Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

A different point of view - del 59

Kap 59

Irma:

Jag var verkligen glad över att han var tillbaka. Jag hade tänkte väldigt mycket under tiden han var borta, så mycket så att jag tydligt kunde känna hur det pulserade i tinningarna.
Jag hade alltid varit säker på det mesta. På vem jag var, på vad jag kunde, på vad jag ville och på vad jag tyckte men efter det som hade hänt i förrådet hade jag blivit osäker på mig själv.
Jag brukade alltid vara stark i det mesta utom fysiskt. och att säga vad jag tycker hade aldrig varit något problem. Men det var svårt att säga vad man tycker när man inte vet det själv. Jag hade legat på mitt rum en hel dag och bara tänkt. Kunde det vara så att jag hade börjat ..gilla Izumi. jag ville alltid ha hans uppmärksamhet, röra honom, se honom. Jag lät honom till och med röra vid mig och jag ville att han skulle göra det. Jag hade förändrats. Jag blev lätt generad när han sa eller gjorde något mot mig och en massa andra saker som inte var mig likt alls. Jerobian hade jag glömt … eller ja, jag hade ju inte glömt honom men jag såg honom som inget mer än en vän. Det kändes skönt. Nu stod jag mitt i klassrummet och rodnade som någon uppsvullen domherre och visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Jerobian såg det och kollade menande på mig. Visst var jag inte så naiv så att jag inte hade förstått att jag gillade Izumi men jag ville inte att andra skulle märka det. Med bestämda steg gick jag och satt mig i bänken igen, men mina tankar svävade fort iväg mot saker som inte hade med lektionen att göra.

På lunchrasten satt vi runt ett bort dom vanligt och åt av maten som Airi hade gjort. Jerre och Airi satt på ena sidan och jag och Izumi på andra. Airi och Jerre kunde inte sluta att le och det gjorde mig lite irriterad.
- vad flinar ni åt egentligen?! Sa jag med höjd röst. Airi lutade huvudet åt sidan.
- Vadå får man inte vara glad? Frågade hon med ett retsamt tonläge.


Jerobian:

Man märkte på både Izumi och Irma att det var något som var annorlunda.
Jag vände mig tydligt åt Airis håll och började prata med henne om saker dom andra inte hade med att göra, för att avsiktligt frysa ut dom så att dom skulle börja prata med varandra. Airi verkade fatta vinkeln och spelade snabbt med. Vi båda kollade på varandra men var egentligen koncentrerade mot Irma och Izumi. dom satt tyst och kollade på oss. Jag började prata lite högre för att skapa någon slags vägg emellan mig, Airi och Irma, Izumi.
Plötsligt såg jag hur Izumi lutade sig mot Irma och viskade något, Irma satt helt stilla och rörde inte en fela men ett svagt leende syntes på hennes läppar. Både jag och Airi märkte det och log åt våran fram gångs rika plan.


Irma:

Airi och Jerre pratade högt och ljudligt om någonting jag inte kunde förstå, om jag lyssnade på deras meningar så tyckte jag inte att dom verkade betyda något.
Jag fick lust att retas lite med Izumi fast på en ny nivå så jag sträckte ut handen under bordet och strök honom längst låret. Han verkade stelna till vid beröringen och jag såg hur han bet ihop med tänderna. Han kollade fortfarande rakt fram och försökte verka oberörd.
Så jag strök med handen lite högre upp för att få en annan reaktion och han vände sakta ansiktet mot mig. Jag mötte honom bara med ett oskyldigt leende och han vände sedan tillbaka ansiktet mot maten. Muahahahahahahaha! Ekade det inne i mitt huvud.
Airi och jerre verkade ju fortfarande ha mycket att prata om så jag hade inte tänkt att sluta. Det var nästan så att jag var en gnutta hämndlysten. Nu var det min tur att chocka honom.
Jag smekte honom på insidan av låret och jag såg hur han knöt näven på bordet.
Tillslut tog han tag i min hand och la den i mitt eget knä. Sedan suckade han djupt och kollade bort. Var han lite generad? Tänkte jag och böjde mig över bordet för att kolla. När han märkte att jag försökte se hans ansikte satt han handen över mitt och tryckte mig tillbaka ner i stolen.
- haha aj! Sa jag och Airi och Jerre kollade misstänksamt på oss.
- Eh sluta! Sa jag bara och började äta min mat.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
blackgirl - 3 maj 10 - 19:46- Betyg:
fyfan vad jag bara älskar airi och jerre...
osså izumi o irma...
jag älskar allihopa
jag avgudar er!!! =D

Skriven av
Amoled
1 maj 10 - 14:47
(Har blivit läst 84 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord