Nyckeln del 3 |
- Hur ska vi komma ut? Frågade Molly när hennes rep också var borta. - Här. Hannes pekade mot dörren som jag höll ifrån.
- Va. Är du inte klok?! Utbrast jag.
- Nej. Hannes såg nöjd ut när han sa det.
- Men nyckeln då? Männen har ju den! Han börja gräva i sin ficka och tillslut drog han upp nyckeln i handen.
- Jag tänker innan jag gör! Hannes sa det med sin allra vuxnaste röst!
- Hihi, du är rolig du! Fnittrade Molly fram. Vi hörde hur männen skällde på varandra.
- Hallå. Jag orkar inte hålla iför hur länge som helst. Avbröt jag.
- Vad är din plan Hannes?! Jag tittade misstänkt på honom när jag sa det
- Jo, så här har jag tänkt. Viskade han fram.
- Vi bara kastar oss ut och springer ut i skogen!
- Okej! Molly gick med på det men inte jag.
- Är du inte klok?! Chokad tittade jag på Hannes.
- Joho du, ett två tre. Han och Molly kastade sig ut och börja springa. Jag hoppade ut och med ett ryck och börja springa efter dom. Männen sprang i alla fall inte efter oss! Det kan man vara glad för!
Andfådd stannade Molly upp.
-Kan vi inte vila nu? Molly tittade bedjande på oss.
-Va behöver inte springa mer Molly. Svarade jag henne.
-Tack och lov! Mollys leende smögs fram igen!
-Vi borde slå oss ner och sedan äta, jag är vrål hungrig.
-Visst. Jag är också ganska hungrig. Svarade jag med ett leende. När vi tagit upp tältet och ätit våran midagg så gick Molly och la sig.
-Vad ska vi leta imorgon då Sandra?!
-Vet inte… Jag tittade han djupt in i hans bruna ögon.
-Du, du vill inte ge upp? Frågade Hannes.
-Nej, absolut inte. Svarade jag.
-Det kan vara farligt. Bara så att du vet. Hannes såg oroligt på mig. Jag ville inte säga något. Jag kanske skulle säga något som lät som att jag ville gå hem.
-Ska vi gå och lägga oss nu?! Frågade jag honom som jag samtidigt ställde mig upp.
-Nja. Vet inte, jag är inte så trött. Hannes ville säkert att jag också skulle vara uppe längre.
-Äsch. Kom, du är visst trött! Fnissade jag fram. Jag tog tag i hans hand och drog in honom i tältet. Han gäspade stort och la sig ner.
Jag vaknade av att min mobil ringde. Det var mamma. Hon frågade hur vi mådde. Klockan var 8 när alla hade vaknat.
-Vi måste börja leta. Sa Molly.
-Kom då! Vi packar ihop och sen letar vi! Sa jag. Efter en halv timme så var vi färdiga. Vi gick och gick tills det slog in ett stort leende i oss alla.
-Titta, titta, titta! Hannes sprang mot en dörr. Alla förstod att det var dörren som ledde in i den magiska källaren.
-Vänta. Ropade jag efter honom och jag och Molly sprang efter honom.
|
|
|
|
