The Forbidden Kiss -29- Inside |
Jag ler lika mycket varje gång jag läser era kommentarer. Det betyder mycket att veta vad läsarna tycker och tänker. Kan avslöja att denna story antagligen kommer att fortgå ett tag till xD
--
Inside the Room
--
Rummet var enkelt. En soffa där en kvinna och en man satt, två mindre bord i den bortre delen med fyra personer. Två vakter som stängde dörren efter mig. Jag gick in långsamt och lade armarna i kors två meter framför paret.
”Du är modig med att använda Skyddarens namn”, sade kvinnan och satte sig rakt. ”Vad är ditt ärende?”
”Jag antar att det är du som är Raijas kontakt”, sade jag rakt på sak. ”Jag är här för att ta över hennes position.” Mannen reste sig av chock.
”Hur vågar du …?!”
”Lugna dig”, sade kvinnan och reste sig långsamt. ”Barn, vet du vad du just har påpekat”, sade hon.
”Min vän är försvunnen och jag tror ni vet hur jag ska hitta henne”, svarade jag med skärpa. ”Ni vet vart hon är, men ta inga återgärder”, lade jag till men blicken på kvinnan.
”Vi kan inget göra för att hjälpa Okada …” Jag pekade på henne.
”Och ni säger er vara Kontakter! Med Raijas krets ska det inte vara något problem!”
”Flickbarn”, sade en giftigt len röst. En av personerna längre bort reste sig upp och gick fram så lampan avslöjade den yngre kvinnan. ”Den makten har inte Raija, då inte bara hon utan även hennes skyddare har brutit mot ett flertal regler”, sade hon fortfarande milt. Jag rynkade pannan. ”Raija är inte den omedvetna, det har hon aldrig varit. Hon har alltid varit den som är den farligaste i den trion.” Jag förstod inte riktigt vad de snackade om, men brydde mig inte heller.
”Jag struntar i era problem, jag har mitt och jag tänker lösa det!” Hon nickade och gick runt paret.
”Verkligen, vet du ens vad det innebär med att ha en stor krets med kontakter?” frågade hon. ”Vet du hur man ta över en annans krets?” Hon satte ena handen i jeans fickan och böjde sig lätt framåt. ”Raija må vara en stark person men hon besegrade mig genom ren tur”, sade kvinnan med ett giftigt leende. När hon rörde sig var det något som glimmade till, ett halsband med en berlock föll ur gömstället bakom tröjan. En berlock i form av ett timglas märket jag till min förvåning hängde i en lång kedja. Ett timglas liknande den som jag såg under ritualen Forbidden Kiss. Hon var ung, men tydligen en speciell person. Man vad hennes position betydde har jag inte listat ut riktigt än. Jag pekade på henne.
”Jag må kanske inte vara som Raija, men jag kan fortfarande göra något!” Kvinnan skrattade innan hon tittade roat på mig.
”Du är nyblodad och du har ett band med den där Skyddaren som du inte ens vet vad den innebär, ännu mindre tror jag att han vet att du faktiskt är här. Men som du behaga, så ska jag förklara för dig hur du ta över Raijas krets.” Hon ställde sig rakt innan hon gick runt mig för att luta sig mot väggen, hon kastade med håret innan hon log igen. ”Du måste besegra mig i en enkelt närkamp. Och om jag minns Spike rätt så har han inte lärt dig att slå till utan att undvika.” Jodå hon kände honom allt. Bättre än vad jag hade hoppats på. Så med andra ord brann mitt enda jokerkort upp med ett fingerknäpp. ”Lorentz”, sade hon plötsligt. Mannen som hade suttit i soffan vände uppmärksamheten till oss. ”Ring Spike är du snäll, han har lite soppor att plocka upp på hemvägen.” Mannen försvann. Jag hade antagligen bara några minuter kvar på mig innan han skulle dyka upp. Jag lade armarna i kors.
”Håll hårt i dina smycken, glöm inte att titta dig över axeln ibland”, sade jag. Hon vände sig förvånat om. Jag gick närmare och mannen hade lagt ifrån sig telefonen. ”Jag må inte kunna göra något nu, men jag fick en hel del svar på frågor jag ännu inte har uttalat. Även om du inte tror mig vet jag mer än du anar. Halsbandet med timglaset, en symbol inte bara av en ritual utan även en symbol av makt. När du blir bunden av blodet finner du länken till själen, kraften av att vara Vampyr.” Jag vände mig om och öppnade dörren i samma stund som Spike stod på andra sidan. Han stoppade mig enkelt från att passera honom.
”Skyddare, du bör hålla din lärling på sin plats”, började kvinnan. ”Jag menar, nästa gång kanske hon inte ha livet i behåll.” Men Spike rörde inte en min utan hade bara sin blick, stilla och tyst tittade han på henne. Hon svalde och viftade iväg honom. Han släppte mig och steg in i rummet, pekade sedan på henne.
”Släpp inte in folk om du oroar för att ditt liv ska ta slut”, sade han och vände sig om igen. Hade han Hotat henne?! Men effekten var större än jag trodde. Hon backade och morrade, utan att göra antydning till att ta ett steg närmare. Han gick sedan ur rummet och stängde dörren. Jag visste bättre än att stanna med honom, så när han väl vände sig om skulle han upptäcka att jag inte längre var kvar. Utan hade sprungit ifrån honom. Jag låg redan illa till men om han hittade mig skulle det bli värre.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Fribergska - 12 feb 14 - 15:55- Betyg:  | | Nu har jag läst alla dina delar igen ;) Vad kul att du fortsätter på den här! |
|
|
|
