The forbidden Kiss -35- Två Dagar |
En del frågor skulle egentligen vara besvarade tidigare, men det är något jag kom på efterhand då jag skriver och lägger upp, så jag kan inte ändra efteråt riktigt utan det händer i formningen sen. Som det om Ritualen. Det är en sällsynt ritual och väldigt få genomför den, där av "forbidden".
Jetro är bråkig men snäll på sitt sätt, det som jag missade att skriva var att han inte borde lägga sig i Spike och hans "saker". Alltså Spike och Jetro bråka mycket, detta kommer (förhoppningsvis) bli lättare att förstå längre fram ^^
Så nu ytterligare en del
(Denna är inte riktigt bestämd ännu då jag gör lite research)
--
Två dagar
--
Vi befann oss på en äng med månen ovanför oss, vi hade faktiskt beskådat när den vandrade över himlen. Jag hade försökt i flera timmar att lära mig tekniken han försökte förklara. Men det fungerade inte. Han hade gissat att jag kunde använda mig av vindvågor för att ta in några meter på kort tid. Så det innebar att jag sprang från ena sidan till den andra undertiden jag försökte göra dessa vågor och slippa några meter på löpningen. Men jag kunde inte manipulera vinden kring mig för att få den boosten. Men misslyckades varje varv jag sprang. Jag satte mig på marken och försökte tvinga mina andetag att bli lugnare. Men det brände i halsen och huvudet kändes tungt.
”Ta en paus Cassandra”, sade han. ”Det är ett under om du lyckas på första försöket.” Jag skakade på huvudet.
”Jag måste lära mig att manipulera omgivningen”, klagade jag. Han suckade och nickade.
”Okej, vi ska testa en ny sak. Du förstår principen för utförandet, eller hur?” Jag nickade. ”Jag ska sätta lite press på dig. Om jag förstår rätt så avskyr du att dricka blod”, fortsatte han. Jag suckade men nickade motvilligt. ”Okej, jag kommer att tvinga dig i det ända tills du lyckas med genomförandet. Spike är inte den enda som kan tvinga folk att dricka blod”, sade han. Jag rynkade pannan men suckade.
”Okej, men jag gillar inte hur du tänker”, sade jag ärligt. Men visste att det kanske var det enda sättet att lära mig tekniken.
”Fast”, började han. ”Det blir inget blod ur en burk.” Jag kollade misstänksamt på honom då han tog fram en kniv. ”Du får nöja dig med mitt.” Jag snurrade chockat runt. Men han viftade bara med kniven och log elakt. Jag bet ihop käkarna och muttrade lågt.
Jag sprang från den östra delen av ängen och visste att om jag inte lyckades undkomma honom så skulle han utan att tveka genomföra sitt hot. Jag skakade på huvudet och fokuserade på mitt problem framför mig. Han hade redan knappat in på mig och jag hade knappt avverkat en femtedel av ängen. Jag snubblade till då jag inte fokuserade tillräckligt och jag fick slänga mig till sidan för att han inte skulle få tag på mig.
”Herregud!” utbrast jag då jag såg hans låsta blick. ”Du är ju fan seriös!” Jag skulle aldrig kunna ta mig ifrån honom och när han skrattade förstod jag att jag bara skulle klara mig ett fåtal sekunder till. Det var nu eller aldrig! Jag försökte hittade tomrummet runt mig för att fylla det med en sorts våg för att ge mig en skjuts framåt. Men när han fick tag på min arm tappade jag blicken och hamnade på marken. Men jag tänkte inte ge mig så lätt utan rullade ifrån honom. Han hade redan löst sitt balansproblem och gjorde en tjurrusning mot mig. Jag skrek till och gjorde en vriden kullerbytta åt sidan. Tre sekunder senare blev jag tvungen att göra en variant av en hjulning för att undvika hans ena hand. Jag hoppade sedan baklänges. Jag hade inte en chans mot honom. En snabb tanke får genom huvudet om dofter. Spike tjatade om att dofter kunde vara en avgörande del att hitta Raija. Men jag förstod att det kunde användas till annat också, som att veta var en person befann sig. Men jag var för stressad, för panikslagen för att kunna fokusera på den detaljen. Jag snubblade och fick rulla runt och gör en löpningsstart för att undvika Jetro och hans kniv. Av ren reflex försökte jag komma iväg snabbare och hamna längre bort. Jag for fram snabbare än väntat och hamnade rullandes på marken. Jag hamnade sittandes med ansiktet mot chockad Jetro nästa fem meter bort. Jag tvekade inte utan tvingade mina ben att lyfta mig från sittandes och fortsätta springa mot väster av ängen. Om jag kom dit så skulle jag klara mig. Men jag var för långsam och hade släppt garden för tidigt så Jetro hann ifatt och stoppade mig från att nå den säkra sidan. Han hindrade mig med tre meter. Dessutom parerade han alla mina steg som jag försökte ta. Jag tappade humöret och slutade tänka. Jag hukade mig närmare marken och fyllde tomrummet samtidigt som jag hoppade rakt upp i luften. Chockad av höjden jag fick och hamnade klumpigt på den markerade linjen. Jetro stod kvar där jag såg honom senast. Jag hamnade på knäna av chocken av hoppet jag precis hade gjort. Jetro vände sig om och klappade händerna långsamt.
”Det kom som en överraskning.” Han kliade sig på kinden och log lite. ”Antar att du slipper blodet.”
Den känslan var märklig när jag funderade mer kring det jag hade gjort. Jag kände hur jag kontrollerade luften kring mig för att tvinga den ge mig en snabb skjuts några meter fram. Precis som Spike hade gjort vid trädet, han hade fått en rejäl fart och hunnit ifatt mig. Vilket också hade hindrat mig från att lyckas slå ner honom. Det var en märklig men bekväm känsla. Även om det kände märkligt så var det inget som gjorde att jag flippade ur, än kanske. Vem vet, både Spike och Jetro hade snackat om att förlora förståndet och bli mentalt galen. Men det kunde bara tiden avgöra.
Jetro visade mig en del slag som kunde vara användbara. För att snabb fälla en motståndare med tre slag eller ge en stor skada på synen. Samt undvika att bli i ett underläge. Han förklarade att innan vi skulle göra ett försök var jag tvungen att ta blod direkt från en källa. Jag skulle klara mig bättre då, både fysiskt och mentalt eller ja det var vad han sade i alla fall. Men om det var helt och hållet sant kunde jag inte avgöra. Oavsett visste jag att jag behövde blodet.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Fribergska - 28 feb 14 - 22:35- Betyg:  | | Tack för bakåtblicken och förklaringen. Guld värd. |
|
|
|
