I hate (almost) everything about you- del 12 [m/m] |
vill som vanligt jättegärna höra vad ni tycker om kapitlet, ut med allt ni tänker, gillar, inte gillar och tycker bara =D
_________________________________
- kapitel 12
När Cathy undrade ifall Liam kunde gå ut och klippa gräset reste han sig tacksamt upp ifrån sängen och lämnade samhällsboken. Han orkade fan inte bry sig. Ett dåligt provresultat kunde knappast dra ner hela hans slutbetyg. Egentligen var han bra på samhäll, hade nog typ ett VG just nu, men just det här kapitlet var så himla ointressant att han knappt orkade läsa igenom texten. Hur skulle han kunna bry sig i skolan när han slutade om mindre än 2 månader? Det hade inte blivit någon fest hos Jocke, tydligen hade han och några av hans polare fått för sig att dom skulle ut på krogen istället. Så där hade kvällens plan försvunnit, om han inte hade haft lust att hänga med och spendera en massa pengar som han inte hade vill säga.
Han pluggade i ipod-hörlurarna innan han drog igång gräsklipparen och började sin väg längs framsidan.
När han vände om för att klippa närmast staketet fick han syn på Andy som kom cyklande längs vägen på en rosa cykel. Han hade ett par svarta fotbollsshorts på sig så Liam antog att han hade varit på träning eller något. Andy såg upp och verkade få syn på honom. Han såg.. trött ut på något sätt. Inte trött som i att det varit en jobbig träning, utan mer.. trött på ett mer psykiskt sätt. Eller vad fan visste Liam om det? Han var inte någon psykolog.
”Ny cykel?” ropade han över gräsklipparens brummande.
”Håll käften.”
Oj, det var oväntat. Andy var definitivt inte på humör.
”Men ta det lugnt”, sa han och höll upp händerna. ”Woah!” Han fick precis tag i gräsklipparen igen innan den åkte iväg på egna äventyr. När han såg upp igen hade Andy redan gått in. Liam kunde inte låta bli att undra vad som hade hänt. Det kunde inte vara hans fel den här gången. Han hade ju bara frågat om cykeln på skämt.
40 minuter senare var Liam klar med hela trädgården och drog den lite klibbiga luggen ur pannan. Det var sjukt varmt för att nästan vara åtta.
”Gud vad bra”, log Cathy när hon kom ut i hallen. ”Det finns iste i kylen ifall du vill ha. Jag tänkte gå och lägga mig nu så jag hinner få några timmars sömn innan jag ska upp igen.”
”Okej”, sa han och tog av sig skorna.
”Hur gick det med samhällen du höll på med?”
”Bra”, ljög han.
”Vad skönt”, log hans mamma. ”Du vet ju hur viktiga dom här sista veckorna är.”
”Japp”, sa han och gick mot köket. ”Godnatt.”
Han hade börjat undra lite smått ifall han var sjuk eller något som inte hade planerat något nytt för ikväll. En förlorad plan brukade oftast resultera i tio nya alternativ för honom. Cathy hade dock verkat glad över det. Men så ringde Jake och hörde ifall han skulle med hem till Sarah på fest istället, och han var inte sen med att hänga på.
En snabbdusch och hårfixande, lite kajal och den vanliga parfymen, sedan var han klar. Okej, riktigt så snabbt gick det inte; snarare 50 minuter.
Dom tidigare ljusa jeansen var utbytta till ett par svarta och bandtröjan var utbytt till en slapp, tunn vit t-shirt med rundad hals. Högra handleden pryddes av ett svart läderarmband. Han skrev en lapp till Cathy och la på köksbordet och gick sedan ut för att möta upp Jake på stan.
Andy hade helt glömt bort att han hade bestämt med Nicholas och Kevin att han skulle med på fest, han hade sagt att han skulle skynda sig efter träningen. Så när Nicholas ringde honom och undrade ifall han redan var hos Sarah suckade han tungt. ”Visst ja. Jag glömde.. sorry.”
Nu låg han i sängen och tittade på en film med popcornskålen som sällskap. Han hade ätit middag tillsammans med Magda men sedan hade han inte ens velat umgås med henne.
”Det är lugnt, det inte förrän nu folk har börjat ramla in. Kommer du nu eller?”
”Jag vet inte.. jag har inte riktigt någon lust.”
Han hade tänkt ringa Lisette först men han ville inte bete sig som någon deppig emo och sitta där hemma hos henne istället och tycka synd om sig själv, fastän han visste att Lisette inte skulle ha något emot det. Hon skulle antingen sympatideppa med honom eller få honom att skriva en lista på dom människor han hatade mest just då och sedan elda upp papperet i handfatet. Något tips hon hade fått från någon blogg hon läste.
”Men det blir kul”, försökte Nicholas. ”Det har inte hänt något?”
”Egentligen inte, känner mig bara låg.”
”Då blir du på bättre humör om du kommer hit, lovar!” Andy hörde den höga musiken i bakgrunden och tvekade lite innan han svarade. ”Okej då. Men jag måste fixa mig lite så det tar ett tag.”
”Ingen fara! Skitbra. Då ses vi snart”, sa hans kompis glatt.
Han kanske hade rätt. Han kanske skulle bli på bättre humör av att komma ut lite. Det kanske kunde bli kul. Han reste sig upp och borstade bort popcornsmulorna från dom svarta mjukisbyxorna och drog sedan av sig huvtröjan.
Han tryckte ner sina smala ben i ett par lika smala slitna stuprör och valde en svartröd baseball-tröja som matchade slingorna i håret. Slutligen fick två nitskärp, ett vanligt och ett lite smalare, pryda hans höfter. När sminket runt ögonen hade förbättrats lite grann kände han sig klar utseendemässigt i alla fall. Förhoppningsvis skulle festhumöret infinna sig när han väl kom dit.
”Jag åker på fest”, sa han till Magda som satt i soffan och tittade på duracellkaninen Peter Settman i så ska det låta.
”Jaha, nu?” sa hon förvånat.
”Jaa, jag hade glömt av det bara, Nicholas ringde.”
”Okej, vem är det hos då?”
”Sarah Hill, du vet inte vem det är, hon går i A.”
Magda log lite. ”Okej, ha det så kul då. Har du nyckel eller ska jag lämna upplåst?”
Efter att Andy kommit hem tidigare från träningen och dessutom inte ens kunnat spela glad så hade Magda tvingat ur honom vad som hänt. Han hade berättat att det gått dåligt på träningen för att han kände sig okoncentrerad bara, men givetvis hade han inte nämnt anledningen till det. Han litade verkligen på sin mamma, och dom kunde prata om i princip vad som helst, men han ville inte tynga ner henne med att berätta att det fanns dom i skolan som tyckte om att tracka honom lite då och då. Hon kanske till och med skulle tycka att han överreagerade, det var ju inte så att dom brukade trycka ner hans huvud i toaletten eller sno hans kläder på idrotten. Han kanske faktiskt gjorde det; överreagerade. Det var ju inte hela världen att dom hatade honom av någon anledning. Han brydde sig inte så som han hade gjort första året. Och det hade ju faktiskt blivit väldigt mycket lugnare sedan dess, nu hände det rätt ofta att dom bara ignorerade honom, eller bara gav honom någon missnöjd blick då och då. En kommentar här och där.
”Jag har nyckel, men det blir nog inte så jättesent ändå”, sa han och drog handen genom det svarta rufset. ”Kan jag ta någon öl eller?”
Först hade Magda varit helt emot att köpa något till honom, när han gick i 9an och frågat första gången . Men typ förra året hade hon kommit fram till att det var bättre att han fick med sig något hemifrån än att han skulle köpa av någon annan. För det visste hon ju; skulle Andy inte få av henne skulle han skaffa på annat sätt. Dessutom gick han i 3an, var 18 år, och det hade inte inträffat särskilt många gånger att han kommit hem full heller. Lite fumlig och fnissig kanske, men dom gånger han blivit lite för full hade han lyckats smyga så pass bra att Magda inte vaknat, eller så hade han sovit hos någon annan.
Han kom ihåg att han hade hört Magda fråga Cathy om det där för länge sedan, ifall hon lät Liam dricka och om hon köpte ut till honom. Cathy hade låtit rätt uppgiven när hon sagt att Liam hade fixat sin egen alkohol sedan han gick i 8an, och att det inte fanns så mycket hon kunde göra. Och det var ju ett känt faktum, att Liam kom hem full desto oftare än vad Andy gjorde.
”Jaa det finns väl något i källaren. Ta det lugnt bara.”
Han flinade till lite. ”Oroa dig inte mamma.”
När Andy öppnade dörren till Sarahs stora villa såg han att det var massor av folk där, båda sådana han inte kände och en del bekanta ansikten.
”Hej Andy”, log Isabell från hans klass när hon kom förbi hallen med en ciderflaska i handen.
”Tja, har jag missat allt kul?” flinade han.
”Nej du kommer alldeles perfekt”, log hon tillbaks och skrattade lite. ”Nicholas är i köket, han sa att du var på väg.”
”Okej.”
Han gick ut i köket och ställde in sin påse i kylskåpet efter att han hade tagit ur en ölburk.
”Andy!”
Han vände sig om och log snett när det var Nicholas. ”Hej, jag hade helt glömt av att vi bestämt. Jag låg hemma och glodde på film”, flinade han.
”Nu är du här i alla fall. Skål.” konstaterade Nicholas med ett stort leende och slog sin flaska mot Andys burk. ”Hur gick träningen?”
”Vi behöver inte prata om den”, sa Andy med en liten grimas.
Liam hade lyckats bana sig fram genom vardagsrummet och trängde sig ner i den svarta skinnsoffan mellan Johan och Matilda. Det såg mer eller mindre ut som ett museum där inne. Stora vita bokhyllor som gick enda upp till taket nästan. En enorm ljuskrona som skulle överträffa belysningen på självaste nobelmiddagen och så panoramafönster på det. Rummet, hela huset för den delen, skulle utan tvekan kunna platsa i vilken heminredningstidning som helst.
”Liam..”, flinade hon och knuffade till honom lite lätt med armbågen.
”Vadå jag trodde ni hade sparat mellanrummet till mig”, flinade han.
”Det var inget mellanrum”, sa hon och himlade med ögonen. Han visste dock att det bara var spel. Matilda hade ingenting alls emot att Liam tryckte sig ner bredvid henne, och även om hon var rätt duktig på den där svårtflörtade imagen så hade han sett hennes blickar tillräckligt många gånger för att hon skulle vara avslöjad.
”Vad har du för blandning där?” undrade han och nickade mot hennes glas med den lilaaktiga vätskan. Varför skulle tjejer alltid ha så tjejiga färger på sina drinkar? Hans favorit var helt klart blå. Eller egentligen svart, men för att få till den färgen på en alkoholdryck så skulle det väl krävas en förjävla mörk whiskey. Och det avstod han helst.
”Smultron och plommon tror jag. En ny cider, smaka?”
Han tog en liten klunk ur hennes glas och gav sedan tillbaks det. ”Det är så sött så man får ont i tänderna ju.”
”Äh det är den ju inte.”
”Lika söt som dig ungefär.”
Matilda skrattade högt till. ”Du är så smörig.” Hon gav honom ett leende innan hon skakade lite roat på huvudet så att dom silvriga ringarna i öronen dinglade till.
”Och du gillar det”, flinade han tillbaks.
”Gör jag?” En höjning med ett av dom välplockade ögonbrynen.
”Yes.”
Hon gav honom en road blick igen innan hon reste sig upp. ”Jag ska leta på Jessi.”
Andys humör hade faktiskt blivit lite bättre någon halvtimme senare. Om det berodde på sällskapet i köket eller av ölen visste han inte, kanske en kombination. Han hämtade en ny öl och gick därefter mot vardagsrummet. Han lyckades slå i tån i tröskeln och svor lågt till, det gjorde så jävulskt ont att slå i tår och armbågar. När han såg upp igen råkade han krocka rätt in i någon, någon som han dessutom lyckades spilla ut öl på.
”Woah! Vad fan!”
Andy såg till sin fasa att det var Liam. ”Gud förlåt, jag såg inte.”
Han hade inte ens vetat om att Liam befann sig på samma fest. Nu suckade dock nämnda person ljudligt. ”Fräscht.. nu är du skyldig mig en tröja.”
”Det går att tvätta?” försökte Andy och hade omedvetet bitit tag i läppen på det där sättet som hände alltför ofta när han var nervös.
”Jag behöver en nu ju, åh..” Han drog missnöjt i sin vita, nu delvis gulaktiga, t-shirt.
Andy hade väntat sig en rejäl utskällning eller till och med att Liam skulle hälla ut sin öl på honom, så det här var ju en positiv överraskning. Men Liam var uppenbarligen inte helt nykter, och med tanke på hur han varit när han knackade på hans fönster mitt i natten den där gången var han inte fullt lika humörsvängig när han var full.
Fast han hade sagt tack på matten när han var nykter tänkte Andy lite förvirrat. Han förstod sig verkligen inte på Liam, men det hade han i och för sig inte gjort sedan 6an. Nu kunde han ha sagt att det var Liams problem att han hade en blöt tröja och gått förbi honom. Men den här gången hade det ju faktiskt varit Andys fel.
”Sarah har väl en brorsa?”
”Vet inte, kanske hon har. Vad har det med saken att göra? Är du tänd på honom eller?” frågade Liam och höjde på ena ögonbrynet, kunde sedan inte riktigt hålla den där kaxiga minen utan flinade till.
Andy som inte var helt nykter själv heller kunde inte hålla tillbaks ett lågt fniss. Bara för att det var så töntigt av Liam att säga så där, och ännu töntigare att inte ens kunna hålla minen. ”Nej det är jag inte. Men det kanske finns en tröja till dig.”
Liam såg oförstående på Andy. Vad babblade han om? Fan vad äckligt det kändes med alldeles klibbig tröja. Andy hade säkert siktat på honom. Gjort någon smart uträkning om på vilket avstånd han skulle kasta för att göra mest skada.
”Men kom då”, suckade Andy och Liam följde efter honom uppför den svängda trappan. Väggen var dekorerad med flera stora tavlor föreställande något kladd som säkert kostat miljoner. Varför inte bara gå till ett dagis och låta ungarna gå lös på ett stort papper och sedan rama in det?
”Är det här du ska döda mig eller?”
”Bra förslag”, sa Andy utan att vända sig om. ”Tror du andra våningen är tillräckligt för att bryta nacken?”
Liam snubblade till på översta trappsteget men var snart efter Andy in på ett rum.
Andy kände sig lite duktig som verkade ha hittat rätt rum direkt. Med tanke på kläderna som låg på golvet och den halvnakna tjejen på väggen så var det Sarahs brorsas rum. Han gick fram till garderoben och försökte att inte känna sig som en tjuv när han tog ut en t-shirt. Brorsan skulle ju säkert få tillbaks den. Han höll upp den svarta tröjan mot Liam och höjde på ögonbrynen. ”Duger den? Eller ska det vara något särskilt märke eller?”
Varför gjorde han det här? Om Liam hade råkat spilla på honom hade han väl inte brytt sig ett skit.
”Ge hit den då”, sa Liam och fångade tröjan när Andy kastade den.
Liam tog tag i nederkanten på sin tröja och Andys blick föll automatiskt till hans mage när den blottades. Precis lika platt och slät som senast på idrotten.. tog han verkligen till och med bort håret där?
”Hallå kan du dra eller? Bög.”
Andy ryckte till och såg upp. ”Va? Varsågod för hjälpen”, muttrade han och gled förbi Liam ut i hallen igen. Han svalde hårt och gick ner för trappen. Det var inte så att han hade stått och glott på honom.
Liam drog av sig tröjan och drog på den nya något tightare. Det kändes mycket bättre. Lite schysst av Andy hade det varit, och Liam insåg själv att han var rätt fånig som kallade honom för bög när han spelade på båda planhalvorna själv. Men vad fan. Hur känslig kunde killen vara?
Han lämnade sin egen tröja i en hög på golvet och kände sig nu redo för att inta festvåningen där under igen.
”Du ångrar väl inte att du kom va?” log Nicholas när dom nästan krockade i vardagsrummet. Fastän villan var så stor kändes det nästan som att dom nått maxgränsen av antal personer nu, men otroligt nog hade det inte blivit något bråk. Inget Andy hade märkt av i alla fall.
”Nej det blev faktiskt kul”, flinade han.
”Härligt”, log hans kompis glatt, dock med något ofokuserad blick. Nicholas var den killen som såg ordentlig ut. Mörkbrunt ganska kortklippt hår, snälla bruna ögon, ett ständigt leende på läpparna och hela jeans. Men bevisligen så kan skenet bedra rätt ofta. Nicholas var verkligen snäll, inget snack om den saken, men han hade också alltid varit den i klassen som stod för skämten och älskade att retas, han var den killen som Andy sett packad flest gånger och det var han som slirat in i rektorns bil med moppen första året på gymnasiet. Så 100 % ordentlig var han absolut inte, men han var glad att dom hade blivit kompisar så snabbt.
”Jag ska ut och röka. Hänger du med?”
”Visst.” Även om han inte rökte själv kunde han i alla fall vara sällskap. Det var inte så att han aldrig hade rökt, dom få som aldrig testat var han imponerad av faktiskt, men han hade verkligen inte fastnat efter dom där 2, 3 gångerna i 9an. Han fick liksom inte ut någonting av det.
Andy tog på sig sina skor som han ställt nära dörren och följde sedan med Nicholas ut.
”Jag såg att Johan var här, han har inte jävlats något va?”
Andy lutade sig mot trappräcket och skakade på huvudet. ”Nej det har han inte. Men jag har knappt varit i samma rum som honom så. Liam är här också.” Han hade inte sett till honom efter öl-incidenten.
”Jaha, honom har jag inte sett”, sa Nicholas något förvånat. Liam brukade ju i vanliga fall höras och synas rätt bra. ”Han har väl kanske däckat redan”, flinade han till och blåste ut lite rök.
Andy såg mot solen som höll på att gå ner bakom hustaken och drog samtidigt luggen ur ögonen. Visst var det mysigt med solnedgångar och sådant, men han tyckte det var mycket finare med månen på himlen.
Liam hade inte däckat, inte av den anledningen i alla fall. Han låg flämtande bredvid Matilda i någons säng. En gästsäng kanske, eller så var det Sarahs föräldrars. Han visste inte så noga. Han hade vetat från att han satt sig i soffan bredvid Matilda att han skulle få ligga med henne om han ville. Visst kunde hon dra sig undan lite och spela svårfångad precis som vanligt, men det hade inte funnits på kartan för Liam att hon inte skulle befinna sig under honom innan natten var slut. Hon eller någon annan tjej. Dessutom; det var ju inte som att hon inte ville själv.
”Du vet väl om att du är bra, men jag säger det ändå”, log Matilda snett, drog fingrarna genom sitt trassliga bruna hår. Hon hade nog dragit mer i det själv än vad Liam hade gjort.
Han flinade bara till svar. Det var klart att han visste att han var bra. Men sedan var det ju inte så himla svårt att knulla heller, och tjejer, däribland Matilda, var inte så svåra att göra nöjda. Dom var rätt förutsägbara allihopa. Lite långsamma smekningar med fingrarna längs kinden, en mjuk hand längs magen, några djupa gröna blickar, lite charmigt fumlande med bh-spännet, något stön på rätt ställe fastän det dom gjorde inte var så himla märkvärdigt.
Det var lite samma sak varje fest faktiskt. Fick han ut något av det då? Kanske. Ibland. Sammantaget så var det skönt, han fick något att lägga tankarna på, och.. det var lite det här som väntades av honom. Det gjorde inget att Matilda skulle berätta det här för sina tjejkompisar. För det var ju ett känt faktum; killar som playade var coola. Tjejer var billiga.
Fast när det kom till det där myset, när Matilda ville kyssa honom och drog sina franskmanikerade naglar över hans midja började han känna sig obekväm. Det var det som var skönt med en fest. Man kunde lämna den, han behövde inte vakna upp bredvid Matilda imorgon.
Han var nog inte förhållandekillen, allvarligt talat skulle han bli uttråkad efter ett dygn. Ligga med en tjej, sova bredvid henne, vakna upp bredvid henne nästa morgon, umgås med henne under dagen, käka någonting på kvällen tillsammans, kanske gå ut med några kompisar, sedan hem med samma tjej igen. Det lät så jävla tråkigt. Hur skulle det kunna bli något spännande?
Å andra sidan skulle nog den här kvällen ha blivit bra mycket mer spännande om han vågat dra in någon kille i sovrummet istället, då var det skönt att ligga på riktigt. Då skulle han förmodligen inte ha agerat lika mycket på autopilot som han hade gjort ikväll.
Men som sagt, han vågade inte riskera något. Han ville inte bli någon utmobbad tönt sista perioden i 3an. Andy blev iochförsig inte mobbad av halva skolan för att han var gay, men så rörde han sig oftast inte i samma kretsar som Liam heller. Han har förmodligen bra mycket bättre kompisar än mig. Han blinkade snabbt till av sin egen tanke. Det var inte sant. Liam hade bra kompisar. Okej, Jake var den enda han kunde vara helt ärlig med, den enda han vågade nämna ’Jag gillar både tjejer och killar´-grejen för. Och Jake var också den enda som inte riktigt förväntade sig att Liam skulle komma med värsta storslagna idèerna varje helg, det var ju inte så att Liam skulle ha bjudit hem Pontus på tacos med honom och Cathy direkt. Liam hade väl i och för sig satt sig själv i den här sitsen , det var han själv som hade satt upp den attityden redan i 7an, och fortsatt hålla fast vid den. Hur mycket skit hade dom egentligen inte gjort i ettan? Klottrande nere vid tågstationen, otaliga bråk på stan med killar han inte ens kände, skadegörelse, snattande. Och alla idèer hade i grund och botten varit Liams. Andy var kanske inte tråkig utan bara lite mer smart.. Alltså vad i helvete, hur full var han?! Sedan när hade han börjat tänka positiva tankar om Andy? Kunde alkohol verkligen ta död på hjärnceller? Han hade fått för sig att det var droger som gjorde det.
Tillbaks till saken, det var en sak att Andy kunde vara ute som gay och inte bli mobbad för det, han hade ju varit ute ur garderoben från början på gymnasiet. Liam visste inte säkert när Andy kommit på det, dom hade ju inte varit kompisar längre, men någon gång på högstadiet kanske. Skulle Liam komma ut som bi nu i 3an så skulle det säkert bli något skit utav det. Tjejerna skulle definitivt försvinna. Förutom ett fåtal kanske som tyckte det var hett med sminkade killar som gillade både tjejer och killar.
Och så var det Cathy också.. han visste inte om han skulle palla en förfärad blick och något i stil med ’jag som så gärna ville ha barnbarn.’ Hon skulle förmodligen inte reagera så, men skulle han våga chansa då? Det kanske hade varit enklare om Cathy kommit in på hans rum 10 sekunder tidigare den där gången när han hade en halvnaken Adam i sängen. Han mindes inte ens hur han hade bortförklarat det. Men Cathy hade i alla fall aldrig frågat något om det.
”Vad funderar du på då?” flinade Matilda och plötsligt var det hennes söta ansikte som fyllde hans synfält. Alldeles för söt. Han hävde sig upp på armbågarna.
”Jag tror jag ska dra hem.”
”Jasså”, sa hon lite förvånat.
Han satte sig upp och vände blicken mot henne igen. ”Några problem?” frågade han med ett retsamt leende, sträckte sig efter glaset med den genomskinliga vätskan han ställt på sängbordet. Han svepte snabbt det som var kvar och kände hur det brände till i halsen.
”Pft”, flinade hon. ”Kommer inte sakna dig en sekund.”
Han såg lite roat på henne innan han fiskade upp sina mönstrade boxers ifrån golvet, leendet rann av hans läppar så fort han hade vänt bort ansiktet ifrån Matilda.
Det var som att gå på en skattjakt utan en karta att försöka hitta sin jacka bland alla andras. Det var ungefär 5 jackor som hängde på krokar, resten låg i den vanliga högen som lätt bildades på fester. Andy hade haft kul och han kände sig på avsevärt bättre humör än efter träningen, men nu kände han ändå att han ville hem. Han var lite lagom snurrig i huvudet utan att han skulle behöva vara bakis imorgon, och ärligt talat var det rätt skönt att gå ifrån en fest innan det blev bråkigt. Typ ’sluta när det är som bäst’ eller något. Fan. Han kanske var tråkig, precis som Liam sa. Liam, Liam, Liam. Kunde den jäveln sluta inkräkta i hans huvud hela tiden? Andy hade faktiskt både dansat, druckit, skrattat och pratat med massa nytt folk. Det var inte tråkigt.
Det kändes som en liten seger när han lyckades dra fram den svarta skinnjackan ur högen – tills han insåg att det inte var hans. Han kände sig lite smått frustrerad då han gjorde ett nytt försök att gräva sig ner i högen. Nog för att det var tillräckligt varmt ute för att klara sig utan jacka, men han var inte så sugen på att behöva åka tillbaks till Sarah imorgon bara för att hämta den heller.
En dörr öppnades och han vände automatiskt på huvudet. Det var Liam som kom ut, med håret ännu rufsigare än innan. Han rättade till sin lånade t-shirt lite och snart kom en brunhårig tjej, lika rufsig hon med, ut bakom honom. Ett sovrum alltså. Andy bet tag i läppen och undrade lite smått hur många Liam hade legat med egentligen. Det verkade i alla fall som att det där var något han gjorde väldigt ofta, åtminstone enligt rykten, och Andy fann ingen anledning till att inte tro på dom. Särskilt inte efter att det här var andra gången på relativt kort tid som han sett Liam komma ut ifrån ett rum med en tjej bakom sig.
Uppenbarligen hade han ingen flickvän, isåfall var det väldigt synd om henne som hade en pojkvän som låg runt med hundra andra. Det spelade ju inte Andy någon roll att Liam inte hade flickvän, det var mer ett konstaterande. Tjejen som han inte visste namnet på gled förbi Liam och in i vardagsrummet igen, som att det inte var något särskilt dom hade gjort. Liam var förmodligen en sådan där som var pang på bara, typ inte brydde sig ifall tjejen hade det skönt eller inte. Men tjejer såg väl något charmigt i det med. Som allt med Liam tydligen.
”Är du någon garderobskille eller?” Liams leende byttes ut till ett något mer irriterat uttryck. ”Ge hit den.”
Det var först då han insåg att det måste vara Liams skinnjacka han fortfarande höll i högra handen. Han gav honom den utan ett ord och hörde några sekunder senare hur dörren öppnades och stängdes.
Han hittade på sin jacka men funderade nästan på att stanna ett tag bara för att slippa gå i närheten av Liam, men nattbussen skulle gå om nästan exakt 6 minuter, och han ville inte vänta i 64 minuter till på nästa. Varför hade han ens tänkt på hur Liam kunde tänkas vara när han hade sex? Det var ju bara stört. Snart skulle han väl börja gissa vilken färg han hade på underkläderna också. Blåsvarta. Han hade sett kanten av dom när Liam drog av sig tröjan. Om det hade varit vinter hade han gått ut och stoppat huvudet i snön nu.
Liam stod lutad mot busskurens glasruta med en cigg mellan läpparna när han såg Andy komma gående i mörkret längs trottoarkanten. Han såg verkligen ut som en emo med den där huvan uppdragen och den svarta luggen som stack ut. Lite skrikig musik och scenen hade kunnat varit som tagen ur en musikvideo av Sleeping with sirens.
Andy slog sig ner på bänken och Liam fortsatte röka sin cigarett tills den var slut. Han suckade lågt och tog upp sin mobil. 01.40.
”När går bussen?”
Andy såg inte upp på honom. ”För tio minuter sedan.”
Great. Kunde bussen inte ens se till att vara i tid på natten? Dom kunde ju inte ens skylla på halt väglag nu.
Han släppte ner fimpen på marken och trampade lite på den. Tystnaden här ute var en rejäl kontrast med ljudnivån som hade varit inomhus hos Sarah. Det var skönt faktiskt. Fast sedan brukade ju det där bruset komma tillbaks när man skulle sova ändå. Han halade upp en ny cigarett ur jackfickan. Tändaren ville dock inte sammarbeta när han försökte få eld, men efter ett tag gav den med sig. Ändå så lyckades han med att missa ciggen med lågan och istället bränna sig själv på tummen. ”AJ”, muttrade han och gav tändaren en mordisk blick. Till sist fick han lov att kisa med ena ögat för att lyckas. Nejdå, han hade inte druckit så himla mycket. Lite fort bara.
Andy såg upp när han plötsligt hörde Liam fnissa till. Ett kort mellanting av ett fniss och en fnysning.
”Vad är det?”
Liam såg mot honom. ”Streckkoden på den där bilen. Kuk.”
Andy kunde inte hindra den högra mungipan från att dras lite uppåt.
”Det vet inte ens kul ju.”
Liam fnissade kort till igen och tog ett bloss på sin cigg.
Andy bet tag i läppen men kastade sedan ur sig frågan innan han skulle ångra sig. För jo, han var nyfiken, och Liam var full, vilket just nu betydde: inte lika elak. Och han skulle kanske inte ens komma ihåg det imorgon. ”Gillar du killar eller?” Kom igen, Liams fnissande till just det ordet hade öppnat upp rätt bra för frågan.
Liam var på väg att sätta hela cigaretten i halsen. ”Va?!” Varför frågade han det? Han visste väl inte? Eller hade han några magiska krafter som.. tankeläsning? Han kisade lite misstänksamt mot honom.
Andy ryckte på axlarna. ”Undrade bara.”
Det snurrade lite smått i huvudet när Liam rätade på sig från busskuren.
”Ne-ej det gör jag inte. Men om du säger något.. då kommer jag.. jag kommer.. sätta dig i fängelse”, sa han och flinade busigt.
Hej humörsvängningar igen, tänkte Andy något förvirrad. Då var han alltså straight? Eller så ljög han? Eller visste inte ens vad han svarade på? Det gick inte att tolka alls. ’Nej det är jag inte men om du säger något’..? Det gick inte ens ihop.
”Vart fan är bussen..”, suckade Liam tungt. ”Jag är trött i beeeneen.”
Andy höjde på ögonbrynen och kunde inte hjälpa det lilla flinet igen. Liam sa och gjorde fortfarande saker som hörde till den gamla Liam Andy känt. Han.. saknade honom. Så som han hade varit. När det hade varit roligt och okomplicerat. Skulle inte gymnasietiden höra till den roligaste? För Andy var det lågstadiet och mesta delen av mellanstadiet. Men å andra sidan blev han kanske lite väl nostalgisk när han var onykter. Det var inte så att han brukade gå runt och sakna Liam. Han ville ju fan inget annat än att Liam skulle flytta så att han åtminstone slapp se honom direkt på morgonen.
Efter ytterligare tio minuter började Andy inse att det inte skulle komma någon buss, det verkade i alla fall inte som att det skulle ske inom den närmsta tiden. Så han gav Liam ännu en blick.
”Jag går, ska du med eller?”
Det tog en stund innan Liam verkade fatta att det var honom som Andy pratade med. ”Jag hittar själv.. lilla.. emo.”
Han tog tillbaks det där med att han skulle vara snällare när han var full.
”Hoppas inte, idiot.” Synd igen att det inte var vinter. Hade varit rätt åt Liam om han somnat och frusit fast i en snödriva.
Liam skyndade sig efter Andy så fort han började gå.
”Andy! Jag menade inte.. eller alltså..”
Andy snurrade irriterat runt. ”Vad?”
”Emo behöver inte vara.. vad heter det.. negativt. Titta på mig liksom”, log han stort och slog ut med armarna.
”Men grattis, har du äntligen insett att det är lite fånigt att kalla någon för emo när du ser minst lika emo ut själv. Eller är det sådan enorm skillnad på blont och svart hår att det ursäktar.. ditt smink, dina kläder, och den där..” Han petade på sin egen underläpp när han inte lyckades hitta ordet i det luddiga huvudet.
”Den här?” Liam bet tag i den silvriga piercingen vilket fick det att oförklarligt suga till i Andys mage. ”Tycker du om den?”
Han kom av sig i någon sekund innan han snabbt kastade ur sig ett ”Nej!”
Andy förnekade ju inte att han såg ut som han gjorde, han trivdes med den stilen. Men han tyckte det var väldigt irriterande att få ordet skriket efter sig gång på gång. Inte gick han och skrek ’punkare!’ efter dom som hade rosa hår och nitar på jackan heller.
Andy hade dragit av sig huvan och luggen föll ner i hans ögon, något som Liam brukade tycka var jäkligt störande av någon anledning, men nu.. det såg pyttelite charmigt ut faktiskt. Om luggen hade suttit på någon annan alltså. Andy skulle aldrig bli charmig. Herregud nej. Andy var.. inte ful men.. nej absolut inte snygg. Inte het. Han såg väl.. okej ut? Fast om det inte hade varit så att han hade tvingats bo granne med honom, om Andy bara varit en okänd kille som han såg på en fest, då skulle han ha varit snygg. Vänta nu, varför lät allt så förvirrande i hans huvud?
”Ah.” Han stönade till åt rösterna i huvudet, eller om det var hans egna högljudda tankar. ”Jag följer väl med då”, sa han till sist.
”Du sover inte hos mig igen, bara så du vet”, sa Andy när dom nästan var hemma. Otroligt nog hade dom inte tjafsat mer, Liam hade till och med frågat om han haft kul, och skrattat åt fler grejer som inte ens var särskilt roliga.
”Inte?” flinade Liam. ”Jag fick sist”, påpekade han.
”En engångsgrej”, log Andy ironiskt innan han suckade. Det hade varit dumt att släppa in honom den gången. Varför skulle han hjälpa Liam liksom? För att han var naiv och fortfarande trodde att det fanns något snällt inom Liam? Precis.
”Jag vet”, sa Liam och drog på munnen igen. ”Det är lugnt grabben, jag har inte ens spytt.”
”Verkligen? ’grabben’?” sa Andy med ett höjt ögonbryn. ”Du ska in här vet du”, sa han och pekade mot Liams gård.
”Åh, just ja.” Han stannade till. ”Godmorgon eller något, föressten!”
”Vad?” Han vände sig om och såg mot honom.
” Jag kanske skulle kunna kalla dig för Nemo istället. Fisken du vet?”
Andy rynkade pannan och skakade sedan på huvudet. ”Nej Liam, det ska du inte. Godnatt nu.” Med ett något roat leende gick han istället in på sin egen gård.
Andy låste långsamt upp dörren och gick in, lät bli att tända och började tyst ta sig mot badrummet. Han höll på att få en hjärtattack när hans mammas röst hördes i mörkret ifrån vardagsrummet.
”Andy?”
Han tände lampan i hallen och såg Magda resa sig lite sömnigt upp ifrån soffan.
”Varför ligger du här mamma?” frågade han.
”Jag tänkte vänta tills du kom hem.. jag somnade visst.” Hon drog fingrarna genom håret. ”Hur mycket är klockan?”
”Det behöver du väl inte göra”, flinade han. Nog för att det begicks lite småbrott då och då, men dom bodde ju inte i något extremt kriminellt område heller. Han kollade mobilen. ”Tjugo över två typ. Gå och lägg dig”, sa han roat. Okej om hon hade suttit uppe och väntat ifall han gått i 7an eller något, men han gick i 3an, han hade varit ut förut.
Hon gnuggade sig lite i ena ögat. ”Ville bara se att du kom hem. Men godnatt då”, gäspade hon och rörde vid hans arm innan hon gick förbi och uppför trappen.
Han gick in på toan för att tvätta av sig och borsta tänderna, gick sedan vidare till köket för att hämta ett glas vatten. Han såg automatiskt mot fönstret mitt emot och fick en skymt av Liam där inne i matrummet. Han drog t-shirten över huvudet och Andy vände hastigt ner blicken, kände sig nästan påkommen. Det var inte bra att ha råkat kolla på Liam utan tröja två gånger på samma kväll/natt. Nästa gång han såg upp var det släckt och Liam syntes inte till, hade förmodligen gått upp till sitt rum.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.5) | JennnyJ - 31 jan 14 - 17:11- Betyg:  | | Det här måste nog vara den mest händelserika delen hittills, både på det emotionella och sakliga planet. Det var jättehärligt att ta sig igenom festen och följa Liam och Andy. Speciellt intressant var det att följa Liam och hans utveckling, när han funderar på hans vanor. Jättefint skrivet när han är med Matilda uppe på rummet, där ser man nog tydligast att han håller på att förändras - eller i alla fall att han är medveten om hur han beter sig. Karaktärerna känns väldigt verkliga och jag måste erkänna att jag sitter på bussen till skolan och funderar på vad som ska hända med dem! OCH!! Jag /älskade/ hur du slängde in godnatt biten igen, så underbart och fint! | Aprikos - 31 jan 14 - 00:16- Betyg:  | | Jag gillar allt haha,fantastiskt skrivet.Älskar att läsa dina storys :) |
|
|
|
