Huset där tiden stod still. [Prolog/del1] |
Jag fryser, medans jag går mot huset som ligger en bit längre bort.
Huset ligger på en liten kulle, och bredvid står ett stort grått träd, som vanligtvis brukar vara fullt med gröna, svajande löv, men som nu står naket. Några av lövet som har fallit av virvlar i vinden, och det ser ut som att de dansar för mig.
Ner från toppen hänger en lång repstege som slår mot stammen.
Det ser inte ut som att någon har klättrat upp för det stegen på år och dagar. Om man tittar längre upp så ser man en trädkoja. En tråkig, liten koja med gråa mörknande plankor.
I det lilla fönstret hänger en mörkfärgad gardin, som antagligen hade varit grön eller gul en gång i tiden. Jag får ont i nacken av att stå där och titta och bestämmer mig för att gå vidare mot huset.
Det blåser och man hör hur vinden viner genom skogen som ligger bakom huset. Ett rådjur betar på ängen längre bort och den verkar vara helt ostörd av att jag står där och tittar på den.
Man kan tyst, tyst höra små läten från djur som rör sig i skogen, och en igelkott vaggar sakta över grässlätten, och kryper in under huset.
Det är ganska dunkelt och kvavt, och det kommer antagligen att börja regna så småningom.
Vad tycker ni? Värd att fortsätta på?
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Samme15 - 14 nov 10 - 21:28- Betyg: | Vad mysigt det låter, fastnade verkligen när jag läste.
Hoppas på en fortsättning :) |
|
|
|