Mot min vilja 6 |
Här kommer sjätte delen :) Den är lite längre än de förra så hoppas det passar :D Nästa del kommer antagligen innan söndag men kan intel oa någonting eftersom att jag är rätt upptagen nu innan skolan börjar :S
Men iallafall, tack till er som fortfarande hänger kvar, det är tack vare er och era kommentarer som jag fortsätter skriva, så tack så mycket :* <3
”Jag följer med er.”
Jag såg på Linnea en lång stund innan jag slutligen nickade. Det var lika bra att bara gå med på att hon fick följa med för jag visste av erfarenhet att hon inte skulle ge upp förrän hon fick som hon ville.
Linnea log också och drog in mig i en kram. Jag kramade henna tillbaka och var glad över att hon ville följa med, det hade varit sorgligt att behöva lämna henne kvar.
”Vi sticker på fredag efter skolan.” Sade jag och drog mig ifrån henne. ”Packa bara det absolut nödvändigaste, vi behöver lätt packning, men jag tror det är bäst om du stannar hemma tills vi ska sticka.”
Linnea nickade entusiastiskt och praktiskt taget flög upp på sitt rum. Svagt skrockande följde jag efter henne uppför trappan och hittade henne stå och packa ner saker i en sportbag. Jag satte mig ner på hennes säng och studerade henne när hon irrade runt på jakt efter kläder.
”Det är perfekt!”
Fredrik log mot mig när jag kramade om honom hårt.
”Tack så jättemycket Fredrik, jag är skyldig dig.”
Han skakade bara på huvudet och fortsatte le mot mig. En ryggsäck stod fullpackad i hallen tillsammans med en mindre resväska. Linnea kom ner från sitt rum och granskade Fredrik några få sekunder innan hon gick fram och räckte honom sin hand. Jag kom att tänka på hur underligt det var att de aldrig blivit presenterade för varandra men kom sedan fram till att det inte var så jättekonstigt. När Linnea var hemma hos mig spenderade vi oftast tiden på mitt rum och Fredrik satt oftast fast ute i köket med en massa arbete. De släppte varandras händer men stirrade fortfarande på varandra. Jag såg nyfiket mellan de men tillslut vände Linnea bort blicken, svagt rosa om kinderna. Ett leende spred sig över mina läppar. Hon gillar honom, eller tycker i alla fall att han är snygg och att döma av Fredriks min tänker han exakt samma sak om Linnea.
”Ska vi äta någonting? Jag är rätt hungrig. Är ni hungriga? Vi har mat i kylskåpet, en massa mat...” Linnea fortsatte med sitt nervösa babblande medan hon gick mot köket.
Jag log efter henne och visade Fredrik att följa med. Det kanske, bara kanske skulle kunna bli något mellan dem.
Fredag morgon. Jag vaknade upp med ett förväntansfullt leende på läpparna. Daniel låg med armarna om mig och snusade mig lågt i örat. Jag kurade ihop mig mot hans bröstkorg och drog med fingrarna över hans släta torso. Hans ögon for upp så plötsligt att jag nästan ryckte till men istället bet jag mig i läppen och såg honom i ögonen samtidigt som jag fortsatte låta fingrarna glida över hans mage och bröst. När han pressade sig närmare mig för att kyssa mig skakade jag på huvudet och lade ett finger mot hans läppar. Hans ögon glittrade och jag log svagt, kysste honom fjäderlätt på kinden och gled sedan ur sängen och smet in på badrummet.
Allting var färdigt. Det var bara några timmar kvar tills vi skulle vara påväg och en massa olika känslor brottades inom mig. Från rädsla för det okända till förväntan över att äntligen vara fri. Det enda vi pratade om i skolan var i princip detaljer om hur vi skulle gå tillväga. Vi hade fortfarande inte listat ut vart vi skulle ta vägen men ingen av oss riktigt brydde sig, vi ville bort, och helst så fort som möjligt. Dock var vi tvungna att vara diskreta. Om någon, vem som helst, fick reda på vad vi hade för planer så skulle jag snart sitta på ett plan till andra sidan jorden.
Efter första lektionen stod Danne redan vid mitt skåp när jag kom dit. Hans ögon lyste av förväntan och han gick snabbt fram till mig så fort han såg mig. Han drog in mig i sin famn och lade munnen mot mitt öra.
”Vad sägs om att skippa andra lektionen?”
Jag log och kramade om honom.
”Jag ska bara lämna mina böcker i skåpet, sedan är jag din.” Viskade jag tillbaka.
Han morrade lågt och föste mig snabbt mot skåpet så att jag kunde lägga in mina böcker innan han drog med mig ut på skolgården. Jag fnittrade hela vägen ut till hans bil och fnittrade fortfarande när jag smällde igen dörren. Danne log brett mot mig och startade motorn.
Vi körde i ungefär tjugo minuter innan han stannade motorn. Jag klev ut ur bilen och kände genast ett stort leende spridas i mitt ansikte. Det var här vi hade träffats för första gången. Det hade varit på Skippys nyårsfest, en kille som går i Dannes klass. Jag vet inte vad han heter egentligen men alla kallar honom för Skippy så det gör jag också. I alla fall så stod vi på en liten grusgång som vi båda visste ledde in till en liten glänta. Kvällen för drygt fem månader sedan var fortfarande färsk i minnet. Jag hade varit riktigt nervös. Egentligen ville jag inte gå ut överhuvudtaget men Linnea och de andra hade fått mig att följa med ändå sedan hade de i stort sett lämnat mig ensam medan de raggade killar. Kvällen hade varit miserabel ända tills en kille från de högre årskurserna kommit fram till mig med en cola. Han hade dragit med mig en bit bort från festandet och vi hade snackat. Snackat en hel del faktiskt och efter ett tag kände jag nervositeten lyfta från bröstet. Han hade inte varit ett dugg påstridig eller på något sätt försökt visa att han var intresserad av mig på något djupare plan och jag kände mig lugn tillsammans med honom. Det hade slutat med att vi fick varandras nummer, dagen efter ringde han mig. Jag log åt minnet och tanken på vad det hade lett till. Danne måste ha sätt vad jag tänkte för han tog min hand och tillsammans följde vi stigen en bit in i parken.
Vi var tillbaka på skolan till sista lektionen innan lunch men vi fick båda springa för att hinna i tid. Linneasåg på mig när jag kom in i klassrummet och jag avfyrade ett svagt leende mot henne som hälsning, vi hade inte haft samma lektioner idag men jag visste att hon var medveten om att jag hade skolkat andra lektionen. På något läskigt sätt verkade hon alltid veta allting men det störde mig inte så mycket eftersom att jag ändå berättade allt för henne. Jag satte mig bredvid henne och fick genast börja svara på frågor om var vi varit och vad vi hade gjort. Jag svarade lugnt ändat tills vår lärare irriterar hyssjade åt oss och vi fick börja arbeta. Blicken jag fick från linnea visade att vår diskussion var långt ifrån över.
Klockan slog tolv och medan alla andra skyndade sig ut ur klassrummet tog jag och Linnea det lite lugnt. Det här var sista gången vi skulle vistas i detta klassrummet och även om jag i flera år önskat att skolan skulle vara över så kände jag inte den förväntade lättnaden. Om något så kändes det lite tomt att lämna stället efter att ha spenderat så mycket tid här. Jag skakade förskräckt av mig känslan och fokuserade på positivare saker. Om vi inte bestämt oss för att lämna skolan så skulle jag ändå blivit tvungen att åka till Australien, så egentligen fanns det inget dåligt med att åka nu. Jag blundade och drog ett lugnande andetag. Det skulle gå bra, vi skulle få det att fungera.
Hela vägen till skåpen babblade Linnea om hur spännande var att vi skulle sticka och hur förväntansfull hon var. Jag var svagt medveten om orden som kom ur hennes mun men jag lyssnade bara med ett öra. Mina tankar vandrade istället till alla nackdelar med att åka, och jag hatade mig själv för att jag tänkte på det men samtidigt kunde jag inte låta bli. Det var snart sommarlov och detta var Dannes sista år. Om vi stack nu skulle han inte få sin examen och jag och Linnea skulle inte få våra betyg. Vår plan kanske inte var så välgenomtänkt som vi alla hade trott. När jag tittade upp måste tvekan ha synts i mina ögon för Danne, som hade stått och väntat vid skåpen, kom fram till mig och tog mina händer. Jag såg honom i ögonen och svalde hårt. Hela vägen till matsalen kramade han min hand och smekte den beskyddande.
Matsalen var full av hungriga elever och medan Danne sade till Linnea att ta ett bord så drog han med mig mot toaletterna. Jag satte mig på toalettlocket samtidigt som han stängde dörren och vände sig mot mig.
”Vad händer?”
Jag suckade och sneglade ner på mina fingrar som jag hade knäppta i knät. Han pressade mig inte utan väntade på att jag själv skulle berätta. Efter en stund såg jag upp på honom och drog in luft.
”Har vi verkligen tänkt igenom detta ordentligt? Jag menar, vi har i princip inga pengar, inga jobb, ingenting. Hur ska vi kunna klara oss själva?”
Danne lade en hand på min axel och satte sig på huk framför mig. Hans fingrar smekte långsamt bort tårarna som börjat falla nerför mina kinder.
”Det kommer ordna sig älskling, oroa dig inte.”
Jag blundade och lät honom lugna mig. Ändå verkade han förstå att jag inte var fullt övertygad för han tog mitt ansikte i sina båda händer och tvingade mig att möta hans blick.
”Kommer du ihåg att du hellre skulle leva på gatan med mig än i ett palats med Jake?” Jag log när jag mindes. ”Jag känner likadant. Jag älskar dig Felicia, och jag kan inte förlora dig. Inte nu, inte någonsin.”
Mållös satt jag bara stilla och såg på honom. Efter några sekunder skrockade han lågt och smekte bort en hårslinga som slitit sig loss från knuten .
”Ett ”jag älskar dig också” hade passat bra där.” Log han.
Jag slog armarna om honom och skrattade.
”Jag älskar dig också.”
”Det ordnar sig. Det ordnar sig. Det ordnar sig.”
Jag upprepade mantrat i huvudet när vi gick mot bordet som Linnea satt vid. Flera av våra andra vänner satt där, vi åt nästan alltid lunch ihop. Jag vinkade åt dem och möttes av glada hälsningar innan jag satte mig ner. Direkt kastades jag in i samtalsämnet och om hur skönt det var att det äntligen var helg. Jag kände ett sting av dåligt samvete när jag tänkte på att jag inte skulle vara kvar här efter helgen. Ingen av dem visste vad vi hade planerat. Daniel tryckte svagt min hand när han märkte att jag började försvinna och jag fokuserade på samtalet igen. Mitt i en mening tystnade Olivia, som satt mittemot mig och fastnade med blicken på någonting bakom mig. På uttrycket i hennes ansikte att döma så var det en snygg kille som hon hade fått span på. Jag skrattade lågt och viftade med handen framför hennes ögon.
”Har du hittat Philip eller?”
Hon skakade på huvudet.
”Jag vet att jag sa att Philip är den hetaste människan på jordklotet men mr snygg och farlig klockan nio får Philip att framstå som en gullig kanin.”
Jag skrattade högt och vände mig om. Mitt skratt slutade tvärt samtidigt som rädslan flammade upp inom mig. Bredvid mig hörde jag Linnea flämta till som bevis på att hon också hade vänt sig om precis i tid för att se Jake Thompson kliva in i matsalen.
Min första tanke var ”han passar inte in” och det gjorde han sannerligen inte. Han hade en svart kostym på sig och han hade ett stort leende på läpparna som visade att han gillade uppmärksamheten han fick från eleverna. Alla stirrade på honom, insåg jag, tillochmed mattanterna och lärarna. Bakom honom stod tre till svartklädda män och sökte med blickarna över matsalen. Jag vände blicken framåt och kramade panikslaget Dannes hand. Jag blundade och svalde hårt innan jag sökte med blicken efter en flyktväg. Till min förskräckelse insåg jag att det bara fanns två sätt att ta sig ut ur matsalen. Antingen vid ingången eller genom något av fönsterna. Eftersom att Jake och de andra vaktade ingången så fick fönsterna bli min flyktväg. Jag drog Linnea och Danne intill mig så att jag kunde viska till dem.
”Jag sticker. Vi ses hos Linnea om en timme.” När de båda protesterade skakade jag på huvudet. ”de behöver inte få reda på att ni har hjälpt mig.”
Innan de hunnit protestera mer vände jag mig om för att se om de fortfarande stod kvar och mötte Jakes blick. Leendet som täckte hans läppar visade att han kände igen mig. Han sade någonting till de andra männen som genast fäste sina blickar på mig och i nästa sekund var de i rörelse. Jag hörde Olivia andas in hastigt men jag hade inte tid att vända mig om. Istället gav jag Danne en snabb kyss på kinden och hoppade sedan upp ur stolen. Sedan började jag springa. Jag sprang snabbt utan att vända mig om eller bry mig om alla blickar som föll på mig. Jag rusade förbi förvånade ansikten men hann inte riktigt registrera dem. Det var bara några meter kvar till det öppna fönstret och jag skulle bara precis titta bakåt för att se hur nära de var. Hoppet tändes inom mig när jag såg att de var flera meter bakom mig men det försvann snabbt när jag hörde Danne skrika efter mig, ett enda ord.
”Felicia!”
I nästa sekund vände jag blicken framåt och sprang rakt in i någon. Han ramlade inte utan stod bara kvar och höll mig i ett hårt grepp med min rygg mot sin bröstkorg. Jag skrek och försökte slita mig loss men han höll bara fast mig hårdare.
”Sluta kämpa emot” Mumlade han lågt i mitt öra och jag ryste äcklat till.
”Släpp mig då” Fräste jag tillbaka.
Han skrattade lågt och mumlade något som lät som ”knappast”. Danne skrek igen och jag såg honom springa mot mig. Jake röt någonting åt de svartklädda männen varav två av dem snabbt fick tag om Danne och höll fast dem. Det var nu helt tyst i matsalen. Ingen brydde sig om att låtsas vara artig och inte tjuvlyssna.
”Låt henne vara.”
Jag ryckte till. Aldrig under de fem månader jag känt Danne hade han låtit så allvarlig och hotfull. Jake granskade honom närmare och hans kropp skakade av skratt.
”Jag skulle inte tro det.” skrattade han.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | MagicLove - 9 aug 13 - 22:29 | | Kom igen nu! Har väntat hur länge som helst på en ny del och äntligen, nu är det super spännande, meeer! ^^ | Notchii - 7 aug 13 - 00:36- Betyg:  | | Wooow :D Har precis läst alla delar!! Awesome ^^Mejla nästa :) |
|
|
|
