Sarah Med H , Del 1 |
Sarah:
Där gick han, killen med stort K. Mörkbrunt hår, gröna, skimrande ögon som bytte färg i solskenet. Efter honom gick en led av tjejer som ivrigt försökte få hans uppmärksamhet. Bredvid honom gick hans bästa kompis Andreas och spelade tuff. Det måste vara svårt för Andreas att vara bästa kompis med Lucas. Lucas skulle vinna i allt över Andreas. Skolämnen, sporter, fler kompisar – ALLT! Andreas fick sträva efter uppmärksamhet, medan Lucas inte behövde göra något alls.
På andra sidan av Lucas gick Felicia, Lucas tjej. Hennes slanka kropp och blonda, långa hår gjorde henne identisk till Barbie och det blev därefter hennes smeknamn. Alla tjejer ville vara som henne och kopierade henne i allt hon gjorde. Var hon än gick, fanns det alltid en stor klunga bakom henne. Hon var så vacker. Hon måste vara lycklig hon!
***
Felicia:
Åhh, kunde det vara mer irriterande?! En stor folkmassa som bara låtsades vara kompis med mig, som egentligen bara var intresserad av Lucas. Bara en massa wannabies som försökte för hårt för att bli som jag.
Hon där, var den enda som inte försökte leka mig. Hon var sig själv, sin egen. Hon, som alltid verkade lycklig och hade rätt på alla ämnen, när man själv var fast i IG. Det var verkligen något speciellt med den där tjejen, Sarah med h. Med hennes rödbruna hår och kolsvarta ögon, var hon så otroligt söt. Sarah behövde säkert inte stå 2 timmar framför spegeln innan skolan, för att fixa sig. Ja, hon var något riktigt speciellt den där Sarah. Varför härmar alla mig, som är så spacklad man bara kan bli. Varför härmar ingen Sarah egentligen?
***
Sarah:
- Hej Sarah med h, sa Pauline och log.
Det var så jag kallades, Sarah med h. Egentligen är det ett mycket störande smeknamn, men efter 5 år har jag vant mig.
Pauline var min bästa vän, vi hade varit bästisar i evigheter. Ända sen vi var bebisar, då våra mammor blev kompisar på BB har vi varit kompisar. Hon var låtsassyster till Felicia. Förut var det en till som var med i vårat gäng, men hon flyttade till Stockholm med sin pappa när vi var 11 år gamla. Det var 2 år sedan.
Efter en lång stund, började Pauline vifta med handen framför mitt ansikte och sa:
- Jorden anropar Sarah, jorden anropar Sarah, upprepade hon och flinade.
- Jag är här, sa jag och kunde inte låta bli att fnissa lite grann åt Paulines kommentar.
Sida vid sida gick vi i genom korridoren, till vår första lektion.
***
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | AlexaSem94 - 1 dec 08 - 19:57 | najs :D mejla när fortsättningen kommer ut.
haha första texte var bäst :D | | SagaUtanSlut - 10 maj 06 - 05:03 | | :) | | C3cili4 - 9 maj 06 - 02:20 | | Jaa, det gör det ;D<3 | C3cili4 - 9 maj 06 - 02:19- Betyg:  | JÄTTEBRA!
Det kommer väl en fortsättning ? (a)
5:a - klockren ;) |
|
|
|
