Mördad oskuld, del 5 |
Mördad Oskuld, del 5
Erina vaknade av att det ringde på dörren. Hon spärrarade upp ögonen, låg helt stilla.
Fan. Är det polisen? Eller? Vem annars?
Hon fick panik, såg sig omkring, bevisen måste bort! Sovrummet var inte så befläckat. Hon tittade ner på nattlinnet. Det hade en fläck hon inte sett tidigare, så hon drog av sig den med världens fart. Hon drog ut en skjorta ur garderoben som hon slängde på sig, sedan tog hon nattlinnet och klev ut i hallen.
Mattan! Stöveln! De leriga skorna! Hon slängde linnet på mattan och rullade ihop mattan med alla bevisen i. Hon sprang in i badrummet och la dem i badkaret och drog för draperiet, det fick duga så länge. Hon stängde badrumsdörren. Om polisen ville gå på toa då? Det ringde på dörren. Om hon väntade längre skulle de misstänka något, så hon gick med försiktiga steg till dörren och låste upp. Hon öppnade dörren snabbt och drog på sig ett fejksmail.
Men polisen står inte där utanför – där står Laroch. Hela Erinas kropp slappnade av när hon såg honom. Kanske att hon skulle kunna berätta?
”Hej” sa han och log sitt sneda leende, men hans ögon såg trötta, ledsna och olyckliga ut.
”Kom in. Vad har hänt?” undrade Erina oroligt. Han steg in och tog av sig sina skor. Hans jeans hade torr lera på sig som smulades ner på golvet för varje steg som han gick. Aja, hon skulle ändå ha städat.
”Jag vet inte om det har hänt en sak, men jag är orolig. Jag är orolig för William” sa han och tittade ner i marken. William var Laroch pojkvän sen några månader tillbaka.
”Jaså? Vad har hänt?” undrade Erina. Allt hon ville var att han skulle vara lycklig, varför skulle han vara ledsen då? Tårarna började leta sig fram igen, men Erina lyckades stoppa dem. Laroch gick in i hennes kök och satte sig på en av hennes stolar. Det var tyst en stund och han såg ut att tänka. Han tittade sorgset på Erina, men han såg också lite förbannad ut.
”Du kan säga allt till mig stora broder, så länge det inte gäller..” började jag.
”ren ondska från din vackra själ” avslutade vi tillsammans. Så hade vi alltid sagt, han log lite smått mot mig. Minnen. Varför kunde vi inte fortsätta vara oskyldiga barn för alltid?
”Det är om William”
William var hans pojkvän sen en månad tillbaka, William var Laroch första pojkvän. Hade de redan gjort slut? Eller var det något annat?
”Har det hänt något?” undrade Erina oroligt.
”Det är något konstigt med honom. Igår sa han att det var något viktigt han skulle göra på kvällen. Jag sa att han fick göra det, men.. Eh.. Vi hade redan bestämt att vi skulle ha myskväll hemma så jag blev lite förvånad. Han gick runt i lägenheten och var liksom tjurig på något sätt..” han blev tyst och funderade lite. Erina hade känslan av att han utelämnade något viktigt, men han skulle säkert säga det till henne senare, för de sa ju allt till varandra.
”men så gick han ifrån väldigt sent, jag kommer inte ihåg hur mycket klockan var, jag kollade på någon gammal film och höll nästan på att somna när jag hörde dörren smälla igen bakom honom. Jag tror han döljer något från mig” fortsatte Laroch. Han lät ledsen, men ilskan fanns fortfarande kvar. Han knyckte med huvudet så hans lugg kom på plats innan han fortsatte.
”Jag tittade ut genom fönstret och såg honom åka, du vet vi har ju stor utsikt. Och han var på väg till dig. Först blev jag avundsjuk och trodde att du och han på något sätt, jag du vet” Erina skrattade när han sa det, men han såg fortfarande orolig ut.
”Vad fan tror du om mig?” hon gav honom ett leende och tystnade för att han skulle fortsätta. Han ryckte på axlarna.
”Jag vet inte när han kom hem men han sov fortfarande när jag var på väg hit. Men så när jag var på väg hit så såg jag avspärrningar framför skogen, så jag frågade en polis där vad som hade hänt. De sa att någon hade blivit mördad och våldtagen där inne” han skrapade bort en gammal fläck från träbordet de satt vid medan han pratade. Så blev det tyst.
”Jag vet att det låter hemskt, men.. Jag misstänker honom. Han har varit så.. Så konstig” viskade han, Erina hörde att gråten var nära men visste inte vad hon skulle säga. Hon harklade sig för att avbryta tystnaden.
”Jag kan kanske prata med honom?”
”Du pratar fan heller inte med en jävla MÖRDARE! Fattar du?” fräste han förbannat.
”Okej okej. Jag ska väl inte det då. Du behöver inte bli så arg”
”Men han kanske mördar dig om det visar sig att du vet något?”
”Jo, men..”
”Du säger INGENTING! Åh, jag visste att det inte var någon idé att snacka med dig” han suckade irriterat och ryckte med huvudet igen fastän luggen satt rätt.
”Sluta! Jag säger väl ingenting då” fräste hon, men hon förstod att han var rädd om henne. Han ville väl inte att hon skulle gå och prata med en mördare. Och det skulle väl inte hon heller vilja om samma sak skulle hända henne? Nej, självklart inte.
”Tack. Jag visste att jag kunde lita på dig. Jag behövde bara prata av mig lite. Behöver du prata om något? Det var länge sen vi hade en lång pratstund” han reste sig upp och tryckte in stolen intill bordet.
Skulle hon berätta? Hela hennes hjärta sa ja, hon behövde prata av sig. Men hjärnan sa åt henne att skippa det. Hon behövde prata med William och kolla läget först..
Okey, nu vill jag VERKLIGEN inte ha några smygläsare om ni har kommit så här långt! ;) Kom igen och kommentera så blir jag superglad, så kommer det en förhoppningsvis förbättrad och mer actionfylld fortsättning på det här! Ju mer kommentarer desto bättre läsning alltså.. (a) JAG TVINGAR ER! :D Tål självklart kritik så jag kan bättra mig! :)
Kram och tack för alla kommentarer, värmer i hjärtat och får mig att vilja fortsätta! <3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | 95an - 24 nov 10 - 18:06 | | mycket spännande :D | theredroses - 20 nov 10 - 05:36- Betyg:  | | Bra. Väldigt bra, faktiskt. | | Ferdos-Lina - 17 nov 10 - 18:51- Betyg: | Jättespännade och underbar del
mejla när nästa del kommer så snabbt som möjligt! | | Ensam4-ever - 15 nov 10 - 14:23 | | skit bra! maila nästa! | | bopping_girl - 15 nov 10 - 02:52 | | Kanon bra.. Glædjer mig till næsta | | sztiz - 14 nov 10 - 20:16- Betyg: | *HANDEN MOT HJÄRTAT* JAG LOVAR ATT ALDRIG SMYGLÄSA! :D
aas bra novell längtar till näst DEL <333 OCH FORTSÄTT MEJLA ;D |
|
|
|
