Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Mot min vilja 1

”Försöker ni förstöra mitt liv eller?!” Skrek jag.
”Felicia!” Utbrast min mamma och höll sig för hjärtat.
”Inte den tonen!” Skrek min pappa tillbaka.
Frustrerat drog jag handen genom håret och stegade fram och tillbaka i rummet.
”Han är perfekt.” Babblade min mamma ivrigt. ”Han är stilig och en gentleman och...”
”Och rik…” Muttrade jag.
Mamma blängde på mig och jag slog uppgivet ut med armarna.
”Mamma, detta är tvåtusentalet, man arrangerar inte äktenskap nuförtiden.” Försökte jag, men hon fnös bara.
”Felicia, vare sig du vill det eller inte så ska du gifta dig med den här mannen.” Sa pappa argt.
”Men förstår ni inte hur orättvist det är?” suckade jag.
”Vad är det som är så orättvist med att du får en bra man?” Fräste han.
”Jag är sexton pappa! SEXTON!” Utbrast jag.
”Ni har alltså två år på er att lära känna varandra.” Sa han sedan tittade han på mig och tog båda mina händer i sina. ”Den här affären är viktig för mig Fellie” Sa han. ”Kan du inte göra det här för mig?”
Jag såg honom i ögonen. En obehaglig tystnad hängde i luften och mina ögon började bränna som om tårarna bara väntade på att bryta sig loss.
”Nej pappa.” Viskade jag. ”Jag kan inte göra det.”
Jag drog mig loss ur hans grepp och sprang upp på mitt rum.

Det knackade på dörren.
”Felicia?”
Linnea kom in genom dörren och stängde den efter sig. Jag satt med benen i kors på den nybäddade dubbelsängen och läste nyaste upplagan av SOLO. Linnea la sig ner på andra sidan av sängen och plockade upp en annan skvallertidning från en låda i nattduksbordet. Jag visste att hon bara väntade på att jag skulle berätta vad som hänt. Min bästa vän hade en läskig förmåga att alltid veta när någonting hade hänt. Efter cirka fem minuters tystnad och bläddrande la jag ner tidningen på sängen. Linnea tittade på mig och la också ner sin tidning.
”Det är mina föräldrar.” Sa jag.
Hon nickade uppmuntrande.
”Du vet, pappa håller ju på med en stor affär nu och…”
Det knackade återigen på dörren.
”Miss Bell?”
Det var Alice, en av de yngsta anställda i vår stora villa.
”Kom in, Alice” Svarade jag och gav Linnea en Vi-pratar-senare-blick.
Dörren öppnades och Alice klev in.
”Herr och fru Bell vill prata med er, miss.” Sa hon.
”Säg åt mina föräldrar att jag inte pratar med dem för tillfället, tack Alice.” Sa jag.
Hon neg försiktigt och försvann ut genom dörren med ett lågt ”Ja Miss”
Jag vände mig mot Linnea igen och fortsatte berätta.
”Ja, du vet affären med typ någon Australiensk snubbe?”
”Ja… han, Thompson snubben.” Log linnea. ”Vad är det med honom?”
”De har en överenskommelse som innebär äktenskap mellan mig och hans son.”
Linnea satt med gapande mun och bara stirrade på mig.
”Va?!” Utbrast hon gällt. ”Du är bara sexton! Och han bor i Australien! Hallå?”
”Jag vet” Suckade jag. ”Säg det till mina föräldrar de…”
Men Linnea verkade inte höra mig, hon fortsatte bara rabbla upp varför det inte funkade.
”…Och Daniel då? Vad fan ska du säga till honom?!”
Daniel var min pojkvän sen fem månader tillbaka.
”Jag vet inte Linnea, hjälp mig!” Snyftade jag.
Hon makade sig närmare och slog armarna om mig.
”Sch, det kommer att bli okej.” Tröstade hon, fortfarande chockad.
Gråtandes mot hennes axel satt vi där i ytterligare en kvart.

Klockan var åtta på kvällen och Linnea hade nyss gått hem. Jag gick ner för att äta själv eftersom att mina föräldrar var tvungna att jobba. Fredrik kom in i rummet precis när jag hade satt mig ner.
”Hej på dig Felicia.” Hälsade Fredrik.
”Hej Fredrik” Log jag.
Även om han i mammas och pappas närhet var tvungen att kalla mig Miss så var vi goda vänner. Han var rätt snygg också, om man nu gillar den där strandkille looken med blont hår och ögon som var lika vackert blågröna precis som havet. Fredrik var arton år och hade flyttat hit från Sevilla för ungefär ett år sedan. Nu satte han sig ner mittemot mig och lutade sig över bordet.
”Hur är det?” Frågade han.
”Inte bra” Suckade jag och kände hur min inövade hållning sjönk ihop.
Fredrik såg bekymrad ut över den plötsliga sinnesförändringen.
”Vad har hänt?” Frågade han försiktigt och jag rabblade upp allt igen, snabbt för att det skulle vara över så fort som möjligt.
Han muttrade en massa olika ord på Spanska som jag inte förstod, men på tonläget och den uppjagade blicken var det inte svårt att lista ut att det var svordomar som kom från hans mun.
”İDios mío! Så kan de väll inte göra? Är inte det olagligt?” Utbrast han upprört.
”Tydligen inte” Mumlade jag
Ännu fler spanska ord strömmade från hans mun och jag log lite över hans omtänksamhet.
”Det är okej, Fredrik” Sa jag lugnande. ”Aldrig i livet att pappa kan sälja mig såhär”
Fredrik granskade mig länge och efter ett tag gav han upp genom att fråga vad jag ville äta. Jag valde Nizzasallad eftersom att det var det första jag kom att tänka på.

Fem minuter satt jag och åt i Fredriks sällskap. Vi pratade om allt möjligt men undvek ämnet giftermål. När jag var klar gick jag till badrummet för att ta ett varmt bubbelbad innan det var dags att sova. Dagen hade varit full av oönskade överraskningar och jag ville gärna bara glömma bort det hela. Ett långt bad fullt med bubblor och en ”rosa pantern” i handen kändes precis som vad jag behövde. Jag meddelade personalen vad det var jag ville ha så att badet redan var klart och drinken redan färdigblandad när jag fick min egna lilla stund. Jag kunde nästan känna hur bubblorna mjukade upp knutarna i min nacke. En rysning for längs min ryggrad och jag gick ivrigt mot badrummet. Som tur var så var allt i ordning och det var bara för mig att kliva i. Bubblorna kändes otroligt bra mot min trötta kropp och jag njöt i fulla drag. Om bara vattnet kunde skölja bort alla mina problem.

Med en handduk om kroppen och med torrt hår efter att ha fönat det i tio minuter gick jag upp på mitt rum. Där tog jag på mig ett nattlinne och la handduken i korgen som var utanför dörren. När jag la mig ner i sängen kände jag hur tröttheten kom krypande. Den omfamnade mig långsamt och efter ett tag sov jag djupt.



Hej människor :)

Så detta är en ny novell jag har börjat skriva lite på och jag undrar såklart om det verkar intressant? Det känns liksom inte så jättelönt att lägga upp delarna om ingen läser dem :) Så kommentera gärna och ha ett härligt sommrlov! :D
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Awonderfuldream - 1 jul 13 - 16:03- Betyg:
Som en tidigare kommentar, annorlunda story men väldigt bra :)
SvartaAndetag - 26 jun 13 - 22:50- Betyg:
Spännande idé! :D Läser gärna mer :)

Skriven av
azeez
26 jun 13 - 22:43
(Har blivit läst 132 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord