Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Det perfekta livet del 5.

”Är det okej?” frågade John, ja på svenska, fast det visste jag egentligen, men det var ändå konstigt att han pratade svenska. Hans mamma hade bott i Sverige när hon var ung, när hon hade blivit lite äldre, när John var tio år, flyttade de till Sverige för att hon och hans pappa fick ett jobb där. Så John bodde i Sverige tills han blev arton sen flyttade han tillbaka till USA, New York och blev en artist, han är bara tre år äldre än mig! Jag erkänner, wikipedia är bäst på sånt, det var därifrån jag fick informationen.
”eehm, aa, det är okej” svarade jag och log.
”ska ni komma på konserten?” han log också, OMG, OMG, OMG!
”såklart vi ska, längst fram, du kanske ser oss, Sofia och Sue ska också dit” jag log, jag kunde dölja alla mina känslor i alla fall.
”Och det här är Sofia” tillade jag snabbt och knuffade till Sofia som stod bredvid mig. ”Sue är inte här just nu”
”Vad kul, jo, bara för att du är så trevlig och söt så får du och dina två kompisar komma bacstage efter konserten.” Jag bara stod där, helt borta, John Miller kallade mig söt och trevlig och jag fick komma bacstage efter konserten. Jag tittade på honom med stora ögon.
”på riktigt?”
”vilken av de två sakerna menar du.?”
”Båda.”
”Ja, på riktigt, mest att du är väldigt söt också.”
”Hur kan jag vara söt om jag är täckt av lera och vatten?”
”ditt ansikte är inte täckt av lera eller vatten.”
Jag kunde inte fatta att jag hade den här konversationen med, honom! Just då upptäckte jag att våra ansikten bara var några cm ifrån varandra. Jag blev helt röd i ansiktet och vände bort ansiktet. Varför skulle jag förstöra det här ögonblicket? Jo kanske för att jag var helt röd i ansiktet? Nu var jag ännu konstigare och pratade med mig själv.
”Ni ska kanske ska få pass?” frågade John och var också röd i ansiktet, fast bara lite, inte lika extremt som jag.
”Aa, kanske.” mumlade jag.
Han gick in i limousinen igen och hämtade tre pass.
”Nu måste vi gå, men vi ses på konserten, det var verkligen trevligt att träffa dig”
”Okej, hejdå.... eehm, detsamma.”
När de hade åkt runt hörnet började jag skrika och hoppa, fyfan vad jag var glad!
Sofia började också skrika och hoppa med mig.
”IIIIIIIIIIIIIIIIHHHHHHHHH!” skrek vi tillsammans.
Vi hade glömt att Mikaela och Cissi stod där, men vem fan bryr sig, för John Miller hade sagt att jag var söt!

”Det här blir bara en konstigare och konstigare dag” sa jag till Sofia när vi satt vid hennes lilla, runda köksbord och väntade på att Sue skulle komma. Vi hade fixat allt och inte glömt någonting, tror vi, man glömmer alltid någonting!
”Jag vet, först Sorlig och sen glad.” svarade hon. Jag nickade och tänkte säga att jag inte visste hur jag skulle känna, men jag hann bara öppna munnen, för någon plingade på.
”Det måste vara Sue.” sa Sofia och gick för att öppna dörren. Jag hoppade efter. ”Heeej! Hur mår ni?” frågade Sue. ”Bara bra.” svarade jag. ”Men du måste höra vad som har hänt!” jag drog henne till köksbordet och Sofia småsprang efter. Vi berättade vad som hade hänt och Sue bara stod där och stirrade.
”OMG! Bacstage? Fyfan det här är fucking overkligt. Ååh! Jag lovar, du kommer bli tillsammans med John!” Skrek hon ut. Jag började rodna, tänk om vi blev tillsammans?
”Men nu måste vi dra, är ni klara?”
”Jupp”

Det var ingen där! Så vi sprang längst fram till mitten vid scenen. ”här kan vi ha tältet” sa Sue och tog ut tältet ur hennes bag. Hon slängde ner sakerna till tältet på marken.
”Jaaha, hur ska vi sätta upp tältet?” Jag och Sofia kollade ängsligt mot Sue. ”Var inte oroliga, jag kan såna här saker.”
En timme senare kollapsade allt!
”Men Sue! Du sa ju att du kunde såna här saker” gnällde Sofia. ”Men asså..., tältet är konstigt” sa Sue
”Det är DITT tält”
en halvtimme senare hade vi fått upp en stång, sen verkade allt lite lättare i alla fall.
”Jo men nu fattar jag det här” sa Sue och smilade stort.
På en kvart fick vi upp tältet, genom att Sue sa vad vi skulle hålla i så att det inte skulle rasa och så fick hon sätta ihop allt. Tältet var större än vad jag trodde när det låg på marken, kollapsad.
”asså vi kommer ha så jävla kuul!!” skrek Sue
jag och Sofia skrek med henne, vi skulle ha jävligt kul!

Vi gick till en ica som var en bit bort och köpte väldigt mycket lösgodis. Såklart så gillar Sofia bara de äckligaste godisarna. ”Men asså kan vi inte ta lite naturgodis i alla fall?” frågade Sofia.
”Men NEJ! Soofia gillar inte du normalt godis eller?” klagade Sue.
”Men det är onyttigt!”
jag suckade ”Men du gillar ju chips, det är också onyttigt” påminde jag henne.
”Men shit, det är POTATIS?!”
”Men det är friterat” nu var jag smart.
”POTATIS, Maria P-O-T-A-T-I-S!” men guud, av allt Sofia kunde, så kan hon inte acceptera att chips är onyttigt. ”Jo men vet ni vad? Vi kan köpa chips också, så blir alla lyckliga” sa Sue. ”Yeey” skrek Sofia och gjorde ett litet hopp.
När vi hade kommit fram till tältet hade det blivit lite kallt, men eftersom det var sommar var det ganska ljust ute. Vi gick in i tältet och där var en...
KATT!?
”IIIHH” skrek Sofia och sprang ut.
”Men kom igen Sofia, det är en katt!”
”Jo jag veet, jag är inte rädd för katten men jag blev bara lite rädd” sa hon när hon gick in i tältet.
”Men guud vad söt! Det är en kattunge” sa jag. Alla tittade mot kattungen. ”aaaaaaaww” sa båda.
”åååh, vad gullig!” vi gick fram för att klappa den. Med katten kvar i tältet bytte om, då det blev liite trångt, som tur var, så var det ganska högt i tak. Vi kurra ihop oss i sovsäckarna, tog fram chips –och godispåsen. Vi klappade katten och pratade om vadsomhelst. När alla blev för trötta, visste vi inte vad vi skulle göra med kattungen, den var ju kanske någons.
”Men asså vi kan inte bara lämna den ute” sa jag.
De andra nickade. ”Men då kan vi sova med den” sa Sofia glatt och smilade stort. ”Okej, men nu är jag riktigt trött, godnatt” sa Sue och gäspade stort.
”godnatt” Alla somnade direkt, tror jag i alla fall.
___________________________________________ _________________________________

asså, nu blir jag sur på alla, jag får INGA kommentarer! om ni tycker det är så jävla
dåligt så får ni för i helvete skriva det! kan ni inte snäälla, snäälla skriva en kommentar?
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Enrosablomma - 27 dec 09 - 19:23- Betyg:
dom är jätte bra:D:D:D<3
Aliki - 18 sep 09 - 21:09
tack :D äntligen lite kommentarer
Fiiiaaas - 18 sep 09 - 20:18- Betyg:
jag har läst alla delar nu, jag tycker den är jättebra så du får gärna
maila nästa del
dania - 18 sep 09 - 18:14
okej, men då måste jag läsa din novell från första början! Just nu har jag huvudvärk men jag lovar att jag återkommer!.. :)

Skriven av
Aliki
18 sep 09 - 17:53
(Har blivit läst 108 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord