Jag glömmer aldrig [oneshot] |
haha en gammal novell som jag skrev på en lektion i skolan för länge sen. :)
_____________
Jag ska berätta om en stark och skrämmande händelse som blev en drastisk vändpunkt i mitt liv. Trots att det snart är över 1,5 år sedan kommer jag ihåg allt i detalj från den dagen. Jag hade min nya svarta kjol med en rasslande kedja fäst i två av hällorna, en åtsittande svart t-shirt kantad med röd spets i u-ringningen och mina nätstrumpbyxor som klättrade kors och tvärs över mina bleka ben. Du hade dina älskade blå jeans med ett stort hål över det vänstra knät som blottade din tunna hud, och på överkroppen hade du en svart långärmad bomullströja som veckade sig runt dina smala armar och handleder, och över den hade du en svart tröja med lila tryck.
Skoldagen hade lidit mot sitt slut och folk strömmade tankspritt fram och tillbaka i de trånga korridorerna, därbland du och jag. Vi gick den korta biten till busshållsplatsen vid övergångsstället och väntade tålmodigt på bussen, som vi alltid gör, och jag kommer ihåg att du drog ett skämt som gjorde att jag vek mig dubbel av skratt och tårar trängde fram i ögonen.
Den röda bussen gled in till vägkanten och fylldes snabbt av ungdomar som alla skulle hem eller till någon kompis. Vi satt på våra vanliga platser längst bak och bredde bekymmerslöst ut oss över de resterande platserna runtomkring. Vi fortsatte att skoja, skratta och prata på, precis som alltid, och vi brydde oss inte om allas anklagande blickar som försökte nå oss. Vi befann oss i en sprudlande såpbubbla, där bara vi existerade.
Sedan kommer jag ihåg att någon skrek, och kort därefter stämde ett flertal andra in i det panikslagna skriket, även jag. Jag hörde en rejäl smäll och kastades fram i bussen, medans väggarna veckades till ett gigantiskt dragspel och fönsterrutorna sprack och smulades sönder till glassplitter och föll ljudlöst till marken.
Sedan blev allt svart.
Några timmar senare vaknade jag upp liggandes på en smal säng, iförd endast ett vitt nattlinne och med ett flertal plastslangar som slingrade sig runt mig likt hotfulla ormar. Jag ville fråga sjuksköterskan som stod lutad över mig var du var och om du var okej. Men endast ynkliga viskningar lämnade min spruckna mun och sjuksköterskan lade en lugnande hand över min panna.
_____________
hehe längre än så hann jag inte på den lektionen :p
|
| Kommentarer | | LikeBefore - 20 aug 09 - 21:40 | | du är duktig :) |
|
|
|
