A different point of view - del 55 |
Kap 55
Irma:
Plötsligt föll Izumi över mig och ett gäng bollar som hade trillat ner från en hylla.
- aoutch. Sa jag med stängda ögon och satte händerna på huvudet för att skydda det från bollarna.
Jag kunde känna Izumis andetag mot mitt ansikte och hans varma kropp mot min.
- är du okej? Frågade jag. han måste verkligen ha ont i huvudet med tanke på att han var sjuk och att han faktiskt fick en boll i skallen nyss.
Men han svarade inte. Han sänkte huvudet lite mot min hals och blev helt stilla. Stackarn. Tänkte jag och satt min hand mot hans huvud. Plötsligt känner jag hur hans hand smekte mig längst midjan och upp på min kropp.
- Izumi? Frågade jag tyst. Han drog med handen över min mage och på väg upp mot mina bröst men precis innan hans hand var där, lyfte han på handen och blev stilla.
- Är du okej? Frågade jag och visste inte riktigt vad jag tänkte eller vad som hände. Det var som om jag var nyfiken på vad han skulle göra men samtidigt kände jag hur det knöt sig lite i magen.
Han la handen mot mitt vänstra nyckelben och smekte mig sedan upp mot halsen och sedan ner mot brösten igen. Men det var hela tiden som att han ångrade sig när han kom för nära det området. Jag låg blixt stilla och stirrade på honom men han undvek ögonkontakt med sänkt huvud. Plötsligt stack han in båda armarna under mig och tryckte sig emot mig. Den plötsliga rörelsen fick mig att skrika till men Izumi verkade inte bry sig. Då kände jag hur mitt hjärta började att slå dubbelt och att paniken inte fanns långt bort. Vad gjorde han och varför pratade han inte med mig. Han tryckte mig hårt mot hans kropp och kysste mig på halsen.
- Izumi!? Sa jag lite högre men blev avbruten av mitt eget skratt eftersom att jag var väldigt kittlig på halsen. Izumi började andas snabbare och hans händer letade sig fort runt på min kropp. Han snabba rörelser smittade av sig på mig och jag började få panik. Vad var det som hände. Vad tänkte Izumi på just nu. Plötsligt tyckte han sin hand emot mitt bröst och jag var snabbt där med min egen hand för att dra bort hans. Men jag var inte stark nog och Izumi tafsade verkligen på mig. Allt började att snurra i huvudet. Allt gick så fort, vad hände? Jag ville få tiden att stanna men visste inte hur. Plötsligt skrek jag rakt ut.
- IZUMI!!!!!!!!!!!!!!
Allt blev still. Det enda som hördes var Izumis andetag mot min hals. Sakta flyttade han bort handen från mig. Det kändes som om vi var helt stilla i flera minuter. Plötsligt flyttade sig Izumi ifrån mig och drog med ryckiga rörelser upp dragkedjan på tröjan jag hade på mig som jag hade lånat av honom. Sedan ställde han sig upp och gick mot dörren. När han kom fram slog han hårt med knyt näven på den och röt till sådär som bara killar kan. Jag låg förstelnat kvar på madrassen. Jag hörde hur Izumi lutade sig mot dörren och hasade sedan ner mot golvet. Jag satt mig försiktigt upp och kollade på honom. Han hade sänkt huvud och det var omöjligt att kunna se hans ansikte. Jag visst inte vad jag skulle göra. Jag var fortfarande i chock. Jag virade in händerna i dom för långa tröjärmarna. Allt kändes så konstigt. Jag var inte lika hysteriskt upprörd som den tidigare olyckan men ändå var den här gången tydligen med flit. Varför var jag inte lika upprörd. Jag var bara chockad. Izumi satt tyst mot väggen.
- Izumi? Frågade jag tyst. Ett tyst förlåt hördes från hans håll.
Sakta började jag att krypa mot honom. Tillslut satt jag rakt framför honom med knäna underhuvudet. Han kollade inte upp eller rörde sig över huvud taget.
- Egentligen skulle jag ha slaktat dig men konstigt nog så gör jag inte det. Sa jag och drog hans stora tröja över mina ihop krupna ben.
- Men … började jag. jag kom på vad jag var på väg att säga. Något i stil med att det skulle vara bra om han tog det lite lugnt och åtminstone pratade med mig. Så kunde jag ju inte säga, det var ju som om jag tyckte att det han precis gjort var okej. Men han slutade ju faktiskt. Det var inte alls som med Simon då jag fick lov att sparka till honom mellan bena för att bli fri. Usch jag ville verkligen inte tänka på det.
Mitt huvud var helt tomt på något konstigt sätt. Jag försökte kolla på Izumis ansikte men han höll det sänkt och blicken rakt ner. Varför tyckte jag att det var okej att han gjorde så här. Tänkte jag om och om igen. Han satt bredbent med böjda ben och armbågarna lutandes på varsitt knä.
- Izumi? Frågade jag igen och en ljudlig suck hördes från honom.
Plötsligt kände jag hur nyfiken jag var på honom, jag brydde mig märkligtvis mycket om hur han kände och så vidare. Jag drog mig närmare honom med hjälp av fötterna så att jag nästan satt mitt emellan hans ben. Då kollade han försiktigt upp på mig. Han såg besvärad ut.
Jag drog fram min hand ur den långa ärmen och satt den mot hans bröstkorg.
- det är bara lite orättvist. Sa jag och drog ut underläppen i försök till en ironisk, ledsen min.
Izumi kollade frågande på mig.
- om du bara tror att du kan komma och ta på mig så där så måste ju samma regler gälla för mig. Sa jag och log. Izumis blick växlade snabbt över till en mer chockade blick. Jag drog med handen ner mot hans mage och smekte honom över bältet. Han stirrade på mig ett tag men vände snabbt bort ansiktet och satt handen över munnen.
Plötsligt ryckte det till i dörren och ljuset bröt in i förrådet. Jag kisade med ögonen mot det starka skenet och höll upp händerna för att skymma.
- Irma! Hörde jag Airis röst säga. Hon var tillbaka! Tänkte jag. Airi och Jerre stack in huvudena i rummet och kollade nyfiket på oss.
- Är jag så viktig för dig så att du glömmer mig i ett idrotts förråd så här länge. Sa jag till henne när hon öppnade dörren helt.
- Jag hade lite saker att göra. Sa hon och sträckte ut handen mot mig. Izumi satt fortfarande kvar med handen för munnen och ansiktet vänt ifrån oss.
- Kommer ni? Frågade Jerobian.
Jag reste mig sakta upp och gick ut i ljuset.
- förlåt. Sa Airi. Och kollade sig omkring. Min mobil var i omklädningsrummet förresten.
Jag suckade lite.
- jaha. Svarade jag.
- men du Irma, vad hände? Frågade hon som om hon visste att det hade hänt något. Men kunde jag berätta för henne, hon kände ju Izumi så bra och … det skulle bli pinsamt.
- Nej inget speciellt. Svarade jag bara
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | blackgirl - 29 apr 10 - 14:22- Betyg:  | Aaw vad söttelisött! <3
Nu hoppas jag verkligen att det blir dom officiellt |
|
|
|
