Kärleksnovell del 5 (sista delen) |
Sjukhuset ringer mig, och ber mig komma dit. Jag tar bussen dit, går till viktors rum.
Jag ser att han inte ligger kvar där, jag börjar gråta..
Sen går jag och frågar läkaren vart han är. Dom säger att han vaknade, och hans mamma kom dit och hämtade honom.
Jag skickar ett sms till Viktor, men jag får inget svar. Så jag åker hem till honom.
Hans mamma öppnar dörren, och ber mig kliva in.
”Vill du ha kaffe eller något? Jag skakar på huvudet och frågar vart viktor är.
Hon går till köket, hämtar ett brev, som viktor har skrivit till mig.
”Jag är ledsen, jag vet inte om det kommer funka mellan oss, jag har flyttat till pappa i London, och ska bo här. Jag tyckte att det var bäst, efter allt som hänt. Förlåt, verkligen. Jag vill inte ha något med dig att göra, glöm bort mig bara.”
Jag börjar gråta, och går därifrån.. Går hem och låser in mig på mitt rum.
Varför gjorde han såhär? Jag fick ju honom precis, och nu är jag ensam igen..
Jag hatar verkligen kärlek, jag tänker aldrig bli kär igen..
Finns inget att leva för, när jag inte har Viktor längre. Han var allt jag velat ha.
Jag la mig i sängen, och släckte lampan.
Nästa morgon så ringer Frida.
”hej hur är det, lust att följa med och fika?” jag svarar att jag inte har någon lust, berättar om brevet. Hon förstår, och säger att hon kommer över till mig istället.
5 minuter senare är hon här. Vi sätter oss i soffan, och pratar.
”det kommer bli bra, han är en idiot, han förtjänar dig inte, det finns många andra killar som behandlar dig bättre,”
Ett år senare:
Jag är lycklig, jag har världens finaste pojke, han älskar mig för den jag är,
Jag har glömt viktor helt, vi har inte pratat sen dagen han föll i koma, och det är väl bra att det aldrig riktigt hann bli något mellan oss. Jag inser att man inte ska lita på alla.
/ dåligt slut, jag vet. Men jag har verkligen ingen ork att fortsätta på novellen..
|
|
|
|
