Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

sommarkärlek:kapitel 5

Det går inte. Jag kan verkligen inte somna den natten. Jag ligger och spänner mig hela tiden. Trötthet och klarvakenhet fyller mig på samma gång. Hur än jag vrider och vänder på mig ligger jag aldrig riktigt bekvämt. Lakanen skrynklar ihop sig, kudden är för platt, Rebecca snarkar, huvudet bombarderas av Isak… Det driver mig till vansinne. Måste bli morgon, nu, nu!
Jag kastar en blick på klockan, halv fyra, fyra minuter sedan jag kollade sist, känns mer som flera timmar sedan. Jag måste göra något annat än att ligga och stirra upp i taket.
Jag tassar ner i köket och häller upp ett glas vatten och skalar en banan. Sedan slår jag mig ner vid bordet. Det är helt mörkt i huset men utanför har det börjat ljusna. Om man blundar och anstränger sig till det yttersta kan man höra vågornas brus. I mitt huvud spelas det upp som en film av kvällens händelser.”Du är speciell.” Hade han sagt.”Du är inte som alla andra tjejer.” Vad betyder det egentligen? Du är speciell? Bara för att jag inte visar att jag vill ha honom, för det vill jag. Min hjärna tänker bara på honom, konstant! Mitt hjärta beter sig otroligt konstigt när jag ser honom och på tala om inte resten av kroppen?! Jag kan knappt stå på benen när jag ser honom.
Jag har lust att ringa Nadina, men det är mitt i natten och jag vill inte väcka henne, det får helt enkelt vänta tills imorgon.
Jag fryser lite. Mina bara ben har fått gåshud och jag beslutar mig för att fort äta upp bananen och dricka upp vattnet så att jag kan krypa ner i sängen igen.
Vill sova, vill att huvudet ska få vila en stund.

Men när jag vaknar nästa morgon har inte huvudet vilat ett dugg. Under natten har jag inte gjort annat än att drömt om honom. Drömt, vaknat, drömt, vaknat…
Det är ganska ljust i rummet, vi var klumpiga nog att glömma att dra ner rullgardinen igår kväll så nu strömmar solljus in genom det lilla fönstret.
Jag känner mig trött, men inte tillräckligt för att somna om så jag tassar in i badrummet och tar en dusch. Egentligen helt onödigt om jag ska bada i saltvattnet senare på dagen, men det känns skönt att få duscha av sig lite.
Det varma vattnet rinner längs min kropp och spänningarna släpper en aning. Spänningarna som gjorde att jag knappt kunde sova. Om det här är att vara kär vill jag inte veta av det. I alla fall om det innebär sömnlösa nätter och magvärk! Fast det är ju inte kärlek, det har jag bestämt, måste vara värmen eller saltvattnet.
När jag har duschat klart sätter jag upp mitt långa hår i en slarvig knut på huvudet. Jag kastar en blick på mitt sömniga ansikte i spegeln och smiter in i mitt och Rebeccas rum för att välja ut kläder in för dagen.
Ansträngningarna för att inte väcka Rebecca när hon sover är väl inte skyhöga direkt. Jag stökar omkring inne i min garderob och smäller i dörrar. Men såklart vaknar hon inte, bara för att hon ska få sova gott och inte jag!
Jag väljer tillslut ett par korta jeansshorts med ett tajt mintgrönt linne till. Det får duga.
Lite senare den dagen när Rebecca vaknat åker vi in till stan och bara strosar runt lite. Det är en fin stad. Med ett kullerstenstorg och blomlådor överallt med blommor i alla färger.
Rebecca hittar ett par snygga solglasögon och mamma en vit bomullstopp. När vi tycker att vi strosat klart handlar vi mat och återvänder hem.
Jag byter fort om till min bruna baddräkt och skyndar ner på stranden, den här gången följer Rebecca med mig, vilket är ganska ovanligt, men hon skyller på att hon svimmar om hon snart inte får svalka sig.
Nere vid stranden är det smockfullt eftersom graderna börjar närma sig mot 25 grader nu.
Åter igen söker blicken bland människorna efter Isak. Men jag ser honom ingenstans. Inte än i alla fall.
”Ska vi bada då?” Frågar Rebecca.
Jag nickar och följer efter henne ner i vattnet. Hon doppar inte håret, typiskt henne… Själv dyker jag ner under ytan och tittar efter koraller, fiskar och snäckor igen. Som vanligt svider det i ögonen. Jag borde ha köpt ett par simglasögon på stan, varför gjorde jag inte det?
Jag simmar uppåt mot ytan igen och ser att Rebecca är på väg upp på stranden. Jag följer efter men stannar tvärt när jag ser Isak komma springandes i ett par svarta Nike shorts och en grå Adidas t-shirt Några svettpärlor rinner längs hans panna och han ser trött ut, men han är fortfarande ur snygg.
Rebecca vinkar glatt emot honom och ler. Han stannar en meter framför henne och jag ser att dem börjar prata med varandra.
Själv vet jag inte vart jag ska ta vägen så jag börjar röra mig lite utåt i vattnet igen men hinner inte långt innan Isak noterar att jag också är här.
”Emma, hej!”
Jag blundar, samlar krafter och vänder mig om och ler.
”Hej.” Säger jag och går upp emot dem.
”Såg inte dig först.”
Han ler och torkar lite svett ur pannan.
Mitt hjärta dunkar hårt innanför bröstet på mig igen. Mina händer skakar och i min mage känns det som minst 100 fjärilar flyttat in. Det pirrar och kittalas hela tiden. Jag känner mig nästan svimfärdig.
Rebecca smörar för honom, skrattar, tar på hans arm… Jag förstår inte varför jag klev upp ur vattnet, jag borde stannat där.
”Jag borde nog fortsätta springa.”Säger Isak.”Men vi måste träffas snart igen.” han kollar inte på Rebecca när han säger det. Utan på mig. Hans ögon möter mina och nu är jag verkligen svimfärdig på riktigt.
Han ler svagt och börjar springa.
Rebecca tar sin handduk och börjar gå mot mormor och morfars hus. Hon frågar om jag ska med men jag bara skakar på huvudet. Jag står kvar. Jag står kvar på stranden samtidigt som jag granskar hans ryggtavla som försvinner längre och längre bort på den långa stranden. ”Vi måste ses snart igen” sa han. Det innebär att han vill träffa mig igen! Jag blir så överväldigad att jag skuttar hemåt och ger av mig ett glädjeskrik . Men svaret är fortfarande nej, jag är inte kär…




vart lite hastigt i slutet, ni får ursäkta :) men vad tycker ni, fortsättning?:) va den bra? :)
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Mathilda1 - 7 jun 11 - 09:38
BRA! Som vanligt :) En sak att tänka på är att du borde skriva
de, istället för dem.
Niz0 - 25 jan 10 - 13:17- Betyg:
Super =) Mejla nästa :)
LisaHoglund - 24 jan 10 - 23:57
Maila mig med, förresten :D
smilebeaty - 24 jan 10 - 23:52
jarå:d forsätt:D mejla oxå (A)
Fiiiaaas - 24 jan 10 - 23:04- Betyg:
yay :) vill ha en fortsättning nu tack (a)

Mejla
LisaHoglund - 24 jan 10 - 22:45- Betyg:
Jättebra, jag tycker att du är jätteduktig! :D

Skriven av
-Julia-
24 jan 10 - 21:48
(Har blivit läst 388 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord