A different point of view - del 51 |
Kap 51
Irma:
Jag hade svårt att fästa min blick på något och mina tårfyllda ögon gjorde allt suddigt. Izumi höll sina stora händer mot mina kinder och försökte fånga min blick. Jag visste inte riktigt hur jag skulle förklara mig. Varför grät jag, jag hade börjat göra det oftare nu. Förut bet jag bara ihop och fick ut allt genom ilska. Grät jag för att jag var lättad? Lättad för att han inte hade gjort det med flit, lättad för att han verkade förlåta mig och lättad för att han var här.
Jag ville inte tappa en vän och utan att jag hade märkt det så hade Izumi blivit en av mina närmre vänner.
- jag … jag gick nog …. Lite över styr. Sa jag. det var jobbigt att prata. Han kollade fortfarande på mig utan att säga något och det gjorde mig stressad.
- Jag .. vet inte hur jag … ska förklara. Sa jag sedan.
Då gav han vika med blicken och suckade lätt.
- det är lugnt. Airi har berättat. Jag kollade frågande upp på honom.
- Om Simon. Förtydligade han. Hade Airi pratat med Izumi. Tänkte jag.
Det kändes skönt och jag slappnade av lite, jag ville inte berätta händelsen om Simon själv, men Izumi visste tydligen.
Han hade släppt ner händerna längst sidan och kollade ut genom fönstret. Sedan tog han upp handen mot panna och stönade till. Juste han var ju sjuk. Jag tog tyst hans hand och ledde honom till sängen.
- sitt, du är sjuk. Sa jag och han satt sig ner. Jag satt mig på sidan om honom och drog upp benen.
- Du, kan vi … glömma allt det här? Frågade han och fingrade på sina ringar.
Jag nickade försiktigt. Skuld känslorna kom över mig igen. Han hade egentligen inte gjort något fel. Men han hade fått stryk och han var sjuk och det var ändå han som kom hit för att prata. Jag gömde ansiktet i skam. Jag kände hur Izumi rörde sig i sängen och när jag öppnade ögonen hade han lagt sig ner. Han pressade hårt ihop ögonlocken. Han kunde verkligen inte må bra.
- förlåt! Sa jag igen. Allt är mitt fel. Han öppnade ögonen och kollade på mig.
- Vi glömmer det sa jag. svarade han. Men jag kunde inte glömma om jag inte fick bli av med skuldkänslorna.
- men … började jag men Izumi avbröt.
- Tyst. Sa hon och blundade.
- Men…
- Tyst! Jag suckade, han hade visst bestämt sig för att inte låta mig prata.
Mina ögon granskade hans kropp där han låg, om jag skulle vara ärlig så såg han rätt bra ut. väldigt snyggt uppbyggd kropp. Han öppnade ögonen igen och kollade på mig.
- men du vet verkligen hur man får en man att få ont. Sa han.
- Men vi skulle ju glömma det! Sa jag generat. Han log lite svagt åt mig.
- Hur känns det då? Frågade jag och kollade tydligt på området på hans kropp som jag pratade om.
Då tog han upp en kudde och kastade den på mig.
- aj …sa jag automatiskt men egentligen hade det inte gjort så ont. Jag tog kudden och la mig på mage bredvid Izumi. Jag ska glömma det här. Tänkte jag. han är bara en schysst vän inte någon snuskig kille. Izumi låg stilla och tystnaden gjorde mig trött. Jag kände hur skönt det var att blunda. Jag la mig till rätta och kramade om kudden, jag ville alltid krama om något då jag skulle sova. Det enda ljuset i rummet var från en mellan stor lampa med dovt sken.
Juste, jag kunde väl inte somna, Izumi var ju kvar. Men min kropp kändes som förlamad och jag orkade inte prata. Sakta men säkert slocknade allting och jag sov.
Jag kände hur det svaga solljuset lyste in i rummet men jag var fortfarande för trött för att röra på mig. Skola! Jag orkar inte. Tänkte jag och blundade igen. Jag drog med fingrarna över det jag höll i och med min trögtänkta morgon hjärna märkte jag inte för sen ett långt tag att det jag höll om inte längre var kudden. Jag spärrade upp ögonen och kollade mig omkring utan att röra en fena. Izumi var ju kvar. Jag låg med huvudet mot hans bröst, handen runt hans midja och ett av mina ben emellan hans. Plötsligt slogs dörren upp och Jenii kom in.
- du kommer att försooova…. Sa hon innan det blev tyst. Jag vände fort på huvudet och kollade på henne. Hennes ögon vidgades och hon sprang sedan rakt ut.
NEEEEJ! Tänkte jag.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Fiiiaaas - 23 apr 10 - 15:17- Betyg:  | ohlala :) bra story :D jag är glad över att dom pratade ut å jag älskar att hon ligger så, det är så jävla mysigt.
Love it ;) |
|
|
|
