sommarkärlek:kapitel 2 |
På skolgården är det fullt med folk i somriga kläder. Jag ler åt åblicken och kliver ut ur bilen.
Pappa tittar lite misstänksamt ner på mina skor.
"kan du verkligen gå i dem där?"
"Det är ju inte nån hög klack alls ju!"
"Nehe, nene, du vet väl bäst?"
Jag nickar och ger honom en kram innan jag förvinner bort till min klass. Min blick söker bland alla i klassen och hittar Hanna, Elin och Nadina vid en stor björk.
Hanna möter mig med en kram. En doft av vanilj sprids i min kropp när jag andas in hennes ljuvliga doft. Parfymen fick hon av mig i julklapp förra året och hon använder den flitigt. JAg är förvånad över att den inte är slut än, men hon kanske har köpt en ny?
"Vad fin du är!"Utropar Nadina bakom mig och jag snurrar runt.
"Tack! Ni också!"
Ett tjut ur högtalarn får dem flesta att vända sina nyfikna blickar mot den lilla scenen dem byggt upp, eller scen och scen kanske man inte ska kalla det, men något liknande i alla fall.
Där uppe står våran rektor Leif och testar mikrofonen.
"Testar, testar"Mumlar han och ännu ett tjut kommer."Hallå? Nu så!" Han ler nöjt och rättar till kavajen."Hej och välkommna allihopa!Nu kan man ju tycka att vi borde haft skolavslutningen igår med tanke på väder och vind, men vi får klara oss med det här, regnar gör det i alla fall inte än... " Han tar en paus."Vi ska börja med att släppa in våran underbara kör,med tre fina sommarvisor, välkommen kören!"
Det är flest tjejer i kören bara ett par enstaka killar
som kliver upp på "scenen" och tar stämma till den blomstertid nu kommer.
Jag tycker faktiskt om att lyssna på kören, dessvärre kan jag inte säga det samma om rektorns tal.
Jag lyfter min arm och kastar en blick på min klocka. Hon är halv tolv och tåget går klockan två, jag kanske är hemma om en timme, då är det en och en halv timme som jag har på mig att packa i det sista, byta kläder och få i mig något att äta på, det borde jag väl hinna? Annars är jag skapligt seg av mig måste jag erkänna.
När kören sjungt klart alla tre låtar är det dags för rektorns lååånga tal. Han babblar om året som gått, tackar niorna för den tiden dem varit på skolan, ger information och nästa termin som startar den tjugonde augusti.
"Så, ha ett jättebra sommarlov nu! GLAD SOMMAR!"
Jubel och applåder fyller skolgården och jag kramar alla mina vänner.
"Sommarlov!"Skriker Hanna och rycker till när Lukas, hennes pojkvän kittlar till henne i midjan bakifrån.
Hon vänder sig om och ger honom en snabb puss.
"Ska vi gå?" Frågar han.
"Ja, jag ska bara sga till mina föräldrar." Mumlar Hanna."Ha det bra tjejer, ha ett bra sommarlov, speciellt du Emma, vi syns ju typ inte förrän i höst!"
"Ja, du med!" Jag ger henne en lång kram och låter henne sen gå vidare bort mot hennes familj med Lukas hand i hand.
"Måste du åka?"Tjatar Nadina och kollar på mig med ledsna bruna ögon.
Jag nickar och ger henne en kram.
"Tyvärr, jag kommer sakna er så sjukt mycket."
"Och vi dig!" Säger Elin.
Hemma är det inte jag som planerat min packning sämst i alla fall.
Min syster Rebecca springer runt som en yr höna och letar efter hennes grejer.
"Va fan är min mascara?!"
Jag står med skorna på mig i hallen och resvskan ståendes vid mina ben.
"Hallå, mamma, vart är min mascara!"Ryter Rebecca.
Mamma kommer ner för trappen med hennes och pappas gigantiska resväska och håret uppsatt i en hästsvans.
"Jag vet inte älskling, har du kollat i badrummet?"
"Ja!" Jag har fan letat överallt."
Plötsligt slår det mig att jag kanske råkat packat ner den i min necessär. Så jag böjer mig lite diskret ner och tar upp min necessär ur resväskan. Där ligger den, hennes silvriga mascara och jag strcker den lite generat till henne.
"Jag råkade packa ner din också, förlåt."
"Är du dum eller?"
"Så säger man inte Rebecca, du är 16, bete dig som en!"
Rebecca ignorerar mammas försök till uppläxning och packar ner mascaran i hennes nesessär istället.
"Är ni klara för avfärd?" Frågar pappa och kommer in i hallen.
"Japp."Säger mamma.
"Bra, då åker vi så att vi inte missar tåget.
På tåget tar jag det väldigt lugnt, lyssnar lite på musik, skickar några sms till Nadina och läser lite. Rebecca och pappa sover. Det skulle jag också vilja, men jag vet inte om jag kan somna.
"Är det okej?"Jag tittar upp och möter mammas blick som är ganska allvarlig.
"Vadå?"
"Att åka till mormor och morfar, jag vet ju att du hellre skulle vilja stanna hemma..."
"Det är okej."
Mamma nickar tacksamt och klappar mig lite på armen.
"Det var skönt att höra, jag älskar dig, det vet du väl?"
Jag ler mot henne.
"Ja, det vet jag, och jag älskar dig också."
Jag ser att mamma nästan blir tårögd och jag kan inte vara arg på henne längre.
Utanför fönstret flyger ett vackert landskap förbi och solens strålar tar sig igenom det tjocka molntäcket.
Att bara sitta där och göra ingenting gör mig faktiskt ganska trött efter en stund och jag bestämmer mig för att i alla fall försöka sova lite, försöka skadar väl inte?
kanske lite tråkig än så länge, men förhoppningsvis lite bättre sen. Men vad tkr ni, forts eller inte?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Mathilda1 - 7 jun 11 - 09:17 | Jättebra! Väligt bra skrivet det sissta!
Verkligen bra innan också! | | Mathilda1 - 7 jun 11 - 09:10 | Spännande med en fortsättning... (Nu har jag typ börjat kommentera
innan jag läser!)... | | rihannalover - 26 jan 10 - 18:46 | | Jättebra! | LisaHoglund - 19 jan 10 - 21:45- Betyg:  | | Tycker att det är jätteintressant, du skriver väldigt levande :D Fortsätt! | | Anlo - 19 jan 10 - 17:13 | | fortsätt(: | | Anlo - 19 jan 10 - 17:10 | | fortsätt(: |
|
|
|
