Det där inristade namnet (jag är trasig.) |
Där satt hon på en bänk i parken, och drog handen längst med ett inristat namn i träet. Det fanns ingenting som gjorde så ont i henne som just det. Där stod namnet på den hon saknat i två år nu. På två år glömmer man inte. Hon har försökt att undvika platser, torg och gator som spelat någon roll, men så kan man inte göra i all framtid.
Sist hon satt där på bänken var den vintern för 2 år sedan. Det var så mycket snö att det enda från bänken som kunde urskiljas var träplankorna där man kunde sitta.
Hon minns allt det där så klart, de satt där på bänken och skrattade åt vartenda ord som sas, och det kändes just då som att ingenting annat spelade någon roll. Speciellt inte det dåliga beskedet som kommit två dagar tidigare.
Den 3 december, det var då de två satt där på bänken och skrattade, som om ingen hade nämnt någonting om någon cancer. För det var just det de var, cancer. Men om man inte pratade om det så fanns det inte, eller hur?
När de suttit där på bänken och skrattat så där bekymmerslöst och glatt en lång stund så blev allting plötsligt så allvarligt, så tyst. Hon minns att deras kinder blivit så rosiga, att ögonen hade tårats och att de plötsligt satt båda två och grät, samtidigt som de kastade sig i varandras armar.
När de satt där hade hon tagit fram en fickkniv och ristat in ett namn i bänken, och sagt att så länge namnet står där så kommer du att finnas kvar.
Men nu när hon satt där och såg på namnet så kändes allt det där så oklart, som att det aldrig ens hände, men det hade det.
Det där namnet, världens finaste namn, varför stod det där, när personen inte fanns längre?
För att personen alltid finns i mitt hjärta, kom hon sedan på, och medan hon satt där och höll handen över namnet så tänkte hon att ingen någonsin skulle kunna ersätta den plats som personen haft.
För ingen kan ersätta en mammas plats i ett barns hjärta.
|
| Kommentarer | | Ebbaandyou - 29 feb 12 - 12:20 | | Åh, så fin. Gillar att den är kön- och ålderlös genom hela texten till slutet. Jättebra! |
|
|
|
