Brev till Kaj |
Kaj, jag känner dig.
Jag är du.
Mitt liv är där du var.
Någon har bestämt vem det ska gå dåligt för.
Det har inte gått så dåligt för mig än. Hur tar jag mig ur?
Kaj, du finns inte och jag finns inte med dig.
Vi är inte nu.
Någonting säger mig att vi träffas utanför.
Någonting är här, Är nu.
Kaj, låt mig träffa dig.
Behöver dig. Nu.
Det du behövde, det är vad jag har.
Det du saknade, det finns i förvar.
Låt oss ha ett liv. Nu.
|
|
|
|
