Voldemort och Bellatrix- föräldralösa barn |
Hej hej här är en berättelse jag började på för ungefär ett år sen och hade lust att skriva lite mer på den nu :) Tom och Bellatrix träffas för första gången på barnhemmet. Ändrade på originalberättelsen om Harry Potter lite ;) skriv gärna vad ni tycker om den och om ni vill ha mer ^^
Tom satt ensam i gräset och såg på en fjäril som flög förbi. Fjärilens citrongula vingar sken i solljuset. Men långsamt färgades de svarta och fjärilen föll likt en fjäder tills den nuddade marken. Det ryckte i dess smala ben innan döden tog den. En dov ringklocka hördes längre bort. Det var matdags.
Han reste sig upp och gick långsamt tillbaka till huset. Flera barn kom fram från olika håll och gick mot den stora porten.
Maten var som vanligt oätlig. Men Tom var hungrig, så han tog några tuggor och sedan slängde han bort resten. Han gick ut igen och möttes av solskenet. Han fortsatte längre ut och såg sitt välbekanta träd. Det var en gammal ek, han visste inte hur gammal, men minst 100 år.
Han klättrade upp och satte sig på en tjock gren. Han blundade och lyssnade. Lyssnade på trädet. Hur grenarna knakade och hur löven rasslade i vinden. När han öppnade ögonen igen stod en flicka nere på marken och såg på honom. Hon hade en blå klänning och mörkbrunt hår. Hennes knän hade gröna gräsfläckar och i hennes ena hand var det blommor.
Tom tittade bort och väntade på att hon skulle försvinna. Men hon gick inte. Hon fortsatte stirra och nu hade ett leende brett ut sig på hennes ansikte.
- Var det du som dödade fjärilen? Frågade hon och såg på honom intensivt. Hon höll upp samma svarta döda fjäril som hade flugit förbi honom innan lunchen.
Tom ryckte på axlarna. Han ville inte prata med denna främmande flicka. Han såg på fjärilen under lugg. Den var svart som sot och hängde livlöst i hennes hand.
- I alla fall, så kan jag också det, sa flickan och log ondskefullt. Hon letade med blicken över ängen ett tag, tills hon hittade en annan fjäril. Hon gick långsamt bort mot den, närmades sig den varsamt, som en katt efter sitt byte. Hon sträckte sedan fram handen och fjärilen färgades svart och föll till marken. Hon tjöt till av lycka och skrattade medan hon vände sig mot Tom.
- Visst är det kul! Sa hon och klappade händerna av lycka. Hon sprang fram till trädet igen och såg på Tom. Men det är roligare att vara två! Kom ner vet ja!
Tom tvekade först. Men flickan hade en talang, samma talang som han hade. Han hade bara trott att det var han som hade sådana krafter. Men han var inte ensam. Han log lite och hoppade ner på det mjuka gräset. Flickan log ett brett leende med en busig glimt i ögat. Hennes mörkbruna ögon var så mörka att de nästan såg svarta ut. Hon var inte en söt flicka, det kunde man se på långt håll, men söta flickor var ändå bara dumma, tänkte Tom.
- Vad är ditt namn? Frågade Tom.
- Bellatrix, sa hon och log som om hon var stolt över sitt namn. Men kalla mig aldrig Bella, då gör jag samma sak med dig som med fjärilen!
- Det tror jag inte! Sa Tom lekfullt och puttade ner henne i gräset. Sedan rusade han snabbt iväg.
Tom hörde hennes gälla skratt bakom sig när hon reste sig upp för att springa efter honom. De sprang runt ett tag på ängen och jagade och lekte med varandra, tillslut var de så trötta att de lade sig ner på gräset och pustade ut.
Tom såg på den blåa himlen. Några moln var utspridda och solen lyste starkt på dem.
- Vi skulle kunna göra stora saker, sa Bellatrix drömmande.
Tom vände sig om. Bellatrix såg upp i himlen och efter en kort tystnad vände hon sig också om och såg på honom. Hon log försiktigt, men Tom kunde se ondskan och makten sprudla inuti hennes ögon.
- Vi skulle kunna styra världen, göra den till vår egen, sa hon och såg upp i himlen igen.
Tom suckade. Ja det skulle vara en dröm. Men här satt de. Två föräldralösa barn som egentligen inte alls hade någon makt i världen.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | angel_wings - 3 aug 13 - 13:52- Betyg:  | | Den var jättebra hoppas på flera :-) | | Balkongbrud - 2 aug 13 - 03:14 | En bra text och så men varför inte göra den till en egen? Bygga upp egna karaktärer istället för att skriva fan fiction (förlåt har aldrig förstått mig på det)
För mig skulle den kännas bättre och trovärdigare när man inte har så pass inrutade karaktärer redan i den utan att man lär känna nya.
men som sagt, fint skrivande i alla fall :) |
|
|
|
