Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

The Forbidden Kiss- 60- Back to business

Nu kommer del 60
Trevlig läsning ^^
-
-

När han skrattade svagt förstod jag att han hade läkt ihop såret och nu hade min gard helt nere. Jag var försvarslös när det kom till sanningen och jag var så nära på att korsa gränsen, jag fick tvinga mig själva att tänka på hur pinsamt det var för att jag skulle kunna samla mig. Och när jag insåg hur genant hela grejen var satte jag händerna för ansiktet och ville sjunka igenom sängen och försvinna tills han inte längre minns.
”Nu får du väl ge dig”, sade han roat och drog lite i mina handleder. ”Du dog inte eller hur?” Jag hade mitt lås av järn på armarna.
”Hur vet du det, jag tror askan till hjärtat ligger här någonstans”, svarade jag och blev knallröd i ansiktet. Vad sade jag precis?! Han skrattade överraskat.
”Antar att du gillade det”, sade han och försökte dölja hur road han var av att jag hade gjort bort mig. Men han började skratta då jag inte svarade. Men jag tog mitt andetag och satte mig upp, lät mina händer hamna i knät.
”Okej, men vad händer nu då?” Han slutade att skratta och tittade ganska länge på mig innan han log.
”Som Ryze sade så behöver du lära dig att kontrollera dina tankar, men jag har en annan tanke kring det”, sade han och jag tittade misstänksamt på honom. Han skakade roat åt mig.
”Skärp dig Cass, jag syftade på din mentala nivå …” Han blinkade innan han skrattade roat. ”Vilket jag menar med är; att det kanske är så att du har en större hjärnkapacitet än vad du tror och behöver mental träning så som fysisk. Att hålla huvudet i schack kräver ibland hjärngympa och sysselsättning för huvudet.” Jag suckade och gav honom en sned blick.
”Kom till saken.” Han log svagt.
”Träna minnet, lösa gåtor, läsa böcker och gör korsord är några av alla saker du kan göra”, förklarade han.
”Antar att du redan har en tanke kring detta”, sade jag och pekade på honom. Han nickade.
”Precis, helt enkelt läsa böcker. Lära dig fakta och så vidare. Jag har hört att du gör om Kretsen lite och pusslar redan där. Så det är bara att fortsätta med det och så får du lite extra saker av mig”, sade han. Jag slängde mig bakåt och blundade.
”Så det är mental träning, fysisk träning och plugg. Driva Kretsen, överleva och stå ut med dina gåtor”, sammanfattade jag i en suck. Han kom över mig och jag försökte att rulla ifrån honom. Han höll bara fast mig och jag började skrika och skratta.

Orolig som min vän var så kom Raija in genom dörren men stannade chockat upp då jag satte kudden för ansiktet på Spike. Jag skrattade lågt och log mot henne.
”Hallå”, sade jag. Hon skakade stumt på huvudet och jag svarade med att rycka på axlarna.
”Vad sysslar ni med?” frågade hon och satte händerna bekymrat på höfterna.
”Nä inget”, svarade jag med. Spike flyttade på mig och drog bort kudden. Men han kom på något och reste sig upp.
”Har du kvar den gamla boken?” frågade han Raija och tänkte efter lite innan hon nickade sakta.
”Jag tror det, vänta lite så ska jag kolla efter”, sade hon och försvann. Spike vinkade med sig mig och försvann han också. Men jag hittade honom i köket med Ryze, Ryze som visste mer än han borde med tanken på hans retsamma leende. Efter ett tag tröttnad Spike och gav honom en varnande blick.
”Det funkar inte”, sade han och Ryzes leende blev större.
”Du kanske inte blir knäckt min vän, men din flickvän kanske blir det det”, sade han och höjde flertal gånger på ögonbrynen. Spike satte sig rakt och lite hotfullt framåt i stolen. Han lade ena armen på bordet.
”Nej, men jag kan knäcka dig”, sade han och jag gillade inte fientligheten som växte mellan dem. De såg ut att vara bra vänner.
”Är du säker på det?” utmanade han. Jag bet mig spänt i läppen.
”Vi kan ta det face to face om det är vad du önskar”, kontrade Spike. Jag trodde faktiskt att de skulle slåss men laddningen släppte och Ryze började skratta.
”Du är dig lik Daniel, du är dig lik”, skrockade han. Men jag var på samma humör som Ryze var, sugen på att jävlas. Jag som hade stått lutad mot diskbänken gick fram och lade armarna om Spike, som chockat hoppade till och sneglade på mig.
”Men Ryze vännen”, började jag som en moder säger till sitt barn. ”Mig kan du inte knäcka”, lade jag till långsamt och omsorgsfullt. Han brast i högljutt skratt och Spike rynkade oförstående på pannan. Ryze pekade på oss.
”Du har allt lite attityd. Det är bra det Cassandra, kom ihåg den bara”, sade han och försökte återhämta sig efter sitt skrattanfall. Raija som kom tillbaka efter sitt letande efter den där boken som Spike snackade om. Hon tittade förvirrat på mig om halsen på Spike, Ryze så halvlåg på bordet och Jetro som stod ointresserat vid väggen.
”Vad har jag missat?” frågade hon. Jag släppte Spike och ryckte på axlarna.
”Inget speciellt”, svarade jag och satt mig på en av stolarna. Hon lade boken hon hade i famnen på bordet. Spike drog den till sig.
”Ja precis denna, är det okej om vi lånar den?” Hon nickade och pekade på den.
”Det är klart.” Ryze reste sig från sin plats för att gå runt bordet, han kikade ner på boken och hummade. Spike pekade på mig.
”Läsa denna, du kanske hittar något av intresse i den”, sade han. Han pekade bak på Ryze. ”Mytologins sanning som han döpte den till.”
”Finns bara få exemplar, vilket ger en effekt av osanning och gör att detta blir människornas mytologi och de myter jag masspublicerade känns mer trovärdigt och då blir sanningen, enligt dem. Lätt förklarat, människorna är ganska lätta att vilseledda”, sade han och jag nickade tafatt. Hängde inte helt med, men fattade att boken framför mig var skriven av honom och innehöll vampyrernas verklighet. Jag öppnade bokpärmen och såg innehållsförteckningen som var ganska kort för att vara en ganska välfylld bok. Spike gav mig boken och jag bläddrade i den lite. Det var om precis allt. Olika typer av vampyrer, egenskaper som vampyrer kan göra, om ritualer och löften, den gamla tiden, näringskälla och så vidare.
”Du får titta i den när du har tiden, men först så ska du få jobba lite”, sade han och reste sig från stolen. Ryze log roande och jag rynkade misstänksamt på pannan.
”Vad har jag missat?” Spike sneglade bak på mig och log hemlighetfullt.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Fribergska - 13 maj 14 - 01:37- Betyg:
Kanon. Gillar hur de retas med varandra och hela tiden ligger precis på spetsen till kaos utan att trilla över :)

Skriven av
MyBlackBird
12 maj 14 - 01:18
(Har blivit läst 226 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord