</3 |
Jag sitter i min ensamhet
vill inte tänka
på vad som hänt
orkar inte kämpa
emot tårarna längre
dom faller ner
kinderna blir våta
jag kan inte se
igenom mina tårfyllda
ögon
det blir bäst
att blunda
allt blir svart
jag vill inte tänka
jag vill inte tro
att för några timmar sedan
stod du på en bro
hela dagen
hade jag känt oro
du hade ringt
och berättat
att du inte kommer till skolan
på ett tag
du bad mig
att inte ringa dig
jag gjorde som du sa
det gjorde ont inom mig
att se din bänk stå tom
jag tog mod till mig
och gick hem till dig
när dörren öppnades
såg jag din brors
rödsprängda ögon
din mamma
berättade vad som hänt
och allt rasade
samman inom mig
hemma hade jag gråtit
aldrig sovit
hur kunde du
välja vägen upp?
du hade mycket vänner
som alltid trott
att du kunde kämpa
att du skulle gå vidare
jag vill helst inte
prata om det här </3
men för vissa
går det inte att hålla
samtalsämnet inom sig
jag stirrar upp i himmelen
och ropar rätt ut
Varför?
ditt liv
det var så bra
varför gav du upp?
vi försökte hjälpa dig
rätta till dina problem
så varför?
gav du upp ..
Egentligen är dikten inte om mitt liv,jag skrev den till en tjej hennes bästavän hon tog självmord</3
|
|
|
|
