A different point of view - del 3 |
Kap 3
Jerobian:
Yura mötte mig i entrén när jag kom in.
- var har du varit? Frågade han med en irriterad ton.
- Va? På fest, synd Yura. Sa jag bara för att få se hans reaktion.
Han spärrade upp ögonen och stirrade på mig ett långt tag.
- är du seriös? Och du sa inget till mig??!!
Jag skrattade till.
- Yura, vet du hur mycket klockan är? Han kollade frågande på mig, och jag visste att hans tid kontroll var usel.
- Vilken fest slutar kl 5 på eftermiddagen? Är du rädd att du har missat ett barnkalas? Frågade jag retsamt.
Yura såg riktigt fundersam ut ett långt tag.
- jaha…du var inte på fest. Sa han sedan som om han hade vetat det hela tiden.
- Hahah nej, jag hjälpte Airi med flytten…hon ska hit! Svarade jag.
- Ska hon hit!!! Utbrast Yura. Oj oj då. Sa han och log.
- Vad är det som är så kul? Frågade jag.
- Nej inget ..du jag kommer snart. Sa han och gjorde en välbekant gest.
Han hade alltså en brud på gång. Jag suckade och skakade på huvudet åt honom innan han försvann i väg.
Jag gick upp för trappan till korridoren som ledde till mitt rum.
Nu skulle jag inte behöva äta på ett långt tag. Jag var fortfarande propp mätt efter fikat hos Airi. Men hon var bra på att baka, det var ingen fråga om saken.
Jag gick ner längst korridoren, dörren längst bort var min destination.
- Den här biten av byggnaden påminde så mycket om en skola. Tänkte jag.
Det var skåp längst väggen och rum som påminde om ett internat.
Det var tyst och öde i korridoren, ingen var gärna här under dagen.
Plötsligt hördes ett skrapande ljud längst väggen och jag kunde se en mörk gestalt i ögonvrån åt vänster.
Kalla kårar letade sig upp längst min rygg när jag sakta vred huvudet åt hållet ljudet kom från.
Jag ryckte till lite när jag fick ögon kontakt med den lilla flickan som stod tryckt mot skåpet.
Hon kollade stint på mig genom luggen.
- hej..? sa jag försiktigt. Men hon rörde inte en fena.
Hon hade en gammal skoluniform på sig och långt mörkbrunt hår. Jag kollade mig förvirrat omkring. Vad gjorde hon här alldeles ensam.
Vad hade jag tänkt att göra här egentligen? Vad det än var så fick det vänta.
Jag vände sakta om och började gå tillbaka mot trappan. Jag vände mig inte om fören jag hade kommit till trappans början och fick se att hon hade följt mig med blicken.
Det vita ansiktet kikade fram från andra sidan skåpet med händerna fast naglade mot skåps kanten.
- oh momy! Tänkte jag förskräckt när jag fort började att gå ner för trappan.
Hon såg ut att komma direkt från en skräck film. Jag kände mig lättad när jag började komma ut ur det dunkla ljuset från trappan och in i den ljusa entrén igen.
Förvånat spärrade jag upp ögonen när jag såg den rödhåriga flickan som stod vid disken och pratade med peceptionisten. Hennes ansiktsuttryck var brytt och hon kliade sig irriterad i håret. Hon slöt ögonen i några sekunder innan hon snabbt öppnade dom igen och kollade åt mitt håll. Jag ryckte till av den snabba blicken men började sedan gå fram mot henne.
- är det nått problem? Frågade jag. Airi kollade surt på killen bakom disken och sen tillbaka till mig. Hon såg ut att tänka över något i ett par sekunder och kollade sedan med vädjande ögon på mig.
- Dom har ingen bra servis här och jag måste få mina möbler upp till mitt rum…sa hon och lät mig ta reda på vad hon ville.
Jag suckade lätt och ryckte på axlarna.
- visst, vart är ditt rum? Frågade jag. Hon log med hela ansiktet och pekade på trapp uppgången i motsatt håll från där jag kom ifrån.
- Upp för trapporna! Utbrast jag.
- Ja! kom igen, visa vad du går för. Sa hon för att trigga mig.
Precis då kom Yura förbi springande men jag han precis sträcka ut handen och fånga honom i kragen.
Han drogs hastigt baklänges och tog upp händerna mot halsen.
- försöker du döda mig? Frågade han irriterat.
- Kom med här, vi ska bära upp hennes möbler. Yura stirrade fram och tillbaka mellan mig och Airi.
- Det kan hon väl göra själv. Sa han och tog ett steg åt hållet han var på väg.
En lång och slank kvinna kom in i rummet och kollade frågande på oss.
- kommer du Yura? Frågade hon.
- Ja jag är på väg. Svarade han.
- Nej han ska bära möbler! Avbröt jag.
- Jerre! Sa Yura irriterat.
- Nej det är lugnt. Hördes det från kvinnan. Jag kollar gärna på när du använder dina muskler. Sa hon och blinkade åt Yura.
Han öppnade munnen som om han var på väg att säga något men stängde den sedan fort.
Nu hade han inget val. Så vi gick ut till vagnen med möbler med tjejerna hack i häl.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | blackgirl - 27 mar 10 - 22:14- Betyg:  | haha nu har yura chans att imponera
gulligt
men min favorit är ändå airi
och den där tjejen på övervåningen
fyfan vad läskig
skulle få panik om jag träffade henne
slår vad om att hon e vampyr med |
|
|
|
