The Forbidden Kiss -33- Raija |
Raijas perspektiv i denna korta del
---
Jag blev släng på golvet som om jag vore en trasa. Mörbultad, trött och uttorkad på mer än bara vatten. Jag ville riva ut ögonen på dem men kunde knappt stå upp själv. Jag tappade mycket hår, synen var inte klar och mitt humör skiftade hela tiden. Min bror hade redan fått stå ut med knivarna två gånger, ändå så stod han upp. De ville ha svar, de ville tortera oss tills vi tappade huvudet. De tyckte dessutom det var roligt. Vampyrknutten som hade slängt in mig i rummet gav order till vakterna att kedja fast mig mot väggen igen. Han höll sitt avstånd från mina händer men log roat. Han njöt av att tortera oss.
”Ni skulle aldrig blandat er i våra affärer Okada”, sade han och log kaxigt. ”Men ändå så blandar ni er i allt vi gör. Så nu ska ni bevittna hur hela mänskligheten kommer att få se vad riktiga vampyrer är gjorda av. Och allt kommer att hända på torget, mitt på torget under den så farliga solen.” Han skrattade nu av hur nöjd han var med sin plan. ”Eftersom ni inte kommer klara er veckan ut ska ni få veta precis hur vi ska göra.” Så han berättade hur de skulle använda barn som lockbete, hur de skulle skapa ett blodbad mitt på dagen. Bränna alla felaktiga myter om vampyrerna och ta över staden.
Jag satt fast mot väggen, men det var kedjorna runt mig som höll mig upprätt. Min kropp orkade snart inte av mer av detta. Jag var så trött men vågade inte sova, rädd för att jag inte skulle vakna igen. En av vakterna viskade något men jag var så utmattad att jag inte hörde vad de sade. Men han log stort och gjorde klartecken åt dörrvakten. När dörren öppnade sig ville jag bara sjunka ner på knäna. In kom två vakter med Spike mellan sig. Han tittade upp men visade inga positiva tecken på framgång. Tårarna föll långsamt.
”Nu kära ni”, sade han. ”Ska ni se när vi berätta om en tragisk nyhet om att familjen Okada och deras Skyddare hittade döda i skogen”, fortsatte han och startade den förbaskade tv:n som hängde ner från taket. Den hade bara givit oss avsmak och hat. Jag såg en lägenhet så låg strax utanför centrum. Bara några kvarter från torget. Spike låste blicken och jag kände honom så pass väl att jag visste att där befann sig Cassandra. Fyra gestalter krossade rutan som tydligen var till köket och rusade in. Men när Spike log fick det mig att fälla glädjetårar. Vampyrknutten for fram och kastade iväg Spike genom rummet.
”Vart är flickan?!”
”Jag vet inte.” De satte vårdslöst fast honom på väggen bredvid mig och Kyle.
Männen var borta och jag kunde inte sluta tänka på Cazz.
”Vart är hon Spike?” frågade jag tunt.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Aloneh - 27 feb 14 - 13:13- Betyg:  | | Åå så himla bra skrivet!älskar det!^^ | | Fribergska - 24 feb 14 - 14:06- Betyg: | | Aj då, så de fångade honom ändå. Attans. :-) fast det är lugnt, cass är ändå min hjältinna! :-D |
|
|
|
