The Shinigami guard [del 36] |
Kap 36
Jacob:
Det var sent och Rose låg och blundade bredvid mig i sängen. Det var så mycket som var annorlunda helt plötsligt. Allt underdagen hade verkligen gjort mig trött och tankspridd.
Rose var alltså inte flera tusen år trotts allt. Om det nu var min mamma hon hade pratat om. Det kändes lite underligt. Jag saknade mina föräldrar, tänk vad mycket det fanns som man ville ändra på. Men det var inte bra att leva i det förflutna. Jag var tvungen att göra som jag alltid behövt göra, ta mig i kragen och leva i nuet. Nuet var ju faktiskt väldigt bra. Bättre än det kanske någonsin har varit. Rose hade somnat och mumlade något i sömnen. Hon vred på sig och la armarna om mig. Hennes hand strök rofyllt upp och ner över min överkropp. Ja, nuet var verkligen bra.
Rose hade ställt sig rak i ryggen och upp höjt huvud vid min säng på morgonen och sagt att hon faktiskt behövde ta stoltheten till sig och snacka med några på skolan. Jag hade bara kollade på henne och nickat. Undrat vad hon hade tänkt. Nu var vi på väg till skolan och den första vi såg var Ribbe vid ingången. Kevin stod på skolgården och gav mig en mordisk blick. Han skulle nog aldrig förlåta mig för igår och jag skulle nog snart ligga i trubbel. Men det orkade jag inte bry mig om än.
Vi kom in på skolan och Rose stapplade snabbt i väg i korridoren. Hon var nog ute efter Gwen och jag sänkte ögonbrynen i fundersamhet över vad hon hade tänkt göra.
Jag och Timo satt i kafeterian och just som jag började undra över vad som egentligen hade hänt så kunde jag skymta Rose och Gwen komma gående emot oss. Dom såg ut att vara sams men Gwen kollade generat ner i marken och Rose armbågade henne i sidan.
Dom kom fram och satt sig vid bordet.
”Så, allt bra eller?” frågade jag. Rose nickade. Gwen kollade upp på mig och gav mig en bekymrad min.
”Förlåt Jacob. Jag blir fortfarande avundsjuk när du är med andra tjejer.” sa hon. Jag log svagt åt henne.
”bli inte det!” sa jag. jag visste att hon egentligen hade lite känslor kvar för mig, men det kanske skulle vara lättast för båda ifall jag låtsades att jag inte visste.
”Och du förresten!” sa Rose och pekade på Timo som spärrade upp ögonen.
”Det där igår var inte personligt, så försök inte att stöta på mig!” sa hon. Jag kunde inte hålla mig för skratt då jag såg Timos snopna blick och jag var tvungen att slå till honom.
Vi umgicks allihopa hela dagen och det kändes skönt att alla kom så bra överens. Skolan var slut och vi packade ihop våra saker. Gwen kom fram till oss och log stort.
”Kan vi inte hitta på något nu?!” hon riktade frågan mer emot Rose så jag struntade i att svara.
”Ja, som vadå?” frågade Rose.
”Kanske åka till bad huset eller så!” sa hon. Jag vände mig om och kollade på dom. Rose såg ut att tänka och kollade sedan på mig.
”Vad tycker du om det?” frågade hon mig.
”Varför inte!” svarade jag. Gwen tog Roses händer.
”Bra!!! Jag tar med Ribbe och Timo och så ses vi vid bad huset klockan fem!” sa hon innan Rose hann svara.
När Gwen hade skuttat i väg log Rose åt mig.
”Ja, Gwen är rätt okej trotts allt.” sa hon. Jag fnös bara.
”Har du ens en bikini?” frågade jag. Rose kollade chockat upp på mig.
”Juste, vad jobbigt!” stönade hon.
”Nu får du köpa saker som alla andra!” sa jag och retade henne. Hon rynkade på näsan och la sedan händerna på mina axlar.
”Så följer du med mig och köper en bikini innan vi ska vara på bad huset då?” frågade hon.
|
|
|
|
