Spegling genom barn |
Spegling genom barn
Jag såg alla skrattande barn,
Såg hur de plockade snäckor och stenar.
Jag såg hur de byggde små, vackra sandslott.
Jag såg hur stora havets vågor var mot deras hjälplösa kroppar.
Jag såg hur de guppade upp och ner i vattnet, hur de sprattlade med armar och ben.
De drev omkring i vågorna, såg ut som de inte visste var de skulle hamna.
Jag såg mig själv speglas i barnen.
Den stora skillnaden var att barnen skrattat.
Jag grät.
|
| Kommentarer | | snoken - 23 jul 06 - 17:12 | | Du skriver kanonbra. Du vet vem jag är, Ewe,såna här dikter måste man vara duktig för att förstå, de säger något om din personlighet.Jag förstår för jag känner dig väl, mycket väl.Mvh Rudolf | | Tuvalover - 22 jul 06 - 19:18 | | snyftsnyft, vilken fin |
|
|
|
