är bara bra med mig, jag ska iväg på ett möte med en affärsman, men jag hade lite tid kvar då jag såg Sasha och stannade en stund för att gosa lite med henne!" svarade han mig och tittade på mig med sin bruna fina ögon. Förutom det så var han klädd i en fin mörk kostym, redo för ett möte. Han skulle lukta häst på mötet. Jag smälte lite inombords då hans ögon förtrollade mig lite. Det är sällan man stöter på snygga killar i Jorvik. Förutom Zed men han hade ju redan en flickvän.
"Trevligt, får man fråga vad det handlar om?"
"Tyvärr inte, affärer är affärer och rör ingen annan än mig och affärsmannen" Log han och blinkade mot mig. Jag önskade han kunde sluta med sina flörtande knep för snart höll jag på att förlora kontrollen på benen.
"Förlåt att jag frågade" sade jag kort till honom. Han fortsatte le och flyttade på sig automatiskt så jag kunde komma fram till hästarna och smörja på dom med den dyra flugsalvan."Det är lugnt, är man nyfiken så måste man fråga!"
"Det tycker jag inte, jag bara ställde en oskyldig fråga" mumlade jag och smörjde under magen på Sasha som stod helt stil och njöt av att jag petade på henne.
Derek skrattade åt mig innan han sen böjde sig fram och viskade i örat på mig.
"Du är nyfiken" rösten vart helt plötsligt förtrollande så jag fall framlänges mot magen på Sasha som hoppade till och puttade till Danne som flyttade sig två ynka steg åt sidan så Sasha fick plats. Jag för den delen åkte fram över marken och glasburken med flugmedlet flög ur handen på mig och ner i stenbeläggningen och sprack.
"Nej! Nej!" Utbröt jag och plockade upp den trasiga glasburken och såg på hur allt medel flöt ut på marken. Jag stirrade ilsket upp på Derek som hade tagit avstånd från mig. Jag själv kokade av ilska då han överraskade mig på det sättet. Jag slängde överflödet av vad som var kvar av burken i sopporna, steg upp på Danne och satte av i galopp bort ifrån Jarlaheim innan Derek hade en chans att be om ursäkt.
Av ren ilska red vi fort ut från Jarlaheim, in mot Gröndal och vidare över bron vid Världshuset innan vi till slut saktade av till skritt. Hästarna var helt sluta efter helvetesritten och jag själv kokade fortfarande av ilska. Mina sista slantar gick till den där lilla burken och nu hade jag varken något flugmedel eller pengar kvar.
I ren iver så hade jag kastat ut min ilska på att låta hästarna galoppera från Jarlaheim men jag fick inse att jag aldrig skulle kunna komma ifrån min ilska över en liten burk så jag valde att skritta hem i lugn och ro så jag kunde lugna ner mig.
Utan att känna av att någon vakade över mig och varje litet steg jag tog.
|
|
|
|
