Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Hanabira Academy - Del 7

heheeh allmänt galen novell, hoppas ni gillar det ;)

Del 7
Vincent:
Dom var bara ettor och bara tjejer, så jobbigt att bli av med dom skulle det nog inte vara. Jag sneglade emot tjejerna där dom satt sedan vände jag blicken tillbaka emot Kevin och Rido.
”Ät upp fort så sticker vi ut till bryggan!” sa jag. Rido spärrade upp ögonen och tryckte in hela korven i munnen.
”Skynda Kevin!” sa han med käften full.
”Ta det lugnt, jag vill inte få ketchup på mig!” svarade Kevin. Jag suckade och drog upp båda från bänkarna. Tjejerna höjde huvudena när dom såg oss gå ut igen. Juuri kollade stint tillbaka på tjejerna och dom började resa sig upp.

Jag gjorde mitt bästa för att fixa fram fiskarna men jag kunde inte styra levande ting som människor och djur så jag fick använda mig utav vattnet och växterna omkring. Det var svårt att göra det diskret och utan händerna men det var nog en liten hjälp. Kevin och Rido stod otåligt och väntade på att det skulle nappa.
”Kom igen nu Vincent!” sa Kevin. Jag rätade på ryggen och kollade på honom.
”Du kan ju alltid försöka få ögonkontakt med en firre och be honom hoppa upp på bryggan!” sa jag kaxigt. Kevin gav mig en seriös och smått förolämpad blick.
”Jag kanske ber dig att hoppa i!” sa han surt tillbaka.
”Nej varför inte be Rido göra det så kan han gå och brotta ner gammeljäddan det lär ju bli någon bonus.” svarade jag spydigt.
”Vad har jag nu gjort?” frågade Rido. Kevin suckade.
”Rikta ditt jobbiga humör emot tjejerna och tänk på tävlingen nu!” sa han till mig. Jag snörpte på munnen och fortsatte med tävlingen.
”Vad tror du tjejerna har för krafter?” frågade Rido tyst.
”Den där glasögon tjejen har..” började jag men blev avbruten.
”Juliette.” sa Rido.
”Va?” svarade jag.
”Ja! Hon heter Juliette!” sa han. Jag rynkade pannan åt honom.
”Okej… hon verkar kunna stanna folk.. det var i alla fall vad jag såg.” sa jag. Rido nickade.
”HHHAAAHHAAAAAA!” hörde jag en irriterande röst ropa från andra sidan bryggan. Juuri höll upp håven med en till fisk. Hur kunde dom få så mycket fisk? Vad gjorde dom.
”Dom stelnar säkert fisken och tar upp den med håven!” sa Kevin ironiskt. Jag fnös.
”Ja något gör dom ju.. fuskare!!” sa jag. Rido kollade på mig.
”Men vi fuskar ju också.” sa han då. Jag gav honom en brydd min och satt fingret för munnen.
”Komsi komsi fiskarna!” viskade Rido emot vattnet.
Jag kollade upp emot tjejerna igen. Den där Juuri gjorde definitivt något. Hon såg så koncentrerad ut. Plötsligt kom deras lärare ut på bryggan och Juuri rätade på ryggen. Läraren pratade med dom ett tag och alla tre tjejer såg ovanligt lustiga ut. Det var som att dom helt plötsligt blev hjärndöda. Läraren fortsatte vidare och kom närmare oss på andra sidan utav den fyrkantiga bryggan som omringade laxodlingen.
Hon stannade upp och kollade på oss. Vad ville hon.
”Ni använder inte magi va?” frågade hon.
”Nej..” svarade jag och försökte hålla ögonkontakten kvar.
Hon var tyst ett tag. Äckliga padda gå då! Vi förlorar tid! Tänkte jag. då snörpte hon på munnen och kollade på Kevin som hade vänt tillbaka blicken emot vattnet.
”Ja Kevin, din spegelbild syns i vattnet, Rido det finns inga kaniner på bryggan och Vincent.. äcklig padda?” frågade hon. Alla kollade storögt upp på henne.
Hur visste hon…? Tänkte jag. Kevin verkade inte bry sig och kollade tillbaka på sin spegelbild. Plötsligt ser jag hur en stor, stor fisk simmar några millimeter ifrån vatten ytan, sakta. Vart var håven! Tänkte jag panik slaget. Läraren började gå tillbaka över till tjejernas sida.
”Bort med ditt fula tryne ifrån min spegelbild!” ropade Kevin emot fisken och tog upp en pinne för att slå den.
”KEVIN!” ropade jag panikslaget och slet åt mig håven. Samtidigt på andra sidan bryggan. Ropade Xi rakt ut:
”Den är jätte stor! Jag kan inte hålla fast!” hon höll precis på att följa med fisken ner i vattnet då Juliette frös både henne och fisken. Men hörde sedan lärarens fotsteg och släppte fort på kraften utan att tänka. Xi föll i vattnet och jag hann precis få ta i den stora fisken i håven då Rido puttade mig åt sidan så att jag tappade håven med fisken.
”Vi måste hjälpa henne!” ropade Rido och hoppade i vattnet efter Xi. Juuri såg den stora fisken jag nästan fått tag i och hoppade ner i vattnet efter håven! Var hon dum i huvudet hann jag tänka innan jag själv hoppade efter. Kvar stod Juliette och Kevin på bryggan och stirrade.
Det var tyst i några långa sekunder.
Plötsligt kom Rido upp med Xi i famnen och la henne på bryggan. Vattnet forsade ut genom deras kläder och Xi hostade chockat upp vatten. Själv klättrade jag fort upp på bryggan då jag helt enkelt gav upp tanken på att fånga den där håven. Den svala vinden gav mig gåshud och jag slöt armarna tätare om min kropp. bara några sekunder efter kom Juuri upp klättrandes på bryggan och det verkligen flög grodor ur hennes mun. Inte bokstavligen då….
”VAD I HELA FRIDEN!” uttryckte sig deras lärare och marscherade fram till oss. Steve, våran lärare, kom springande ut på bryggan och jag tror aldrig jag sätt hans små korta knubbiga ben gå så fort.
”Hämta några filtar eller något!” ropade han till en flicka som jobbade på laxodlingen.

Från kaos till stillhet så satt vi tillslut insvepta i filtar i värmestugan lite högre upp längst vägen ner till bryggorna.
”Det är bara en liten tävling för kul, inte liv eller död! Seriöst!” ropade deras lärare.
”Och som om det var allt! Ni använder era krafter då ni har blivit tillsagda att ni inte får det! dom som jobbar på den här odlingen har ingen aning om att ett gäng mutanter har kommit hit och vi vill helst låta det förbli så!” sa hon argt. Vi satt tysta.
”Ni är alla diskade!” ropade hon och lämnade stugan. Det blev knäpptyst då hon smällt igen dörren. Dom andra i klassen var ute och fiskade.. lagligt och här satt vi och såg ut som blöta katter. Ja inte Kevin och Juliette då. Juliette suckade.
”Vi hade kunnat vinna det här utan fusk tjejer!” sa hon och hon verkade vara besviken på sig själv. Jag fnös bara. Då harklade sig Kevin.
”Betyder det här då att alla får gå hem nakna?” frågade han.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
sztiz - 4 aug 10 - 02:38- Betyg:
Hahahahdu måste skriva mer .:D<333

Skriven av
Amoled
3 aug 10 - 22:29
(Har blivit läst 91 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord