A Princes Confession - del 34 |
Kap 34
Ayaka:
Jag stod kvar när Liam gick förbi mig. Shou satt framåtlutad på sängen och såg fundersam ut. Vad var det egentligen som hände? Han och Liam var så hemlighetsfulla, Shou hade ju alltid varit det men inte så här. Han satt sig upp rakt och vände blicken emot mig. jag blinkade till och gick fram och satt mig bredvid.
”Em så Yarjuun gillar bubbelbad så mycket?” sa jag lite tafatt. Shou fnös till, som ett lätt skratt.
”Tur det.” sa han. Jag log svagt.
”Em hon som var i mitt rum..” började jag. Han vände blicken emot mig.
”Är det inte farligt för alla på slottet?” frågade jag. Shou sänkte ögonbrynen.
”Hon visste kanske vart hon skulle.” sa han tyst.
Jag vände upprört ansiktet emot honom.
”Men du sa ju att det inte var personligt emot mig!” sa jag. Vad hade jag gjort för att hon skulle söka upp mig?!
”Nej inte personligt emot dig!” sa han irriterat. Jag tappade uttrycket och såg tomt och lite oförstående på honom. Det var tyst ett tag.
”Hon kanske har sätt att du är med mig, så det var nog därför, eller så var det bara en slump.” sa han.
”Men vad har du gjort henne?” frågade jag. Han stelnade till.
Jag stirrade på honom, vad hade han gjort? Det var något han höll tillbaka.
”Ifrån början så vet jag inte, men det utvecklas, det är komplicerat.” sa han. ”Men var inte rädd för henne, hon kommer inte tillbaka.” sa han. Jag nickade sakta. Hur kunde han veta det?
Liam kom ut till oss och kollade på Shou ett tag. De kollade bara på varandra och min blick gick misstänksamt emellan dem. Plötsligt höjde Liam på ett ögonbryn. Jag blev chockad, jag hade aldrig sätt honom göra en enda min överhuvudtaget. Shou himlade med ögonen. Vad menade de?
”Vi hörs!” sa han. ”Skicka hem Yarjuun när hon kommit upp.” sa han. Shou nickade och Liam gick.
”Hej då Ayaka!” sa hon glatt då hon var torr och påklädd. Jag vinkade åt henne och Shou gick fram och böjde sig ner emot henne. Han viskade något och hon nickade överdrivet.
”Hoppas vi ses snart!” sa hon sedan och såg på mig. jag log. Hon var riktigt söt.
”Se till att sova nära varandra!” sa hon sedan och gick. Shou vände sig sakta om och mötte långsamt min blick. Han kliade sig i nacken och kollade sedan ut emot fönstret.
”Alltså, du måste inte sova här i dag.” sa han utan att se på mig. jag granskade hans annorlunda kroppsspråk.
”Vadå da?” sa jag tyst.
”Som jag sa så finns det ingen chans att hon kommer tillbaka.” sa han. Jag bet mig i läppen och kollade ner på mina händer. Det var kanske bäst om jag gick tillbaka. Inte skulle väl en man och en kvinna i vår ålder dela säng. En prins och en betjänt till och med. Vad skulle de på slottet säga om de visste? Det skulle bli en massa konstiga rykten. Men ändå ville jag inte lämna. Varför? Var det för att jag var rädd? Kanske.. men jag kände mig inte så rädd, inte just nu.
”Men finns det fler som hon?” frågade jag. Shou såg på mig ett tag, sedan blinkade han till.
”Ja, fast…. ” sa han och blev tyst.
”Är du rädd?” frågade han. Jag sänkte ögonbrynen.
”Nej..” sa jag och försökte hålla huvudet högt. Då log han svagt.
”Så du vill bara sova här?” frågade han då. Jag blev ställd utav de han sa.
”Va, nej jag går tillbaka till mitt rum.” sa jag och reste mig men Shou tog tag i min handled.
”Ayaka, du får sova här.” sa han. Jag stod stilla. Varför ville jag sova här? Var det för att jag kunde vara säker på att jag skulle vara skyddad? Men om jag stannade nu så skulle shou tro att det var för att jag ville sova med honom. Var det därför??? Nej……………………………………… ..
Jag vände mig om och såg på honom. Han kollade undrande tillbaka.
”Är det okej med dig?” frågade jag. Han såg bara på mig först men nickade sedan. Jag bet ihop käkarna.
”Okej.” sa jag bara.
”Men mitt nattlinne.” sa jag.
”Eh låna en t-shirt.” sa han. Han öppnade den stora garderoben och kastade en mjuk tröja på mig. jag tog den ifrån ansiktet och såg på den. Den var grå och tyget var skönt. Jag sneglade upp på Shou men han plockade fram något eget att sova i. då luktade jag försiktigt på tröjan. Den luktade precis som han. Hehe kanske inte så konstigt, det var ju hans. Men jag gillade lukten. Jag gick in på toan och bytte om och kom samtidigt ut som Shou kom ur garderoben.
”Dags att komma ut ur garderoben nu?” frågade jag och såg menande på honom. Det var ju svårt att undvika ett sådant skämt då han hade en walk in closet. Han höjde på ett ögonbryn och synade mig. tröjan var förståss lite stor men perfekt att sova i. Shou la sig i sängen och jag drog för de tunga gardinerna. Jag tog en sista titt emot den ljusnande himlen men drog sedan för. Gardinerna tillät inte något ljus överhuvudtaget komma in och när Shou släckte lampan såg jag inget.
”Nej vänta! Låt mig hitta fram först!” sa jag lite stressat och satt fart emot hållet sängen skulle stå.
”Eh du hittar!” hann han säga innan jag hoppade upp i sängen och skyndade mig ner under täcket. Jag gillade inte att lägga mig efter att det släcktes, jag ville vara helt klar och ligga i sängen då jag släckte. Shou fnös och jag märkte hur nära jag hade lagt mig. som reflex tänkte jag flytta ut men hejdade mig själv. jag ville inte flytta ut och Shou puttade inte bort mig så jag tänkte ligga kvar.
”Du har rätt, hennes släckt kommer nog i natt för att hämnas!” sa han plötsligt. Jag spärrade upp ögonen i mörkret.
”VA?!” utbrast jag.
”Haha nej jag skoja bara!” sa han. Jag sänkte ögonbrynen.
”Inte okej!” viskade jag.
”Fast man vet ju aldrig!” la han till då.
”DU!” sa jag lite skrämt och argt. ”Vill du att jag inte ska kunna somna eller?” sa jag. Han svarade inte på det.
”Hur känns det i halsen?” frågade han.
”Bättre..” sa jag tyst. Minnena dök upp igen, lika klara som igår. Vad var hon för monster, och sån styrka som hon hade.
Jag tog bestämt tag i Shous handled och drog hans arm över mig samtidigt som jag vände ryggen emot honom och makade närmare. Så att min rygg låg tätt med hans kropp och hans överarm om min midja. Jag kramade om hans underarm som om det vore en nalle och höll ett stadigt grepp om hans hand.
”Ha vad barnslig du är!” sa han. Jag ignorerade det. Tänk på något annat intalade jag mig själv. Jag kunde inte stänga ögonen fast att jag inte kunde se något i rummet. Jag började att stryka med mina händer över Shous hand. Han hade väldigt fina händer. Stora och manliga men vackra. De var ofta prydda med ringar men inte nu. Jag la min handflata emot hans. Han kunde börja fingerspetsarna över mina fingrar. Att massera och känna på hans hand gjorde mig lugnare. Jag kunde känna hur hans bröstkorg höjdes och sänktes emot min rygg. Hans närvaro var skön, hans värme och hans doft. Jag la hans fingerspetsar emot mina läppar. Hans händer var avslappnade och det var svårt att tro att de kunde slå ner någon eller ta så där hårt som han hade gjort om mina handleder den där kvällen. Det var nästan så att jag undrade hur det skulle kännas om han tog på mig. från att vara som vapen till att verka oskyldiga och fina. Jag kramade om hans arm. Vem var Shou egentligen?
|
|
|
|
