Wickys liv del 31 |
Jag kände hur jag för var dag förlorade kontrollen över min kropp. Jag orkade inte bry mig om någonting. Jag åt som jag skulle, verkade glad inför alla andra. Men när natten kom tog jag skydd inne på toan och grät. jag kunde ge allt för ett rakblad, men det var inte lätt att få tag på nått sånt på ett ställe som det här. Linn försökte trösta mig men jag stötte bort alla försök till hjälp. Det enda som fick mig att le var Alex som gav mig den smärta jag sökte. En natt när vi låg i min säng med våra nakna kroppar tätt intill varandra såg hon på mig.
”Vad skulle jag göra utan dej Wicky?” sa hon lågt och jag log falskt emot henne. ”Jag älskar dig så jävla mycket” hennes fingrar smekte mina bröst och jag kopplade bort alla tankar, jag drömde mig bort. Jag såg inte Alex framför mej, jag såg Jocke, den enda kärleken jag haft och skulle ha i hela mitt liv.
Dagen därpå vaknade jag av att jag hörde någon prata. Jag öppnade sakta ögonen, det var Linn som låg i sin säng och pratade med någon. Jag låg kvar och lyssnade nyfiket på vem hon pratade med. Hon hade högtalaren på telefonen på så jag hörde snabbt att det var Jocke hon pratade med.
”Snälla Linn” sa han lågt, ”Snälla säg inte att du menar allvar, säg inte att Wicky är otrogen!” han brast ut i gråt och jag kände klumpen i halsen som växte sig allt större för var sekund som gick.
”Jocke, lyssna på mig, okej?” Jag hörde Jockes höga snyftningar. ”Wicky mår inte bra, hon är inte sig själv. Det enda hon tänker på nu är att få känna smärta. Alex är bara ett sätt för henne att skada sig själv på. Du måste förstå Jocke, du måste göra det.”
”Ja men” sa Jocke men Linn avbröt honom.
”Jocke, Wicky älskar dej mer än livet och du kan inte lämna henne. Jocke, ni är gjorda för varandra, jag har aldrig sett Wicky lyckligare än när hon är i din famn. Lova mig att du aldrig lämnar henne, lova?”
”jag lovar” hörde jag han säga innan hon upptäckte att jag låg och tittade på henne. ”jag vill så gärna bara höra hennes röst” Linn vinkade åt mig och jag stängde av telefonens högtalare, och drog en djup suck. ”Linn, hallå?”
”Hej Jocke, de är jag, Wicky” sa jag och jag hörde hur han slutade snyfta.
”Oh Wicky, jag saknar dej så jävla mycket ska du veta” Hans röst lät så ynklig, likt ett barns. Jag kände hur mycket jag saknade hans underbara skratt, hans vackra ögon och hans otroligt roliga sätt. Jag saknade hans röst, jag saknade hans beröring och jag saknade tryggheten han gav.
”Jag saknar dig också Jocke, men jag har betett mig så jävla illa de senaste dagarna” sa jag lågt.
”Jag vet gumman, men du är inte dig själv. Du mår inte bra och du söker förbryllat efter sätt att skada dig själv på hela tiden. Men jag lämnar dig inte gumman, inte efter allt vi gått igenom, jag stannar kvar hos dig, för evigt. För du minns väl? Vi ska klara av det här tillsammans”
Den natten vaknade jag av att Mimmi var framför mig. Hon satt på sängkanten och log mot mig när jag försiktigt öppnade mina ögon.
”Hur är det med dej syrran?” sa hon lågt och jag satte mig upp.
”allt är så svårt Mimmi, jag vet inte om jag klarar mycket mer. Jag vill så gärna ha ett rakblad Mimmi, vill så gärna skära bort alla problem.” Med dem orden kastade Mimmi ett rakblad i mitt knä. Jag tog det snabbt och satte de mot handleden och precis när jag skulle göra det första snittet la hon sin hand på min och sa med låg röst:
”Du kan skära hur mycket du vill, men det kommer inte något blod, de blir inga sår, inga ärr” med dem orden försvann hon ur rummet. Jag satt kvar och försökte med all min kraft att få min arm att blöda, men det gick inte. Jag började skära mig på benen, magen, överallt. Men inget blod kom.
Dagarna flöt på, mitt förhållande med Alex fortsatte men Jocke visste om det vilket gjorde att jag åtminstone slapp ångesten. Jag var inte mig själv utan honom så jag orkade inte bry mig om mina handlingar. Jag gjorde helt enkelt vad som helst bara för att skada mig själv. En dag när jag, Linn och Alex satt ute kom Hanna och gick tillsammans med en stor man som såg ut att vara i 50 års åldern, jag tittade undrande mot dem.
”Det där är hennes farsa” sa Alex då hon sett min och Linns nyfikna blickar. ”Han har verkligen förstört hela hennes liv och jag förstår inte hur han ens har mage till att komma hit och besöka henne.” Alex tog paus. ”Hon pratar inte så mycket den där Hanna, men det förstår jag. Hennes minnen hemsöker henne varje dag och ni ska se hennes ångestattacker. Rätt som det är kan hon börja gråta, kasta saker omkring sig eller bara köra fingrarna i halsen mitt framför alla andra. Hon har ingen kontroll över sitt liv, ingen kontroll över sina känslor tack vare den där gubbjäveln”
”Vad har hänt henne då?” Frågade Linn som tog orden ur min mun.
”Det är det ingen som vet, men rykten säger att hon varit en sexleksak åt hennes pappas bekanta” svarade Alex. Jag svalde hårt och kände att jag ville hjälpa Hanna.
Den kvällen kom Hanna in sent på rummet, hennes ögon var rödgråtna och hennes armar blodiga. Jag låg och tittade på henne i sängen. Hon föll ihop och jag flög upp för att hjälpa henne. Jag hämtade bandage och lindade det runt hennes arm för att stoppa blödningen. Hon tittade upp på mej med generad blick. Hon sa ingenting, men stötte bort min hjälpande hand.
”Lugn, jag vill bara hjälpa dig” sa jag lågt. Då brast hon ut i gråt och lät mig hålla om henne. Så mycket tankar snurrade runt i huvudet.
”Prata ut med mej om du vill Hanna, jag lyssnar” Hanna tittade upp och jag mötte hennes skräckslagna ögon som bara utstrålade hat, hat mot livet.
To
Be
Contiuned !
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Love_Max - 19 nov 06 - 20:54- Betyg:  | | gud vad braaa :D | | Jennisz - 5 jul 06 - 23:59- Betyg: | | Asbra :D | | ida1 - 13 maj 06 - 23:05- Betyg: | | Skit Bra ... | | Sandra91 - 13 maj 06 - 08:16 | Du är så jävla grymm! :D
Måste läsa fortsättnigen nu :D | | Petraa - 13 maj 06 - 05:17- Betyg: | du är så grymm ^^ fortsätt ängeln min<3
du är duktig | | Prinsessan_ - 13 maj 06 - 04:36- Betyg: | | helt underbart som vantligt gumms<3 | | sofiiie - 13 maj 06 - 03:26- Betyg: | Åhh, jag bara älskar den här historien om Wicky!!
MEEEEER!!:D |
|
|
|
