>Han gav mig sår< |
Du vet min hemlighet,
Mitt innersta kan du nå.
Du ler åt hämnden,
Du kommer inte ångra det.
Rädslan stiger,
Mina tårar rinner fortfarande.
Det är längesen,
Men jag minns det för väl.
Ingen visste,
Om oss.
Vi var enade,
För varann.
Min mardröm slog in,
Du gick emot mig.
Du skrattade,
Du sparkade.
Alla såg,
Men jag var för stark.
Jag skulle vatt svag,
Så hade jag blivit räddad.
Såren i armen värker,
För en liten stund.
Dom är så djupa,
Snart är jag nöjd.
Men det ingen vet,
Är att uppmärksamhet,
Var det du behövde.
Du skulle vatt som mig i dag,
Om jag inte räddar dig.
Jag räddade dig från ångesten,
Som alltid kommer fram.
Du klarar dig,
Men du vännen.
Han är precis lika hemsk nu.
|
|
|
|
