A different point of view - del 21 |
Kap 21
Jerobian:
När jag vaknade var klockan lite över 3. jag snurrade mödosamt runt i sängen.
Jag var kokhet men skulle bara börja frysa om jag tog bort täcket.
Jag låg stilla och kollade på dörren till rummet.
Jag var jätte törstig, varför fanns det ingen roomservice?
Jag låg länge och funderade över om jag skulle orka gå ner till cafeterian för att ta något att dricka. Tillslut resta jag mig sakta upp. Det är bara att bita ihop. Tänkte jag. Jag orkade inte klä på mig något ordentligt utan svepte bara täcket runt kroppen. Direkt när jag hade kommit ut i korridoren fick jag riktigt stor lust att bara vända om och gå och lägga mig igen, men jag fortsatte bara att gå.
Trappan var den jobbigaste biten, jag trodde nästan att jag skulle falla framlänges och slå ihjäl mig. Tillslut kom jag ner i entrén. Det var inget folk där men precis när jag vände mig om för att gå till cafeterian, så öppnades entré dörren och Yura kom in springande. Mina ögon vidgades. Han bar på någon och en liten tjej som såg helt förskräckt ut kom springande efter.
- Jerre! Ropade Yura när han såg mig, samtidigt som han la ner flickan han bar på i soffan vid ingången.
- Stanna här med henne! Jag måste få tag i Kaname! Ropade han och försvann.
Jag stod chockat och stirrade på Yura när han försvann och sedan på flickan som låg i soffan.
Den andra flickan som hade kommit med springande kollade oroligt på mig.
- Vad ska vi göra!? Sa hon och begravde ansiktet i händerna. Jag skyndade fram till soffan och kollade på den våta, skakande flickan. Jag hade helt glömt bort min feber.
- Airi! Sa jag när jag fick syn på henne. Eller var det de? Hon liknade i alla fall Airi.
- Vad har hänt? Sa jag och satt mig på knä bredvid soffan. Flickan drog upp händerna tätt intill kroppen och plötsligt började hon krampa.
Jag fick panik!
- Vad ska vi göra! Ropade jag åt den andra flickan.
- Jag vet inte. Svarade hon panikslaget. Airi-Sama! Ropade hon. Det var tydligen Airi, men hon såg så annorlunda ut.
- Hämta en handduk eller något! Sa jag åt flickan.
- Var!? Frågade hon.
- Vart som hälst. Svarade jag. Fråga någon!
Hon sprang fort i väg. Vad skulle jag göra! Hon såg ut att plågas av olidlig smärta.
- Kaname! Stönad hon och vred och vände.
- Han kommer nog snart. Sa jag och gav henne mitt täcke så länge.
Hon stängde krampaktigt ögonlocken och pressade ihop läpparna.
Hennes hår var inte lika rött längre. Plötsligt kom Kaname in springande genom dörren. Han vände fort blicken åt vårat håll och sprang oroligt fram till oss.
Han tog fort upp Airi och började att dra med händerna mot hennes över armar.
Och innan han sprang ut med Airi i sin famn kollade han på mig med Iskall blick.
Det var nästan så att jag började frysa ….eller var det för att jag hade feber som jag frös.
Den andra flickan kom förtvivlat springande.
- Jag hittar ingen ….hann hon säga innan hon såg att soffan var tom.
- Dom har gått. Svarade jag.
Yura stod nu vid min sida.
- Vad hände egentligen? Frågade han.
- Jag har ingen aning. Svarade jag. En konstig oro sökte sig genom min kropp. Vad hade hänt? Var min enda tanke.
Jag drog åt mig mitt täcke och svepte huttrande in mig i det igen. Airi blir nog okej. Tänkte jag. Kaname vet nog vad som behövs. Tänkte jag för att lugna ner mig själv.
Yura ledde den andra flickan ut. Det snurrade i huvudet mer än vanligt nu och jag reste mig försiktigt upp. Entré dörrarna öppnades igen och Irma kom in gåendes.
Håret var som vanligt utsläppt men idag hade hon skoluniformen på sig.
- Hej, var är Airi. Frågade hon när hon såg mig. Sen bytte hon blick och granskade mig.
- Mår du bra? Frågade hon. Jag skakade på huvudet.
- Jag går nog upp till mitt rum igen. Svarade jag. Irma såg lite borta ut.
- Jag kan komma upp med en dricka. Sa hon sedan.
Ängel. Tänkte jag innan jag vände mig om och gick till mitt rum igen.
Jag hade nog somnat för när jag vaknade stod det en dricka på bordet bredvid mig.
Plötsligt märkte jag att jag inte var ensam i sängen, och när jag vände mig om låg en stel Irma där.
- Hej. Sa jag frågande och hon ryckte till.
- Förlåt. Viskade hon. Men det är nått jätte läskigt i din korridor. Jag rynkade pannan ett tag och funderade.
- Är det en flicka? Frågade jag sedan. Irma stirrade på mig.
- Ja det är det. Sa hon sedan. jag skrattade till men det blev mer som ett fnys.
- Förlåt att jag tar upp din säng. Sa hon och satt sig upp på säng kanten. Men när jag såg henne så sprang jag tillbaka hit och kastade mig ner bredvid dig. Hon är jätte läskig. Sa hon och sneglade mot dörren.
- Jo jag vet. Svarade jag. Jag satt mig upp i sängen och sträckte mig efter glaset på bordet.
Irma kollade på mig när jag drack. Jag kollade tillbaka på henne men hon vek inte undan med blicken. Det var som om hon undersökte något mycket intressant.
- tack för att du hämtade dricka. Sa jag för att få henne att komma tillbaka till verkligheten.
Hon blinkade till och nickade sedan. sen satt hon lika fundersamt kvar och kollade.
- Vad tänker du på? Frågade jag nyfiket. Hon lutade huvudet åt sidan och såg nästan lite arg ut.
- Du känns helt okej. Sa hon sen.
- Vad menar du? Undrade jag.
Men hennes svar var bara ett leende sen skakade hon på huvudet.
- förresten. Sa hon sedan. vet du var Airi är? Jag mindes hur Airi hade bettet sig och visste inte riktigt vad jag skulle säga till Irma. Men tillslut berättade jag allt jag hade sätt nere i entrén.
Irma spärrade upp ögonen.
- Va! Kommer hon bli okej!!? Frågade hon oroligt.
- Jag hoppas det. Var det enda jag kunde svara.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | blackgirl - 12 apr 10 - 16:04- Betyg:  | Stackars airi osså när jerre e så snäll och lånar ut sitt täcke kommer kaname och blänger kyligt på jerre och sen kommer irma och inte hört om det som hänt
Jag gillar irma hon tycker också att tjejen i korridoren är läskig |
|
|
|
