Luleå och Stockholm del 3 |
Jag och Caroline gick till fritidsgården efter vi hade ätit med mamma och lillebror. När vi närmade oss fritidsgården stod Lisa och hennes vänner och fnittrade. Lisa fick syn på mig och gick fram mot mig och Caroline, hennes blick såg lurig ut men jag var på min vakt.
- Har du cigg? frågade hon och log överdrivet som vanligt.
- Inte just nu iallafall, sa jag och började gå mot ingången.
- Okej synd, sa hon och gick tillbaka till sina vänner.
Väl därinne var det fullt med folk som satt i soffan eller hängde över kiosk disken och köpte sig godis. Några stod och spelade biljard och jag kände genast igen vilka de var som spelade. Jag låtsades som att jag inte hade sett dem men fick en armbåge vid revbenet och armar som drog i mig.
- Aj vad gör du? frågade jag till Caroline och blev knuffad in till toaletten, snabbt låste hon dörren och andades ut.
- Hjälp! Viktor är här! sa Caroline uppspelt.
- Ja vad är det med det? frågade jag.
- Han är ju sååå snygg, sa hon och rodnade.
- Ja det är han men så uppspelt behöver du inte bli, sa jag och suckade.
- Men tänk om jag gör bort mig inför honom, sa hon och fixade till håret framför spegeln.
- Äsch! Var dig själv så ser du att det går bra, sa jag och låste upp toalett dörren.
- Lätt för dig och säga, sa Caroline panikslaget.
- Kom nu! Jag hade inte tänkt stanna inne här hela kvällen, sa jag och öppnade dörren.
Utanför stod Lisa och väntade på att få komma in, hon blängde på mig och suckade.
- Fan vad ni tog tid på er! fräste hon och stängde toa dörren efter sig med en smäll.
- Håll käften med dig! Som själv står och sminkar sig sista minuterna innan lektionen börjar, fräste Caroline tillbaka.
- Strunta i det nu! Jag vill ha godis, sa jag och drog med mig Caroline till kiosk disken.
Jag började plocka lite godisar, och såg mina favoriter plus lite godis åt min lillebror som jag hade lovat för mamma.
- Ska du bli tjock eller? frågade en spydig röst bakom mig. Jag vände mig om och såg att det var en av Lisas kompisar.
- Nej inte lika tjock som ditt huvud, sa jag spydigt tillbaka.
- Vad menar du med det? fräste hon åt mig.
- Ta och tänk på det du, sa jag och försökte tränga mig förbi henne men hon hade lyckats trycka mig mot väggen och hade höjt sin hand.
- Stopp och belägg! Vad håller du på med Ella? frågade fritidsledaren och drog bort henne från mig.
- Det var hon som började, sa hon.
- Inte vad jag hörde, sa fritidsledaren.
- Men det var hon! sa hon igen och blängde på fritidsledaren.
- Sluta nu! Du ödslar en massa onödig tid! Låt henne vara så får du en fortsatt trevlig kväll, sa fritidsledaren och lämnade henne ståendes i hallen.
- Och vad glor ni på?! frågade hon och drog på sig skorna, smällde dörren efter sig med en smäll. Syntes inte till resten av kvällen dessutom så jag kände mig då lättad.
Timmarna for iväg och det var dags att börja gå hem kände jag och Carolina, hade ju själv lovat att lillebror skulle få sitt godis men precis när jag skulle ta upp telefon så såg jag mammas nummer på telefon. Säkert för att be oss komma hem så hon kunde komma i tid till jobbet och lillebror i säng.
Men det behövdes inte hon fick ledigt och att lillebror hade redan somnat så jag och Caroline fick stanna längre om vi ville.
- Caroline! Vill du gå hem nu eller? För att lillebror hade redan somnat och att mamma fick ledigt från jobbet, sa jag och fick syn på Andreas som tydligen hade hört vad jag sagt.
- Du bestämmer, sa hon och lät besviken i rösten för jag såg på henne att hon ville inte gå.
- Jag kan gå så ses vi sen, sa jag retligt och såg att hon hade suttit och spanat in Viktor som spelade biljard.
- Är du galen?! Lämna mig ensam, väste Caroline panikslaget och rodnade till.
- Jag skojar bara med dig, viskade jag och skrattade.
- Du Alina! sa en röst. Jag vände ansiktet och det var Viktor som ville något.
- Ja? svarade jag.
- Vill du spela en omgång? frågade han och plockade ihop biljard bollarna.
- Nja jag är inte så särskilt bra men Caroline vill nog säkert spela, sa jag och sparkade henne på smalbenet.
- Va!? Jag? sa Caroline, hennes kinder blossade lite samtidigt som hon kved sig och blängde mig.
- Ja du är iallafall bättre än mig, sa jag och flinade mot hennes blossande kinder. Efter att hon hade rest på sig satte sig Andreas framför mig och harklade sig.
- Får väl se hur det går, sa Andreas för att lätta på tystnaden.
- Ah det blir nog kul det här, sa jag och smålog.
- Får man bjuda på en dricka? frågade Andreas mig och då var det min tur att rodna. Tur att inte Caroline såg det så tuff som jag hade varit mot henne.
- Ja tack, sa jag blygt och tog sedan emot drickan efter att han hade satt sig på samma plats framför mig.
- Jag antog att du gillade cola, sa Andreas blygt och harklade sig.
- Ah oftast, sa jag vred på korken för att öppna flaskan.
- Hur går det Viktor? frågade Andreas och skrattade.
- Bara fint! svarade Viktor och försökte få en bra plats att sikta biljard kulan.
- Snygg pose! sa jag och skrattade.
- Ja jag vet visst är den, sa Viktor och skrattade också.
Det dröjde inte länge så hade folket börjat gå hem och det var dags för fritidsgården att stänga, det var bara jag,Caroline, Andreas och Viktor kvar efter fritidsledaren hade låst dörren och åkt iväg.
- Du var ju inte så dålig på biljard, sa Viktor till Caroline och la armen om henne. Jag såg att hon rodnade till men det varade inte så länge så upptäckte Viktor ett träd och började klättra upp i det.
- Vänta! Jag kommer också, sa Andreas och började klättra upp i trädet också.
- Nå flickor små! Vad ska ni göra nu då? frågade Viktor och satte sig på en stor tjock gren. Andreas hade hängt sig upp och ned och hoade som en uggla, jag började fnittra och harklade till.
- Vi ska börja gå hem börjar känna mig lite trött, sa jag och låtsades gäspa fast jag inte kände mig trött men jag förstod att dem hade planer och ville få med oss.
- Men jag är då inte trött... Jag lär väl sitta och knappa på min dator en stund, sa Caroline med en uttråkad röst.
- Aha okej! Tänkte annars om ni hade lust att följa med mig och Andreas och se film, sa Viktor och tittade på mig som om att det gick inte dölja att jag var allt för pigg att gå hem nu.
- Snälla! En stund kan vi väl följa med! För deras skull...skadar ju inte att se film, viskade Caroline till mig.
- Hmm okej! En stund då men lär säkert somna, ljög jag och dolde min nervositet att få sitta nära Andreas för han verkade så mysig när jag väl tänkte efter.
- Okej mot Andreas då! sa Viktor och hoppade ned från den tjocka grenen.
|
|
|
|
