Mördad oskuld, del 4 |
Mördad Oskuld, del 4
Erina slängde stöveln på den vita mattan i hallen, som fick fläckar på sig. Hon orkade inte bry sig utan drog av sig sina leriga skor och slängde dem på mattan också. Mattan blev ännu lerigare.
Hennes kropp var kall och frusen när hon la sig i sin sköna säng. Men allt som hänt snurrade i huvudet och hon kunde bara sova. Hon slängde sin kropp från sida till sida men inget verkade bra. Tankarna snurrade och snurrade. Var hade hon sett de där ögonen?
Kanske grannen Samuel? Men han var väldigt smal, inte sådär stor som mannen i skogen. Men tjocka kläder hade han kanske, så möjligt var det ju. Hade han tillräckligt små fötter? Kunde han ha storlek 35? Skulle han kunna mörda en ung tjej?
Erina reste sig snabbt upp, där kunde hon inte bara ligga och fundera!
Hon hade inte hunnit tänka på det tidigare när hon hade sprungit ner för trappen, men nu märkte hon. Brukade det verkligen vara såhär tyst? Brukade inte Samuel spela dator fram till 5 på morgonen eller något? Det brukade låta högt. Men nu var det tyst. För tyst? Erina tryckte på knappen bredvid dörren så det ringde. Det bröt tystnaden och Erina tyckte det kändes lite läskigt. Adrenalinet pumpade i blodet. Hon kunde inte stå stilla utan stampade från sida till sida. Steg hördes i lägenheten och Erina tryckte otåligt på knappen igen. Ett irriterande mumlande hördes från dörrens andra sida, och så öppnade Samuel.
När han såg vem det var såg han förvånad och orolig ut.
”Eh. Har det hänt något?” undrade han lite halvt irriterad. Hans bruna hår var rufsigt och hans kläder bestod av en t-shirt och kallingar.
”Varför spelar du inte dator?” Erina stampade fötterna, kunde han inte släppa in henne?
”Den är inlämnad för lagning, min syrra gjorde något weird med den, men varför bryr du dig?” han såg ännu mer förvirrad ut än innan. Så mötte han Erinas blick. Och nej, hon kände inte igen ögonen från mördaren. Men för säkerhets skull klampade hon in i hans lägenhet och lyfte på en sko.
”Vad fan gör du?” han såg väldigt osäker ut. Vad gör man med galna kvinnor som klampar in och frågar om en konstig sak och sedan tittar under hans sko? Erina blev full i skratt när hon tänkte på det, och när hon såg numret 41 vågade hon äntligen skratta. Hon la ner skon på golvet.
”Alltså ursäkta. Jag fick ett ryck. Ska inte hända igen!” hon log mot Samuel och gick baklänges ut genom lägenheten.
”Okej” sa han med ett konstigt skratt.
”Hejdå, sov gott!” sa Erina innan hon sprang in till sig igen.
Väl nere i sin säng letade hon efter flera misstänkta i sin hjärna. Bilder flashade förbi men allt avslutades ändå med att deras skostorlek inte passade stövelns storlek. Hon vände och vände, men kunde verkligen inte sova. Hur mycket var klockan? Vart simmade mördaren? Var var han nu? Vad hade hon egentligen gjort? Kanske skulle hon egentligen ha gått till polisen? Skulle de hitta henne, skulle de misstänka henne för att hon inte sagt något? Frågorna kvittrade runt i huvudet som en massa fåglar som flugit vilse. Till slut kom tårarna också. Vad hade hon gjort?
Vad tycker ni? Inga smygläsare nu! ;) Ska jag fortsätta?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | bopping_girl - 14 nov 10 - 05:10 | | Læst alla 4 nu, vældigt bra skrivet, maila gærna næsta :) | sztiz - 13 nov 10 - 21:00- Betyg:  | Jaa fortsätt :D <333 älskar din novell
mejla?! |
|
|
|
