Lina & Alex [ del 3 ] |
Senaste kapitlet slutade ju " Jag väcktes ur mina tankar av ett högt tutande och kollade upp och såg... "
Kap 3.
... En stor röd volvo komma körande snabbt mot mig. Jag hade inte tänkt på att jag kört längre och längre ut på vägen. Volvon kom närmare och jag hann tänka att jag skulle dö. Jag såg framför mig hur bilen skulle köra in i mig med en smäll och hur blodet skulle spruta. Jag hörde ett nytt tutande, högre denna gång. Jag kollar upp och ser hur bilen krockar in i min cykel och en smäll hörs. Sen blir allt svart.
Jag vaknar av att något sticker mig i armen. Jag öppnar ögonen och ser vita väggar, vita lakan och två människor klädda i vitt. Till vänster om mig står en av de vitklädda och ger mig en spruta. Det sticker till, men mitt ben gör ondare. Sen går han ut. Jag kollar ner på mitt ben, men ser bara vitt. Jag kan inte röra benet, inte av att det det gör ont, utan att jag kan inte. Jag börjar få panik. Varför kan jag inte röra mitt ben! Jag förstår inte varför jag är här. Sen kommer allt tillbaka, bilen, den röda volvon och krocken. Jag nyper mig själv för att se så jag inte är någon ängel. Men det gör ont och jag slutar.
” Godmorgon ” säger en av de vitklädda människorna. Jag kollar på hennes namnskylt Gunilla Sjuksyster står det. Hon ser verkligen inte ut som en Gunilla tänker jag, men det säger jag såklart inte. En Gunilla ska vara lite tjock och ha kort brunt krulligt hår, ja så ska en Gunilla se ut. Men den här Gunillan var smal och hade långt blont hår uppsatt i en slarvig hög tofs. Hon var söt.
” Vet du varför du är här? ” Frågar Gunilla
” Jag..” Min röst lät torr, sprucken liksom.
” Vänta lite, jag hämtar lite vatten åt dig.” Säger Gunilla
” Tack ” viskar jag fram.
Jag kollar mig runt lite i rummet. Det har vita väggar och lysrör i taket. Det blåa skenet ger rummet en kuslig känsla. På en av väggarna hänger en tavla av en hund. En hund tänker jag, jag vill så gärna ha en hund. Men ingen verkar fatta att jag skulle göra allt för att få en hund.
Verkligen allt. Dörren öppnas utan att jag ser det och Gunilla kommer in. Hon ser att jag kollar på tavlan.
” Gillar du hundar” Frågar hon samtidigt som hon ger mig glaset med vatten.
Jag tar en stor klunk ” Oh ja ” Svarar jag sen.
” Jag träffade din mamma där ute, hon är väldigt orolig. ”
” Juste, mamma. Kan jag träffa henne? ”
” Självklart, jag hämtar henne på en gång.”
Hon går ut och jag kollar på tavlan igen. Det är en Border Collie. Min favoritras. Den har alltid varit min favoritras pga sin smarthet, arbetsvilja och trogenhet. En perfekt hund brukar jag säga. Dörren öppnas och mamma kommer in. Jag kan se att hon har gråtit, ögonen är svullna och röda. Och kinderna är randiga av mascara.
” Hej mamma ” Säger jag så glatt jag kan.
” Herregud gumman, hur mår du? ”
” Bara bra, men mitt ben gör ont.”
Mamma kollar oroligt på Gunilla.
” Hon har brutit benet ” Säger Gunilla lugnt.
Tårarna fyller mammas ögon igen.
- ” Vart är Alex ” frågar jag.
” Hemma, hon vet inte om det här.
” Mamma, får jag ringa henne?” Frågar jag och ser så söt ut som möjligt. Jag ser nog inte så söt ut jag är likblek i ansiktet och håret står åt alla håll. Men mamma veknar inför min blick.
” Okej, jag hämtar din mobil ”
// inte så jättebra slut, men jag ville inte att delen skulle bli längre.
Kommentera gärna :)
|
| Kommentarer | | Lovehurtsbadly - 14 jun 11 - 17:25 | Jag har kommenterat nu! Så då måste du lägga ut en till! :D
Spännande !! ;D |
|
|
|
