I hate (almost) everything about you- del 4 [m/m] |
ni f�r j�tteg�rna skriva Vad ni tyckte var bra/d�ligt, d� det hj�lper mycket mer �r bara ett �bra�. Tack :D
________________________________________________ _________
- kapitel 4
Det var fredagmorgon och allts� typ 9 timmar kvar tills det skulle vara helg f�r Andys del. Dagen skulle inte ens vara s�rskilt anstr�ngande. Men n�r han slog upp �gonen k�ndes det sjukt anstr�ngande att ens existera. Det var som att det skulle p�g� en jordb�vning inne i huvudet, han v�gade inte ens r�ra sig. Han sl�t �gonen igen, h�ll n�stan andan i v�ntan p� att det skulle sluta.
�Andy �r du vaken? Ska jag l�ta frukosten st� framme?�
�Nej..� Det enda som kom ut var en viskning som om�jligt skulle h�ras ner till Magda.
Efter en stund h�rdes steg i trappan och inom kort befann sig hans brunh�riga, ganska l�nga mamma i d�rr�ppningen.
��r det inte dags att g� upp?� Hon rynkade pannan lite. �Men hur �r det? M�r du d�ligt?�
Han nickade sakta. �Ont i huvudet.�
Magda gick fram till s�ngen och la en sval hand mot hans panna. �Men lilla v�n, du �r ju alldeles kokhet.�
Med tanke p� att han k�nde sig alldeles utmattad efter att bara ha sovit f�rv�nade det honom inte att han hade feber.
�Har du ont n�gon merstans eller m�r du illa?�
�Nej..�, sa han l�gt och sl�t �gonen. �Vill bara sova.�
�Jag har lite komp att ta ut..�, b�rjade hans mamma oroligt.
�Nej men sluta mamma, jag klarar mig.�
Hans mamma gick ner f�r att h�mta alvedon med ordern om att han var tvungen att ringa p� en g�ng ifall han blev s�mre.
10 minuter senare hade han tagit febern, 38,8, svalt tv� alvedoner och b�rjat frysa som fan.
�S�kert att jag inte ska vara hemma?� fr�gade Magda oroligt och str�k luggen ur hans panna.
�Jaa �k nu s� du inte blir sen. Jag ska sova..�
Han var mitt emellan s�mn och vaket tillst�nd n�r han h�rde ytterd�rren st�ngas. Han visste inte riktigt hur han lyckades med att skicka iv�g ett sms till Simon att han var sjuk och inte skulle komma idag.
Liam f�rstod inte riktigt att han verkligen hade g�tt till skolan. Kanske f�r att Cathy skulle kasta ut honom om han skolkade mer. R�tt trolig anledning n�r han t�nkte efter. Men hela skolveckan hade verkligen k�nts f�rj�vlig, s�rskilt efter betygssamtalet med hans mentor.
�Hur tycker du sj�lv att det g�r i skolan Liam?�
�Det g�r v�l okej.�
Hans l�rare s�g p� honom och knackade lite med pennan mot pappersh�gen han hade framf�r sig p� bordet. �Det verkar inte s� om jag l�ser h�r. Du har haft v�ldigt h�g fr�nvaro den senaste m�naden.�
Liam ryckte p� axlarna, kunde inte direkt f�rneka det n�r det fanns tydliga bevis.
�I vissa �mnen har du riktigt bra betyg men i andra �r det s�mre. Som matten till exempel. F�rs�ker du eller skiter du i det bara? Du g�r i trean Liam, det �r inte l�ge att tramsa bort allt d�.�
�Men jag f�rs�ker!� sa han irriterat. �Visst jag kanske har varit hemma n�gon dag men..�
�Men vad�? Du vet att det �r din framtid du sabbar va? Jag vill ju s� klart att du ska lyckas, men i det stora hela s� spelar det inte mig n�gon roll om du f�r d�liga betyg och inget jobb. Men det borde spela roll f�r dig. Du kan ju om du vill, det ser jag ju p� en del av dina betyg.�
Liam lutade sig bak�t i stolen och ryckte �n en g�ng p� axlarna med en suck.
Hans l�rare, Mathias som blivit nyexaminerad l�rare samtidigt som Liam b�rjat f�rsta �ret p� gymnasiet, s�g ut att fundera lite innan han �ppnade munnen igen, trots bristen p� Liams engagemang. �Det h�r med matten k�nns ju som det viktigaste just nu. Jag har pratat med er l�rare och det finns en extragrupp p� tisdagseftermiddagarna som du skulle kunna f� vara med i. Det �r en ganska liten grupp och l�raren har mer tid att g� igenom med er.�
Han var n�ra att b�rja gapa. I helvete heller att han skulle vara med i n�gon s�dan grupp. D� kunde han ju lika g�rna skriva �dum i huvudet� i pannan med spritpenna.
�Nejtack.�
Det s�g ut som att Mathias b�rjade tappa t�lamodet nu. �Nejtack? Hur ska du fixa det d� Liam? Har du n�gon egen plan? Jag vill g�rna h�ra den.�
�Men jag fixar det�, bet han av och reste sig upp, l�mnade rummet innan Mathias ens hunnit reagera.
Det var i alla fall en kort skoldag idag och vetskapen om att det snart var helg gjorde att han �nd� stod ut. Just nu satt dom i cafeterian och Liam hade en kaffe framf�r sig, hoppades p� att den skulle ge honom lite energi. Fast �rligt talat hade han aldrig m�rkt av den d�r energi-effekten som kaffedrickare pratade om, han b�rjade n�stan tro att det var n�gon slags placebo-effekt ist�llet. Det var s�kert billigare att g�ra kaffe utan koffein liksom.
�Just ja, jag h�rde rykte om att vi ska f� studentm�ssorna idag�, log Jake glatt och spr�tte iv�g lite p�rlsocker ifr�n bordet. F�r att tycka att chokladbollarna var osmakligt torra �t han dom ganska ofta.
�Kul�, log Liam. �Var ju ett tag sedan vi best�llde dom.�
Det k�ndes s� avl�gset med studenten, det var liksom inte f�rr�n nyss som den sista sn�n sm�lt bort helt. Men alla sa ju att v�rterminen gick j�ttesnabbt, s� f�rmodligen skulle dom snart vara d�r. Sedan typ 7an hade alla l�ngtat till att f� g� ur skolan. Att slippa l�xor och prov och aldrig mer beh�va s�tta foten p� en skola (h�gskola r�knades inte n�r man pratade om s�dant). Fast det k�ndes �nd� lite konstigt att t�nka p� det: aldrig mer tr�ffas hela klassen p� samma s�tt, aldrig sitta i cafeterian med killarna och snacka skit. Det var p� n�got s�tt en trygghet att veta vad man skulle g�ra varje m�ndag till fredag. Allt stod uppst�llt p� ett schema. Fast det skulle ju s�klart bli sk�nt ocks�.
�Hur blev det med Sarah Jake? Ska ni g� p� balen?� fr�gade Johan.
�Jaa�, log han och flinade sedan till lite �S� gott som best�mt i alla fall. Du d� Liam?�
�Jag har inte best�mt mig �n, har ju en del p� k��, sa han och ryckte p� ena axeln med ett snett leende. �Vi f�r se.�
Det var faktiskt inte helt och h�llet en l�gn, det var b�de ett par tjejer i deras klass och i n�gra andra klasser som hade fr�gat. Men han hade �rligt talat ingen aning vem han sj�lv ville g� med, och det var �nd� en r�tt stor grej. En g�ng i livet liksom, s� det var v�l meningen att han skulle se fram emot det j�ttemycket, men den k�nslan hade inte infunnit sig �n. Kanske just f�r att han inte hade n�gon s�dan d�r ��h men hon vill jag g� med� �n. Det fanns fortfarande tid att best�mma sig, �ven om Cathy pushat p� honom att best�mma sig n�gon g�ng - det beh�vde tydligen fixas massa saker.
Det hade varit ett enklare val i ettan. D� hade han varit tillsammans med Emma. Men det tog slut i b�rjan av tv�an och st�mningen mellan dom var inte p� �vi g�r p� balen tillsammans som kompisar�-niv� om man s�ger s�.
�Vi b�rjar om sju minuter�, suckade Johan och nickade mot klockan.
N�r Liam precis hade st�ngt sitt sk�p och kl�mt in kartongen med m�ssan under armen la n�gon handen p� hans axel.
�Hej, du Liam.� Det var Adam, en av Andys kompisar. Varf�r han skulle vilja honom n�gonting visste han inte. �Skulle du kunna ta med Andys m�ssa? Han �r sjuk idag, men han vill s�kert ha den.�
�Eh jaha..�
�Jag ska iv�g s� jag hinner inte dit innan, och dom �r ju inte direkt smidiga att b�ra p��, flinade han med kartongerna staplade p� varandra mellan h�nderna.
�Varf�r kan inte hans pandav�n g�ra det?�
�Lisette?� sa Adam utan att verka bry sig s�rskilt mycket �ver Liams ordval. �Jag hittar inte p� henne, tror hon slutade tidigt.�
Liam s�g besv�rat p� kartongerna.
�Kom igen, ni bor ju grannar, kan du g�ra det eller inte?�
�F�r jag den d��, sa han uppgivet och fick Andys kartong.
�Han �r sjuk, var sn�ll. Okej?�
Liam gav honom bara en blick som svar och gick sedan mot d�rren. Vad� �var sn�ll�? Det var inte som att han brukade skrika efter Andy i skolan l�ngre, som p� h�gstadiet. �nd� tog det emot att g� in p� hans g�rd.
�Vad g�r du h�r?� fr�gade en f�rvirrad Andy som s�g ut som ett vrak rent ut sagt.
�Studentm�ssa�, sa han. �Ingen av dina v�nner kan tydligen besv�ra sig med att g� hit s� jag blev tvungen.�
�Jaha..�, sa Andy och s�g fortfarande f�rvirrad ut, tog emot l�dan. �Tack d�.�
�Jag gjorde det inte frivill..�
�Jag orkar inte idag Liam�, sa han och tog sig f�r pannan. �Tack f�r m�ssan. Hejd�.�
Andy b�rjade dra igen d�rren och Liam bet automatiskt tag i underl�ppen. ��r du typ d�dssjuk eller?� fr�gade han en aning sarkastiskt. Trots tonen s� undrade han lite grann faktiskt, Andy s�g ut som att han skulle falla ihop vilken sekund som helst.
�Som att du bryr dig�, suckade den svarth�rige av dom tv�.
�Nej det �r sant, det g�r jag inte�, log han.
En liten, liten sekund hade Andy varit dum och trott att Liam kanske faktiskt undrade hur det var med honom, men varf�r skulle han g�ra det? Det fanns ingen anledning f�r honom att bry sig l�ngre, det var inte som f�rut. Han drog igen d�rren med en liten sm�ll.
Liam s�g p� den st�ngda d�rren en kort stund, tyckte sig ha skymtat n�got i Andys blick, med det var s�kert inget s�rskilt, feberglans bara eller n�gonting. Han v�nde sig om, klev ner f�r dom tv� trappstegen och styrde stegen mot sin egen g�rd ist�llet.
Han tog tag i trappr�cket n�r det dunkade till i huvudet igen. Han hade n�stan trott att han hallucinerade n�r han s�g Liam utanf�r d�rren. Det var v�l tur att det funnits en vettig f�rklaring i alla fall, f�r det skulle ju som sagt aldrig intr�ffa att Liam kom dit frivilligt. Han brydde sig inte vad Liam tyckte men det k�ndes �nd� inte s� kul att han hade sett Andy s� h�r; med h�ret �t alla h�ll, febriga kinder och tr�tta �gon.
Efter att Liam kommit in i hallen, identiskt utformad som Andys och Magdas men desto st�kigare, funderade han fortfarande lite p� vad Andy kunde t�nkas ha haft f�r fel. Inte av direkt omtanke utan mest f�r att han undrade vad han skulle sj�lv skulle v�nta sig ifall han hunnit bli smittad under den korta stunden. Han �ppnade den svarta kartongen och tog upp m�ssan. Liam Solin SP3B. Och s� 2014 med guldiga siffror bak p�. Lagom n�r han tagit p� sig den �ppnades d�rren och Cathy kom in med tv� matkassar.
�Men har ni f�tt m�ssorna! Gud vad stor du ser ut�, sa hon glatt. �F� se bak.�
�Snygg va�, flinade han n�r han v�nt sig om igen.
�J�ttefin. Vi m�ste fixa kostym �t dig ocks�, du l�r v�l inte kunna ha den fr�n 9an.�
�Troligtvis inte, den var ju precis lagom d� och jag har s�kert vuxit en decimeter.�
Cathy nickade. �Vi kan v�l kika n�sta vecka n�gon dag n�r jag slutar tidigt. Hj�lper du mig plocka in det h�r.�
Han tog upp b�da kassarna och gick in i k�ket. �Tuff dag?� Han tyckte att hon s�g tr�ttare ut �n vanligt.
�Jaa r�tt s�. Vi har f�tt en ny chef s� allt �r lite sm�kaos just nu, och s� var det tv� sm� tjejer som kom in efter en bilolycka. Det �r aldrig kul n�r det �r barn som gjort illa sig.�
Liam nickade och bet sig i l�ppen. Cathy jobbade som sjuksk�terska p� Karolinska. Barnmottagningen.
�Gick det bra d�?�
Hon nickade och st�llde in mj�lken i kylen. �Med omst�ndigheterna s� ja. Men man slappnar liksom aldrig av f�rr�n man kommer hem.�
�Jag tar resten mamma, s�kert.�
�Okej tack�, log hon. �Hur gick det i skolan d�?�
�Som vanligt.�
�F�tt tillbaks n�got prov?�
�Mm.�
�V�rst vad du blev f�ordig d��, log hans mamma. �Vilket?�
Lektionen efter maten hade varit matte och han hade inte blivit s�rskilt f�rv�nad n�r han fick se resultatet fr�n m�ndagens prov.
�Matten. Och det gick skit. Okej?�
�Liam..� Hon str�k handen �ver hans rygg men han drog sig undan.
�Sluta, jag orkar inte prata om det.�
Cathy l�t honom vara och n�r han hade st�llt in alla varor gick han upp p� sitt rum, st�ngde igen d�rren.
Ett tag var det alldeles tyst, sedan b�rjade det smattra lite mot f�nstret, efter ytterligare en stund l�t det som att n�gon kastade flera n�var grus mot den. K�ndes inte direkt som att dom n�rmade sig sommaren. Eller kanske var det precis det det gjorde. Somrarna i Sverige bestod ju oftast av 90 % regn s�.
[17:02 nytt meddelande- Jake] Lust att hänga ikväll? Bråkigt som fan här hemma..
[17:04 sänt meddelande] Självklart, men då får du äta tacos med mig och mamma ;D
[17:05 nytt meddelande- Jake] Och det skulle vara något dåligt eller? ;) Ses om ett tag!
Även om dagen inte varit den bästa kanske kvällen kunde bli bättre i alla fall.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | JennnyJ - 23 jan 14 - 16:50- Betyg:  | | Jag gillade verkligen biten där Liam och Andy pratar vid dörren, när Andy får sin mössa. Jag tyckte om hur du skiftade mellan dem där, hur de lade märket till vissa ansiktsuttryck - funderade över dessa och drog egna, i och för sig felaktiga, slutsatser. Nu vill man helst att de ska börja prata mer, att någonting ska hända så att de inte behöver ifrågasätta varandra så mycket. Vilket i och för sig matte hjälpen kan bidra till! Det blir liksom det som får dem att lära känna varandra igen. Jag gillar även hur du gör Liams mamma lite rundare, med jobb på Karolinska och ett ganska slitsamt liv - även där kan saker ställas på sin spets, hur illa kan Liam betee sig utan att det blir för mycket för henne? Ja, som sagt, du har alla redskap för en bra story! |
|
|
|
