Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

I hate (almost) everything about you- del 9 [m/m]

- kapitel 9

Det gungade till rejält när Liam kom ut på däck, och det i kombination med ett lite snurrigt huvud var en aning jobbigt. Det var absolut ingen sommarvärme ute och vinden slet tag i hans skjorta så att den såg alldeles slimmad ut och håret fick en ytterst snygg backslickfrisyr.
”Liam?” ropade någon. Inte Jake, Pontus eller Johan. Det var en tjejröst.
Snart såg han att det var Emma, flickvännen han haft i tvåan. En brunhårig skönhet kanske man kunde kalla henne, med väldigt stark vilja.
”Vad gör du här ute?” flinade han. ”Det är ju skitkallt!” Motvinden fick honom nästan att tappa andan.
”Kan ju fråga dig detsamma!”
”Hej Liam.” Han flackade till lite förvånat med blicken men såg sedan Lollo som satt på bänken, som nog egentligen var en sådan där låda där flytvästarna förvarades.
”Vi skulle leta på det där rökrummet men hittade det inte”, förklarade Emma och nickade mot Lollos cigarett. ”Så vi gick ut istället.”
Efter en kvart stod Emma inte ut längre i sin röda tubklänning utan gick in igen med ett´vi kan väl ses vid discot?´ och Liam och Lollo satt kvar med en varsin cigg.
”Jag känner mig yr..”, flinade hon och lutade sig mot Liam. ”Jag har druckit aaaalldeles för mycket.”
Liam skakade på huvudet i låtsad besvikelse. ”Vilken olydig flicka du är” Han flinade sedan. ”Men du spyr i alla fall inte.” Han kunde inte låta bli att minnas den där festen han varit på som slutade med att han spydde i en buske och hamnade hemma hos Andy, så illa var det inte inatt i alla fall.
”Du luktar gott”, log hon.
”Inte som havet?”
”Va?”
”Det var inget. Fryser du?”
Hon hade bara på sig en svart kort klänning och tunna strumpbyxor.
”Lite”, svarade hon varpå Liam la armen om hennes axlar.
Ett ögonblick senare var deras läppar tryckta mot varandra och ivriga tungor letade sig in i varandras munnar.
”Vilket däck bor du på?” undrade Lollo med ena handen innanför Liams skjorta.
”Vet inte”, började han och fick anstränga sig för att få hjärnan att börja arbeta igen. ”Sex tror jag.”
”Passande”, flinade hon till. ”Vi bor på fem, kom vi går till dig..”
En småfull vinglande Liam plus en ännu fullare Lollo på höga klackar gjorde att det blev ett väldigt vinglande fram till dörren. Lyckligt nog ramlade dom inte över däck åtminstone. Det blåste till som sjutton när Liam drog upp den tunga dörren och håret som han så omsorgsfullt grejat med tidigare blev till ett enda rufs. Lollo skrattade till och klappade honom i rumpan innan hon tog sig in. ”Skynda dig nu.”
Hissen plingade till på våning 6 och Liam fumlade lite med nyckelkortet i fickan innan han till sist fick fram det och kunde kolla vilket nummer det var dom bodde på.
”Är det här?” frågade Lollo och stannade till utanför dörren.
Liam tog mjukt tag om hennes överarmar och snurrade enkelt runt henne med ryggen mot väggen där han tryckte upp henne.
”Alldeles rätt”, mumlade han och kysste henne hårt.
Lollo slingrade in ett av sina ben mellan Liams och drog händerna genom hans hår.
En kort stund senare slet han sig loss och öppnade dörren så att dom snubblande kunde ta sig in.
Täcket for ner på golvet, skjortan drogs av, strumpbyxorna slets sönder. Dom andades ikapp med sina höga andetag och Lollo började stöna innan han ens fått av bh:n. Innan han hunnit dricka så mycket hade han spanat in en snubbe med svart långt hår, från någon annan skola, men nu med en hel del alkohol i kroppen, en villig Lollo och en klocka som slagit halv två var dom tankarna som bortblåsta. Ett hest stön slapp ut mellan hans läppar när Lollo slöt handen om honom och han smekte själv händerna över hennes bröst.
Snart hade den blondlockiga tjejen gränslat honom och lagomt när hon lutade sig ner för att kyssa honom öppnades dörren och en förvånad Jake uppenbarade sig.
”Ojdå”, flinade han till och stängde snabbt dörren igen med ett ´sorry.´
Ingen av dom brydde sig särskilt mycket i det och när Lollo lyfte på sig igen för att sedan sjunka ner över hans hårda kön stönade han till högre.

Andy såg på Lisette och sträckte ut benen framför sig. Discot hade precis stängt och folk spred ut sig åt lite olika håll. En del gick till sina hytter, andra upp på däck, eller som Andy, Nicholas, Lisette och hennes kompis Agnes gjorde; satte sig i någon av fåtöljerna längs korridorerna på promenaddäcken.
”Kunde han inte eller ville han inte?” undrade Agnes.
”Han kunde inte”, sa Lisette besviket. ”Han skulle på någon släktings 80-årskalas.”
”Men rätt gulligt ändå att han gick med på det”, log Agnes. ”Jag vet många killar som skulle skita i det och dra ändå.”
Liam däribland, tänkte Andy och suckade sedan åt sig själv att han tänkt på honom igen.
Samtalsämnet hade glidit in på Lisettes baldejt Tony som inte kunnat följa med på kryssningen. Andy orkade inte bidra med så mycket till samtalet. Inte för att han var ointresserad utan för att han var så himla trött. Hur dom skulle orka upp till frukosten imorgon hade han ingen aning om. Man tyckte ju att dom kunde börja servera frukosten lite senare, eller åtminstone ha den öppen längre, när det var så mycket ungdomar ombord, men tydligen inte.
”Hur var det med Simon förresten?” frågade Nicholas.
Stackaren hade blivit sjösjuk och fått gått och lägga sig i hytten redan vid elva.
”Sist jag var ner mådde han okej i alla fall. Men rätt värdelöst ändå, att ligga i en hytt på studentkryssningen”, svarade Andy. ”Men jag tror att jag ska gå och lägga mig nu också. Känns inte som att det händer så mycket mer ikväll. Eller inatt säger man kanske.” Klockan började närma sig två. Han petade lite på den tatuerade texten som prydde insidan av hans handled, Never give in Never back down, och såg sedan upp på dom andra igen.
”Låter som en rätt bra idèe, bara jag orkar resa mig upp”, flinade Lisette. ”Hjälp?”

Inne i hytt 799 hade temperaturen stigit ytterligare och hade det inte varit så mörkt i rummet hade man förmodligen kunnat se imma på den lilla glasrutan. Flämtande lutade Liam huvudet mot kudden och kände något som tydligast kunde beskrivas som syrebrist. När Lollo slingrade armarna om honom stönade han besvärat till och vände sig om. Ville inte ha någon nära längre, ville bara få sängen för sig själv och få sova bort allt det här. Så där var det nästan alltid. Han knullade med någon tjej, tyckte för stunden att hon var världens skönaste, och efteråt fick han någon känsla som liknande skam. Tankar om att han gjorde det där för ofta, att det var orättvist mot tjejerna, att det var orättvist mot honom själv. En massa tankar som han inte riktigt ville behöva hantera.

”Hur är det?” frågade Andy lågt när han gått in i den släckta hytten.
”Nu börjar det äntligen kännas som att inte hela världen snurrar”, flinade Simon. ”Mindre roliga grannar vi fått bara.”
”Vadå?” frågade Andy och tog av sig skorna.
”Hade du kommit hit tio minuter tidigare hade du också tvingats höra höga stön och dunkande i väggen.”
Han såg en aning förvånat på Simon. ”Trevligt. Liam ligger förmodligen däckad i någon korridor, så det var kanske Jake du tvingades höra då..”, sa han och rynkade något på näsan.
Simon hade tänt sänglampan och ryckte på axlarna. ”Förmodligen hade han roligare än mig i alla fall. Hade ni också kul?”
Andy log och nickade. ”Jättekul.” Han satte sig ner på sängen och drog av sig tröjan. ”Tyckte synd om dig bara. Men det blir säkert kul imorgon också. Jag kan bjuda dig på en öl på soldäck”, flinade han och lyckades tappa balansen när han böjde sig ner för att ta av ena strumpan.
”Är du lite full Andy?” Simon såg roat på honom.
”Jämfört med många andra så är jag helt nykter. Men annars; lite grann kanske”, log han oskyldigt.
Nästa morgon när larmet pep ville Andy bara vända sig om och fortsätta sova. Men dom hade betalat för frukosten så det skulle ju vara dumt att strunta i den. Medans Simon duschade drog Andy på sig ett par ljusa slitna jeans och en svart batmanhuvtröja. Håret drog han bara en hand igenom. Han kunde fixa det när dom kom tillbaks.
Samtidigt som Andy och Simon klev ut öppnades också dörren bredvid och en minst sagt sliten Liam kom ut, därefter hördes en ljus röst och en blond tjej gled ut efter honom. Det tog en liten stund för Andy att koppla, han hade av någon anledning varit så säker på att det varit Jake som haft nattbesök, men så verkade ju inte fallet.
Liam fick syn på Andy och ängeln Gabriel men orkade inte ens höja ett ögonbryn. Kvällen hade varit jäkligt rolig men det vette fan om det varit värt det. Han visste i alla fall en grej han ångrade rejält. Började på L och slutade på ollo. Han hade ju för fasiken inte ens varit tänd på henne tidigare. Hon var oftast bara fnissig och dryg, och så Emmas bästa kompis då. Lollo verkade dock inte ångra någonting utan smög in sin hand i hans, mycket oskyldigare än nattens porrskådispersonlighet. Han suckade lågt men lät sig dras med i korridoren.
Andy såg en stund efter dom. Det där kanske var Liams flickvän. Han visste ju faktiskt inte vem han var med, men det verkade osannolikt att han skulle vara singel. Han var ju både populär, snygg och en idiot, och det tycktes oftast vara dom egenskaperna som tjejer sökte. Nu var han ännu mer säker på att det hade varit inbillning från hans håll när han sett Liam med en kille förra året. Eller så hade han bara testat lite och insett att; nej, jag är nog väldigt hetero.
”Hallå?”
Han blinkade snabbt till och vände sig om mot Simon som viftade med handen framför honom. ”Va?”
”Trodde du hade somnat.” Han såg bort mot hållet Liam och hans tjej försvunnit. ”Han har inte varit på dig igen eller?”
”Li.. liam? Nej. Jag bara.. ska vi gå till frukosten eller?”

”Jag ska pissa bara”, sa Liam och stannade till utanför några toaletter innan dom kommit fram till den stora matsalen.
”Okej jag väntar”, log Lollo.
”Nej men det är lugnt, gå in du så kommer jag.”
”Eller så kan jag vänta här..”, sa hon sockersött och drog några fingertoppar över hans hand.
”Jag kommer sedan. Okej?” sa han och drog åt sig handen, orkade inte ens försöka vara trevlig.
”Okej då”, svarade Lollo utan ett spår av det sockersöta och trippade iväg mot frukosten.
Han suckade djupt efter att han stängt dörren. Han orkade verkligen inte ifall hon skulle börja klänga. Det var något som var otroligt avtändande med tjejer. När dom klängde och gullade och höll på som någon jävla kattunge. En tjej hade till och med kurrat till en gång, som att hon spann. Just den gången hade han flytt fortare än blixten. Med killar var det annorlunda. Då kunde det vara mysigt med någon som fingrade lite med ens hår och slingrade armarna om en. Han var väl fortfarande bi men det var kanske inte så att han tände lika mycket på båda könen längre. 70 % killar och 30 % tjejer kanske. Killar var sexigare på något sätt.
Han visste om att han var rätt elak mot Lollo, igår hade han ju betett sig ganska villigt, så hur skulle hon kunna veta att han ångrade sig som fan nu och egentligen bara tyckte att hon var dryg men att han hade varit kåt igår? Han fick skjuta på problemet och hoppas att det försvann efter att dom gått av båten.
Han hann inte många steg förrän han hörde snabba fotsteg bakom sig och sekunderna senare grep någon tag i hans arm.
”Vart tog ni vägen igår?” frågade Emma och såg inte så vidare värst glad ut.
”Öh..”
”Lollo kom inte ens tillbaks till vår hytt..”, sa hon och såg menande på honom, som att det var meningen att han skulle berätta någonting nu. När han inte gjorde det fortsatte hon rakt på sak. ”Låg du med henne?”
”Det.. kanske vi gjorde.. sorry att vi inte letade på dig, hade du kul änd..”
”Skippa skitsnacket Liam. Vad i helvete ska du dra med Lollo för? Du kanske kan hitta någon annan än min bästa kompis. Tycker du inte det? Det brukar vara lite utav en oskriven regel, men du kanske inte fattar sådant?”
Det kanske inte var det bästa att bli tillsammans med sitt ex bästa kompis, men det var ju inte i närheten av vad Liam ville. Han ville ingenting med Lollo.
”Men tror du att det bara var jag eller?” frågade han lite mer defensivt.
”Jag vet hur du är Liam, så ja det var nog mest du.”
Han orkade inte med fler tjejer idag. Fan vad alla skulle vara jobbiga.
”Ta och prata med din bästa kompis istället”, sa han och drog sig loss från hennes grepp innan han gick ner mot hytten igen. Han ville inte ha någon jävla frukost.
Som om morgonen inte börjat nog jävligt insåg han att han måste ha råkat låsa in nyckelkortet i hytten. Dörren var låst och jeansfickan tom. Uppgivet sjönk han ner på golvet med ryggen lutad mot dörren. Att det var skola imorgon kändes som ett enda skämt. Idag hade dom så kallad studiedag och det hade alla tyckt passade bra, men det där med att dom skulle ha vanlig skoldag efteråt hade nog inte lika många tänkt på.
När han hörde fotsteg mot den mjuka heltäckningsmattan väntade han sig att det skulle vara Lollo eller Emma, om nu dagen skulle fortsätta i samma spår. Så lättnaden när han hörde Jakes röst var enorm.
”Hej kompis”, flinade han. ”Vad sitter du här för?”
”Utelåst.”
”Det lät inte kul. Tänk om jag tappat bort mitt kort också?”
Liam reste snabbt på sig. ”Har du?!”
”Kidding.” Jake skrattade lågt och drog upp sitt kort ur fickan. ”Vart har du tjejen då?”
Liam stönade plågat till när han mindes att Jake hade dykt upp mitt i allt. ”Du skulle ha räddat mig. Och tack för att du är kille förresten.”
”Det såg inte ut som att du ville bli räddad”, sa han retsamt. ”Och varsågod antar jag.”
”Det var ett dumt misstag i alla fall”, suckade Liam när dom gått in.
”Jaa Lollo känns ju inte riktigt som din.. typ.”
”Nej.. och så fick jag mig nyss en utskällning av Emma också.”
Jake såg först medlidande på honom men började sedan skratta och la armen om honom. ”Låter som du haft en rätt tuff morgon.”
”Jag råkade nog reta upp Nataly igår också, något om att jag behandlar henne som ett välgörenhetsoffer eller något sådant.”
Jake skrattade till igen. ”Men gud, vart var jag när allt det här hände? Låter ju riktigt underhållande. Och inte särskilt likt dig att vara den nedtryckta.”
Liam kunde inte låta bli att flina. ”Nej jag har nog sjunkit rätt lågt i rang på bara ett dygn.”
”Snälla säg att du blev bitchslapad av Andy eller något också”, fortsatte Jake skratta.
Liam gav honom en knuff men drog samtidigt på munnen. ”Fan vad taskig du är. Men nej jag har inte umgåtts någonting med Andy, tack och lov.”
Jake flinade och såg precis som vanligt oförskämt pigg ut. ”Det verkar redan vara ganska varmt, ska vi gå upp på däck?”
Liam nickade. ”Visst, det kan vi göra.”
”Har du varit och ätit frukost?”
”Nej jag pallar inte att sitta där när både Lollo och Emma är där.”
”Och Nataly.”
Liam kastade närmaste vapnet på honom, vilket var hårborsten som låg på det lilla bordet, och Jake höll snabbt upp händerna med ett skratt. ”Förlåt! Vi fixar en doggybag åt dig så kan du äta uppe på däck. Det fanns sådana där goda fyllon idag med.”
”Phys..”
”..alis, jag vet. Inte funderat på att bli svenskalärare Solin?”
”Men kan du vara lite mer dryg eller?” Liam skakade roat på hvuudet och tog upp sitt nyckelkort innan dom lämnade hytten.
”Men desto snällare inatt, jag pröjsade för glaset du kraschade, remember?”
Liam såg förbryllat på honom men började sedan sakta minnas. Han skulle visa att han kunde skicka iväg ett glas längs bardisken och få det att stanna precis innan kanten. Saken var bara att han inte alls hade kunnat det och glaset hade gått i rätt många bitar.
”Gjorde du?” frågade han lägre och skämdes lite. ”Det hade du inte behövt. Jag kommer inte ihåg varför jag inte gjorde det själv.”
”Det är lugnt Liam”, flinade han. ”Det var inga problem.”
”Vad kostade det?” frågade han och drog upp korthållaren ur fickan.
”Men sluta, det var inte dyrt. Du kan bjuda mig på en chokladboll imorgon så är vi kvitt”, sa Jake och log bara bekymmerslöst.
”Okej”, gav Liam med sig. ”Jag gjorde inget mer va?”
”Inte vad jag vet om. Sväng.”
Väl inne i hissen bland alla spegelväggar slapp ett plågat stön ut mellan hans läppar. Han hade inte tyckt att han såg så sliten ut i badrumsspegeln men det här var ju katastrof.

Framme i Stockholms hamn igen var alla mer eller mindre slitna och Liam var lockad att ta bussen som sina andra kompisar, men då skulle han ändå behöva hämta cykeln imorgon så det var väl lika bra att göra det på en gång. Han spände fast bagen på pakethållaren och låste sedan upp.

”Du behöver inte skjutsa mig”, flinade Lisette.
”Klart jag kan göra det, så slipper du ta bussen”, log Andy och gick mot baksidan av terminalen där han ställt cykeln igår.
”Du behöver faktiskt inte”, sa hon igen och stannade till.
”Vad?” frågade han förvånat.
”Mamma”, flinade hon och pekade mot deras lilla ananasgula bil.
”Åh men vilken tajming, vi ses imorgon?”
”Jaa det gör vi.” Hon gav honom en snabb kram innan hon gick iväg mot bilen.
När han cyklat över övergångsstället tog det inte lång stund förrän han såg en bekant skinnjacksrygg framför sig.
Liam knyckte till med nacken så att luggen åkte ur ögonen och svängde ner från den stora vägen till en lite mindre cykelväg genom stan. Det spelade som vanligt ingen roll vilken dag eller tid det var, det var lika mycket trafik ändå.
”Hej.” Liam vred på huvudet då han hörde Andys röst. Han hade inte märkt att han cyklade bakom honom.
”Hej”, sa han ointresserat.
”Har du haft kul?” frågade Andy trots Liams uttråkade uppsyn.
”Japp”, suckade Liam och fortsatte cykla. ”Du? Eller satt du i hytten bara?”
”Varför skulle jag ha gjort det?” frågade han plötsligt lite irriterad. Han gillade inte att Liam skulle få honom att framstå som så tråkig hela tiden.
”Inte vet jag”, suckade Liam. ”Kanske för att du ser piggare ut än mig..”
Oj, det var inte ens något elakt? Andy blev lite förvirrad. Kanske var han fortfarande full eller någonting.
Det var sant, tänkte Liam. Andy såg förvisso inte superpigg ut och hans hår var rätt rufsigt, men han såg bättre ut än vad Liam själv gjorde just nu i alla fall. Han tog upp mobilen ur fickan och bet sig lite i läppen. Ajdå, 7 sms.
Dom första var i stil med ´God mat? Mycket folk?´ och ´Är det du och Jake som delar hytt? Ta det lite lugnt ikväll :)´ Och dom senare var istället i stil med ´Liam, hur är det? Antingen svarar du eller så ringer jag.´, ´jag hoppas för din egen skull att du inte gått ut på något däck!´ ´Fick precis höra att du är ´full som ett as´. Jag hoppas att det inte stämmer, isåfall blir du hemma hela helgen.´
Hur kunde hon ens veta att han råkat bli lite full? Och vadå full som ett as? Det hade han inte varit. Han hade mått mycket sämre än så här andra gånger.
På sätt och vis förstod han väl Cathys alla sms, att hon blev orolig när han inte svarade, eftersom han gjort en del dumma grejer dom senaste åren. Rätt många år. Och ändå så struntade han i något så enkelt som ett sms. Han visste att han inte var någon bra son, men han orkade inte försöka ändra på det, det skulle ändå inte gå. Han ville kanske inte ens. Han hade ju kul liksom.
”Har du pratat med Magda?” frågade han Andy och såg vaksamt på honom efter att ha saktat in något för att komma mer bredvid . Det var den enda förklaringen han kunde komma fram till.
”Vadå får jag inte prata med henne eller?”
”Jag kanske ska ställa en klarare fråga. Har du pratat med Magda om mig?”
Andy hade ju inte riktigt tänkt igenom möjliga konsekvenser när han skickade det där sms:et igår.
”Om du pratade med Cathy själv skulle jag slippa”, nöjde han sig med att svara och fortsatte trampa på.
”Gulligt av dig”, muttrade Liam. ”Har du smygfotat mig också eller?”
Dom fortsatte cykla under tystnad, hade Liam orkat så hade han cyklat ifrån Andy på en gång.
Det var när dom nästan var hemma som Andy inte höll blicken på vägen utan letade efter mobilen i fickan och därför råkade skrapa i hjulet i trottoarkanten. Han vinglade till och vred snabbt på styret, men på något sätt gjorde han det bara ännu värre och helt plötsligt hade han vridit hjulet så fel att han flög av cykeln och gjorde ett fint dyk ner i asfalten. Det var egentligen inte att det gjorde så jätteont utan det var mer att han skämdes fruktansvärt mycket inför Liam.
”Helvete”, muttrade han och försökte dra loss benet som hamnat under cykeln.
Liam såg chockat på när Andy gjorde några slags konster med cykeln som slutade i en kraschlandning. Han hoppade snabbt av sin egen cykel och släppte ner den på marken.
”Vad i helvete gör du?!” Vilket egentligen var ett oroligt ´hur gick det?!´
”Vad fan ser det ut som”, sa Andy och sparkade till cykeln i ett försök att få undan den. Liam lyfte till synes enkelt undan den och sjönk sedan ner på huk. ”Du kunde väl ha väntat tills du var hemma på gården åtminstone”, suckade han. Då skulle han inte ha haft minsta skyldighet. Men nu kunde ju Magda mycket väl ha sett, eller hans egen mamma, och där låg han nog inte så bra till. Andy svarade inte utan såg bara missnöjt ner på sitt knä. Jeansen hade gått sönder precis där och det syntes lite blod och grus i såret.
”Det är blod..”, sa Liam och kom av sig lite. Blod hade aldrig varit hans starka sida.
”Det är bara ett skrubbsår”, mumlade Andy och reste sig upp.
Han kastade en snabb blick på Liam och fick en något tveksam tillbaks innan den blonda av dom två suckade. ”Säg inte att det var jag som knuffade dig eller något. Morsan är redan förbannad på mig.”
Liam hade hajat till vid Andys ´skrubbsårs´svar. Hade han också kommit ihåg? Han hoppades inte det. Det skulle bara vara bra om dom kunde glömma alla dom där tidigare åren.

Liam sträckte sig upp och plingade flera gånger tills Andy öppnade dörren med ett stort leende.
”Hej!”
”Hej”, log Liam lika glatt tillbaks. ”Vill du följa med och åka sparkcykel?”
Andy nickade. ”Ska bara hämta hjälmen.” Det var ett krav dom båda två hade fått för att ens få dom där sparkcyklarna.
Liam väntade i dörröppningen och dom gick sedan ut på gården. ”Jag har hittat en jättestor backe vi kan åka i!” sa Liam ivrigt.
Dom var båda 8 år och inne-grejen just nu var sparkcykel. Alla skulle ha en. Så Liam och Andy hade startat en tjatkampanj och till sist hade Magda och Cathy gett med sig.
Det visade sig dock ganska snabbt att hjälm inte var tillräckligt med skydd.
”Jag åker först!” sa Andy när dom tagit sig uppför hela asfaltsbacken. Dom hade noga väntat tills alla bilar åkt förbi och nu var det äntligen fritt fram.
”Wiie!” skrek Andy och Liam såg glatt efter honom – tills Andy råkade åka på en för stor sten och flög över styret.
”Andy!” skrek Liam och satte fart efter honom. Andy låg helt still och Liam såg redan för sin inre syn att han var död.
Andy drog efter andan och började gråta, mest av rädsla och när Liam slängde ifrån sig sparkcykeln och kastade sig ner bredvid satte han sig försiktigt upp och strök undan tårarna. ”Det gick fort i alla fall..”
Liam såg med stora ögon på Andys bara knä. Ett stort sår täckte det och såg jätteläskigt ut.
”Det är blod”, viskade han och såg skrämt upp på Andy som inte ens grät längre. Hade han inte jättejätteont?
”Det är bara ett skrubbsår”, sa Andy och log lite. Tårarna glittrade fortfarande bland ögonfransarna.
Liam såg på såret igen och kunde inte hindra tårarna som vällde upp i hans egna ögon. Spindlar och blod var det enda han var rädd för.
”Har du brutit det?” viskade han.
Andy fnissade till lite. ”Nej, det svider bara.” Han såg sedan oroligt på sin kompis. ”Är du ledsen?”
Liam försökte stryka undan tårarna. ”Förlåt Andy”, sa han tyst. ”Jag tyckte den såg rolig ut att åka i bara..”
”Det är inte ditt fel ju”, sa Andy och reste sig upp, grimaserade lite när det sved igen.
Liam kände sig jättedum och såret såg fortfarande otäckt ut.
”Här”, sa han snabbt och drog av sig svettbandet han haft runt handleden och gav det till Andy. ”Så du inte förblöder.”
”Oj kan man det?” Andy tryckte det svarta bandet mot såret. ”Tack Liam.”
”Jag kan bära dig hem. Om vi vilar ibland”, log han försiktigt och reste på Andys sparkcykel.


Liam var på väg att resa på Andys cykel men hejdade sig. Det här var ingen jävla flashback som dom skulle återuppliva.
”Klarar du dig in?” frågade han lite otåligt, sneglade mot Andys knä. Andy nickade. Vad skulle Liam ha gjort om han sagt nej? Typ flinat och sagt ´synd för dig´? Det var nog bäst att inte veta. För om Liam verkligen skulle göra så skulle Andy bli ledsen, och han hatade att veta om det. Han visste ju att Liam hatade honom, han var van med det, och han tyckte inte om Liam heller så det spelade ingen roll.
Liam tog upp sin cykel men avsiktligt långsammare än vanligt mot sitt hus för att hinna se hur Andy också reste på sin cykel och gick hem. Han hade hunnit bli lite rädd när han såg Andy vingla till faktiskt. Så fort dom hade passerat 15årsgränsen för att behöva ha cykelhjälm hade dom åkt av, så en risk för hjärnskakning hade ju varit rätt stor om han slagit i huvudet. Han ställde ifrån sig cykeln och sneglade mot Andy igen. Först när han hade hivat upp väskan på axeln och gått in med lite haltande på vänsterbenet så gick Liam också in.

_______________________________________
kommentarer som är mer specifika än ´bra/dåligt´ uppskattas :)
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4)
ilenna - 27 jan 14 - 20:09
tack för dina kommentarer! :) Kul att du gillar beskrivnigarna :D
Jag ska försöka få in lite av dina exempel; för du har rätt i att det skulle kunna ge ett lugn! :)
JennnyJ - 27 jan 14 - 19:54- Betyg:
Du använder dig väldigt bra av beskrivningar (och jag fullkomligt älskade den ananasgula bilen. Så fint) och man ser karaktärerna tydligt framför sig, kanske att du kan slänga in lite mer beskrivningar av omgivningarna - så som färgen på täcket, eller vad som ligger slängt på golvet, eller sådana bilder med havsmotiv som alltid finns på båtar, det skulle kunna ge berättelsen ett ... lugn, tror jag. Man ser karaktärerna, ser omgivningen och tillåts andas lite medan saker och ting händer. Som vanligt är det trevligt med Liam och Andys möten och det var väldigt gulligt, hur Liam väntade tills Andy hade försvunnit in innan han själv gick hem.

Skriven av
ilenna
27 jan 14 - 18:07
(Har blivit läst 229 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord