Jag vänder mig aldrig om igen |
Jag vände ryggen till och när jag vände mig om igen så var du borta. För du vände mig helt ryggen. Jag vände dig aldrig dig ryggen men sorgen som nu syntes i mina ögon. Du såg aldrig att jag hade sorg i mina ögon och mina var så där Tomma. Jag drunknade i tårar som sen blev regn. Nu är det försent att upprepande gånger att jag vänder mig mot dig igen. Det kommer aldrig att hända igen för jag ska vara stark utan dig. Även om det tyngsta hände att jag trodde att vi hade betydde nåt. Men jag hade fel jag tittade med fel ögonen. Jag kunde längre stå vid din sida. Jag smygtitta på dig ihop om att du ska se mig som förut. Men ack nej det gör du inte. Istället är det som du inte alls ser mig som innan. Och det såra mig mer än det gör gott. Nu tänker jag vända ryggen till och aldrig vända mig om igen. Det är lätt att älska vissa personer. Men jag tänker aldrig älska dig igen oavsett om du ändra på dig. Jag måste infatta lugnet som jag behöver för tiden läker sår. Jag trodde du skulle vara här hos mig. Så som jag har vart där för dig. Men det var du aldrig var som jag bara fick vissa hela av dig men aldrig hela dig. Men jag är värd så mycket bättre. Så jag bry mig inte om folk tycker. Jag kan inte sluta vara jag.
|
|
|
|
