The Forbidden Kiss -58- Kontroll |
Ytterligare en lång del
-
Att ta kontroll
-
Min värsta mardröm skulle alltid vara den felaktiga bilden av vampyrer, ett monster som äter människor och dödar dem när de är klara. Ryze lade händerna på bordet.
”Att bli det jag fruktar”, började jag och hade blicken på sprickan i bordsskivan. Jag kunde faktiskt inte fortsätta där. Det gick inte.
”Att bli ett monster”, fortsatte Ryze åt mig. ”Det du fruktar att bli det som du är inställd på och är du inställd på din rädsla, letar du upp den hos andra. Deras hemska minnen”, lade han till.
”Jag vill inte …” mumlade jag och blundade.
”Men då det är din egen fruktan som hindrar dig, så är det du måste uppleva.” Jag stirrade på honom. Han höjde snabbt händerna. ”Nej, inte så! Jag menar, vet du fördelen med ritualen, och ja jag vet om den för ni har varandras doft, det är att genom ritualen kan man leva på varandra. I vanliga fall skulle vampyrblod i större mängd vara giftigt, men denna ritual gör att ni kan livnära er på varandra utan biverkningar. Okej biverkningar blir det, men det är en helt annan sak”, skrattade han roat och blinkade. Spike skakade bara på huvudet och lade armarna i kors. ”Men i alla fall, min poäng är att det kanske inte är du som ska börja livnära dig på andra, utan låta andra livnära sig från dig. Och till enkelt språk, låt grabben dricka från dig.” Jag tappade hackan på hans så rättfram attityd. ”Att bli biten är en sak men att hmm … ge blod är något helt annat”, fortsatte han då han hade njutit av min reaktion. ”Slappna av och lev livet, gör saker du vill göra som får dig att le. Även om man hör det överallt så är skratt och leende väldigt bra saker”, sade han och lutade sig tillbaka i stolen, väldigt nöjd med sin insats. Men när tystnade hade varat länge så kunde inte Jetro förbli tyst.
”Du hörde Tamdjur, ta en sipp”, skrattade han och hotade med att trilla av stolen. Raija kunde inte hindra sitt leende men försökte dölja det. Jag märkte skillnaden. Ryze såg det med en gång.
”Passa dig flicka”, varnade Ryze henne. ”Annars kanske Jetro tar en sipp från dig.” Hennes leende försvann fort och Jetro log ganska stort som ett barn.
”Ge inte honom en massa vanföreställningar”, klagade hon då Jetro hoppade ner från stolen.
”Komsi komsi”, sade han och jag satte handen chockat för munnen. Var han seriös? Hon pekade på honom.
”Inte en chans Jet!” Han närmade sig precis som om han skulle fånga en fjäril. ”Nej lägg av! Ryze fan ta dig!” Hon fick snabbt kila bort runt bordet för att undvika hans händer. Ryze skrattade skadeglatt så han lade sig över bordet. Vi betraktade en jakt. Raija som verkligen inte ville vara i närheten av Jetro som följde efter hennes minsta steg, hans ögon avslöjade att han mer än gärna skulle sätta tänderna emot hennes nacke.
Hon skrek då han sprang runt bordet, överrumplade henne och fick henne över axeln. Hon slog på hans rygg inte så skonsamt och han var kaxig nog att skratta åt henne. Han vände sig mot oss och höjde tummen.
”Det var ett bra tips Myten!” Ryze skrattade roat och satte sig rakt.
”Hm får se hur länge du överlever det här”, svarade han och tittade på dem som om det vore en film. Jetro sparkade till dörren och Raijas hår svajade kraftigt när han satte ner henne mot den stängda dörren som nu var mot hennes rygg. Hon försökte ge honom en knytnäve i ansiktet och jag grimaserade. Jetro tog bara emot henne näve i sin hand och närmade sig hennes hals. Jag visste att jag borde titta bort men samtidigt kände jag min kompis väl. Hon fick andra armen mellan och vred hans nacke till en lite obehaglig vinkel.
”Ge dig!” Han skrattade dock och backade två steg, hon tappade sin chans och han tog sitt pekfinger under hennes haka och satte andra handen mot dörren. Då fattade jag vad hans mål var.
”Han tänker fan göra det!” utbrast jag i samma stund som han tystade henne med en kyss. Spike grimaserade och lämnade stolen. Ryze fortsatte med sitt skrattande och stolen vippade lite bakåt. Jag snurrade ner från stolen. Han tog god tid på sig och Raija var i sådan chock att hon inget kunde göra. Men när han bröt kontraktet hade hennes ögon börjat glöda svagt av vredet som växte, hon visade tänderna och Spike tog armen runt hennes axlar. Hindrade henne från att bryt nacken på en väldigt nöjd Jetro.
”Släpp mig!” Jag ställde mig mellan dem, men pekade på Jetro. Men Ryze stod plötsligt bredvid mig.
”Detta var intressant ämnes byte, men visst snackade vi om din förmåga”, sade han och pekade på mig. Jag tittade på min kompis som skulle kunna äta betong så arg hon var.
”Jag tror vi har ett större problem än min förmåga …” Han hötte med fingret.
”Inte precis”, sade han och pekade på Raija. ”Det är det du är rädd för, eller inte exakt men där omkring. Bli fastbesluten att ta en annan person liv.” Mina axlar sjönk och mina tankar blev stumma av hans jämförelse. Raija rynkade pannan. ”Att inte kunna stoppa begäret eller dig själv.” Jag suckade.
”Det låter värre än vad jag trodde”, svarade jag och lade armarna i kors.
”Fel Cassandra, du gör det värre än vad det är. Du har blivit biten, eller hur?” Jag nickade svagt. ”Du har intagit blod innan?” Jag suckade och nickade igen. ”Men …?”
”Förmågan att se saker jag helst inte vill se …”
”Gjorde dig mer rädd för dig själv än blodet, det förstår jag. Men jag ska ge dig lite tips och du har ju din pojkvän som hjälp”, sade han och pekade sedan på Raija. ”Du ska också lyssna för du har inte skött dina intag”, sade han och fick Raija stanna upp. ”Börja med att ge blod till respektive”, sade han och pekade på killarna. Jetro log som ett barn på julafton. ”Öppna ögonen för vad det är. Sedan för din del Cassandra ska du lära dig att samla dina tankar, det är rena kaoset där inne”, sade han och knackar mig på pannan vilket förvirrar mig lite. ”Lär dig hur din rädsla påverka dig. Lita på mig och lita på dina vänner Och pojkvän.” Jag suckade.
”Han är inte min pojkvän”, mumlade jag men vågade inte möta deras blickar.
”Lycka till med den planen vännen”, sade han och jag slog chockat upp blicken men han log.
Ryze satte i köket med Jetro, Raija gömde sig i badrummet och jag låg på sängen med en massa tankar. När dörren öppnades vågade jag inte möta hans blick. Jag såg i ögonvrån hur han satte sig på sängkanten.
”Kan du svara ärligt på en fråga?” Jag bet mig i läppen men nickade då jag visste att han tittade på mig. ”Är det på grund av mig du är rädd för att dricka blod?” Jag gapade och stirrade på en väldigt orolig Spike.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Fribergska - 7 maj 14 - 03:00- Betyg:  | | Gillade Raija och Jetros lilla mellanspel. O Ryze verkar vara en skön kille ;) | | mizzkitty - 5 maj 14 - 17:53- Betyg: | Åh, super bra del, jag undrar vad Cass ska svara på
den frågan. Och det är ju ingen idé att hon ljuger för honom.
För han får ju reda på det direkt, jag undrar varför just
Spike ställer den frågan till henne. Vill han att hon ska
dricka av honom?. Eller är det för att han inte vill att
hon ska dricka ifrån någon annan till att börja med. Frågorna
är många och svaren funderar man på. Hoppas det kommer
en fortsättning som gör så att man får reda på lite mer
saker. |
|
|
|
