Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Huset där tiden stod still. [del2]

Huset jag nu står framför har minst 5 våningar, eftersom att man kan se golvplankorna som sticker ut på sidorna, och det har ett ojämnt trätak, som är grönt och mörkbrunt på sina ställen, men helt. Väggarna var nog bruna någon gång för länge sedan, men nu är de nästan gråa, och det ser ut som att de ska rasa ihop när som helst. Men jag måste in, jag måste få veta hur det ser ut nu.
Utanför fönstren hänger små blomkorgar med stora röda blommor i, och de gröna löven har börjat växa över kanten. Ett långt, ljusbrunt fläckat staket går runt hela huset och snuddar vid det höga trädet.
Staketet är sönder på sina ställen och plankorna har olika längder, men det är ingen som bryr sig om staketet ändå, det står ju bara där. Förresten så kommer det ändå aldrig folk hit ut.
Huset ser obebott och sorgligt ut, och det är det antagligen också, så jag vågar mig på att öppna dörren.
Gångjärnen gnisslar när jag stänger dörren med en smäll. Inte en enda människa i sikte.

Jag kommer in i den stora, mörka och dunkla hallen. Lampan i taket lyser svagt genom fläckarna där dammet inte har täckt glaset. På höger sida går trappen upp mot övervåningen. Trappstegen är klädda med en mörkröd matta som är bortsliten i kanterna, som om någon har släpat upp fötterna varje gång de gått där, och trappräcket är skevt och gammalt.
På väggarna hänger tavlor på gamla kvinnor och män med konstiga gamla kläder. De följer mig med blicken när jag går in.
Till vänster om mig står en stor, mörkbrun byrå. Den översta byrålådan är lite utdragen och man kan se skymten av mössor och vantar, och slutet av en halsduk sticker ut.
På byrån står en blomvas med en gammal röd ros i. De flesta av bladen har trillat av och ligger som i en liten ring runt vasen, och det finns inget vatten kvar.

Nu smattrar regnet mot alla fönstren i huset. Jag fick en kall droppe rakt i nacken och ryste till av kylan från vattendroppen när den rann nerför ryggen.
Jag hör hur vinden viner genom huset och styrkan på regnet ökar. Ska hösten aldrig ta slut?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Samme15 - 15 nov 10 - 00:34- Betyg:
väldigt vackert, fortsättning? :)

Skriven av
2avminajag
14 nov 10 - 22:58
(Har blivit läst 226 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord