Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Mot min vilja 4

Först av allt, tack för kommentarerna! De värmer <3
Och för det andra så är jag superledsen för att det har tagit sån tid med denna delen men mitt internet har varit borta i drygt en vecka :( Men nu är det problemet fixat för vi har ett nytt modem så nu borde delarna komma problemfritt framöver :D

tack till de som fortfarande läser och här kommer 4:e delen <3

Det var måndag morgon. Vilket betydde att ikväll skulle jag sitta på ett plan till Australien. Jag suckade tyst och hängde väskan över axeln. Regnet mötte mig så fort jag öppnade dörren. Jag vände tröttsamt upp blicken mot den molntäckta himlen. Vädret skulle jag inte sakna i alla fall. Daniels bil dök upp på vägen och jag sprang snabbt mot den samtidigt som jag drog upp jackan över håret. Detta var dock något som jag skulle komma att sakna. Mitt humör sjönk stadigt när jag tänkte på att jag kanske aldrig mer skulle få se honom. Argt tänkte jag att jag skulle hitta något sätt att träffa honom, oavsett vad Jake eller någon annan sade. När jag öppnade dörren såg jag att Danne var på samma dåliga humör som jag. På något sätt fick det mig att må bättre. Om han hade varit överlycklig hade jag antagligen slått till honom. Så fort jag satt mig i bilen lades en hand på mitt lår. Jag vände blicken mot honom med ett svagt leende på läpparna och möttes av ett likadant. Han pressade mjukt sina läppar mot mina och jag tänkte att detta var något jag verkligen skulle sakna. Jag skulle sakna att åka till skolan med Daniel på morgnarna. Skulle sakna de små pratstunderna med honom på toaletterna, de korta men betydelsefulla kyssarna i korridoren. Fan. Jag skulle till och med sakna skolan! Jag fick tårar i ögonen och Daniel drog sig ifrån mig för att kupa händerna om mitt ansikte. Han tvingade mig att se in på honom och jag kunde se sorgen i hans ögon. De där underbara ögonen som jag efter fem månader fortfarande blev förtrollad av varje gång jag såg in i dess djup.
”Vi kommer på något.” Lovade han med mörk röst. ”Jag tänker inte förlora dig.”
Jag nickade mot honom och kysste honom lätt på munnen innan jag konstaterade att vi var tvungna att åka om vi inte ville komma försent. Han höll min vänstra hand i sin högra hela vägen till skolan.

”FELICIA!”
Jag hann precis vända mig om innan Linnea kastade sig i min famn. När vi äntligen släppte varandra så stod vi bara och log som två idioter. Daniel skrockade tyst och drog en hand genom sitt mörka hår. Tillslut började vi ändå röra oss mot klassrummen. Daniel tryckte min hand lätt när vi var utanför sal O5. Jag vände mig mot honom och drog ner hans ansikte till min höjd så att jag kunde kyssa honom. Han besvarade den villigt och jag trasslade in min ena hand i hans hår. Vi avbröts av att min lärare harklade sig högt. Jag ryckte till och såg in i klassrummet där hela min klass nu tittade på oss istället för läroböckerna. Linnea fräste åt henne att låta oss vara vilket fick lärarinnan att fräsa tillbaka vilken ohyfsad snorunge hon var. Linnea räckte tungan åt henne och jag log av föreställningen. De två hade ett stort problem med varandra. Daniel log också och pressade sina läppar mjukt mot mina innan han puffade mig mot klassrummet. Jag grimaserade ogillande och fick ett lågt skratt som svar.
”Gå nu. Vi ses på lunchen.” Viskade han och stal en till kyss innan jag gick in i klassrummet.

Lektionen gick väldigt långsamt. Jag längtade till lunchen för att jag ville träffa Daniel men jag ville ändå inte att dagen skulle ta slut. Vid sju hade de sagt att planet skulle lyfta och det var bara tio timmar till dess. Jag suckade och sänkte blicken till Kemiboken som låg på arbetsbänken. Samtidigt som jag ställde i ordning för ett experiment så uppehölls mina tankar av Daniel.

När klockan äntligen ringde för lunch sprang jag nästan ut ur klassrummet. Eleverna som hasade sig fram likt zombier i korridorerna sprang jag förbi. Jag låste inte ens in mina saker i skåpet utan sprang bara rakt till matsalen och tog upp mat på min tallrik. Klockan var fem över halv tolv när jag såg Daniel komma in genom matsalsdörrarna. Ensam. Han såg sig om och jag reste mig upp och sprang fram till honom. Efter en snabb puss i min mungipa tog han tag om min handled och drog med mig ut på skolgården. Jag fnittrade hela vägen till hans bil. Hans fula, fula bil som jag älskade så mycket. Så fort vi båda satt i bilen rusade han motorn och körde hem oss till honom.

”Jag älskar dig, vet du det?” Skrattade jag lättat när jag föll ner på den mjuka sängen. Han stängde dörren och gick fram till mig. Jag kisade upp mot honom och log. Han log tillbaka och hans leende var så äkta att jag ville gråta. Istället nöjde jag mig med att dra ner honom ovanpå mig vilket han gärna lät mig göra. Han satt på knä över mig och jag drog ner honom till mina läppar. Han gjorde inget motstånd men besvarade heller inte kyssen. Girigt försökte jag bända upp hans läppar men han skrockade bara lätt mot mina utan att ge med sig. Till slut gjorde jag ett sista försök genom att låta händerna utforska hans kropp. Jag drog smidigt av hans t-shirt och kände hur han ryste till när jag fjäderlätt smekte hans bröstkorg.
”Älskling?” viskade jag och drog ner hans ansikte så att hans öra var vid min mun. ”Ta mig.”
Han morrade lågt men rörde sig fortfarande inte. Jag accepterade utmaningen och vände på oss så att jag låg överst, mellan hans ben. Försiktigt pressade jag mig mot hans kropp och kände hur han fick anstränga sig för att ligga stilla. Med ett leende på läpparna började jag strö kyssar över hans nakna bringa. Fortfarande ingen reaktion. Jag suckade uppgivet och skulle precis resa mig när jag plötsligt låg nerpressad i sängen igen, med honom över mig. Daniel såg på mig och glöden i hans ögon gick inte att ta miste på.
”Min tur.” Morrade han och drog snabbt av mitt linne.
Jag fnittrade till men tystades snabbt av hans läppar som nästan våldsamt pressades mot mina. Hans händer vandrade glupskt över min kropp och han knäppte ivrigt upp knappen i mina jeans. Jag flämtade högt när han snabbt fick av mina byxor.
”Daniel!”
Han log när jag skrek hans namn och begravde sedan ansiktet i min hals. Jag andades fortfarande högt när han började kyssa min halsgrop. Hans erektion pressades mot min mage och jag gav efter för frestelsen att smeka den hårda bulan. Min hand sökte sig neråt och jag grep tag om hans hårdhet. Han stelnade till en sekund innan han pressade sig mot min hand. Han strök med läpparna över min hals, nafsade lätt i den ömtåliga huden och fick mig att andlöst stöna hans namn. Ryckigt reste han sig upp och fick på något sätt av sig byxorna innan han satte sig på knä framför mig. Jag bet mig i läppen av upphetsning och drog med mig honom ner på sängen. Han sträckte sig efter något på nattduksbordet och i nästa sekund låg resten av våra kläder på golvet och han var inne i mig. Ett skrik av vällust lämnade mina läppar när han började röra sig inuti mig. Inte långt efter kom vi tillsammans. Han kollapsade ovanpå mig och jag strök nöjt med fingrarna utöver hans muskulösa rygg. Han log och nuddade min näsa med sin innan han rullade av mig och lade sig bakom mig med armarna om min kropp. Jag blundade mjukt och somnade med hans andetag som värmde min nacke.

”Vakna älskling”
Daniel pressade fjäderlätt sina läppar mot min hals och jag öppnade ögonen med ett lyckligt leende på läpparna. Jag hummade tyst och sträckte på mig i sängen.
”God morgon.”
Han skrockade och strök mig över pannan.
”God morgon? Älskling, klockan är halv tre.”
Jag satte mig upp med ett ryck och såg mir förvirrat om i rummet.
Jag hoppade upp ur sängen och drog på mig mina kläder. Daniel låg lugnt kvar i sängen med händerna knäppta bakom huvudet medan jag hoppade runt på ett ben i ett tragiskt försök att få på mig min ena strumpa. När den väl satt på foten vände jag mig mot honom med en förbryllad och lite stressad min.
”Ska du inte klä på dig.”
Han log åt min förvirrade blick och skakade lugnt på huvudet.
”Varför så bråttom? Du slutar inte förrän halv fyra idag så dina föräldrar förväntar sig inte att du ska vara hemma än.”
Jag fortsatte stirra på honom samtidigt som jag långsamt insåg att han hade rätt, mina föräldrar skulle förstå att jag hade skolkat om jag kom hem nu plus att det ända de skulle göra var att se till så att jag hade packat allt sedan skulle de skicka mig till Australien tillsammans med Jake. Jag grimaserade och önskade att jag bara kunde stanna här med Daniel istället. Plötsligt slog det mig att jag kanske inte behövde åka till Australien ändå, kanske fanns det någon väg runt den här överenskommelsen. Jag såg utforskande på Daniel samtidigt som en plan började formas i mitt huvud. Daniel verkade märka att jag tänkte på någonting för han reste sig ur sängen för att gå fram till mig och han kupade sina händer om mitt ansikte. Jag såg frågan i hans ögon och log smått mot honom.
”Vi rymmer.”
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
Awonderfuldream - 15 jul 13 - 13:37
Mer :)
MagicLove - 12 jul 13 - 23:26
Fooooortsätt! :)

Skriven av
azeez
12 jul 13 - 20:28
(Har blivit läst 136 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord